Martin

Bladins International School i Malmö anmäldes för formulär där elev inför antagning fick svara på frågor kring sin begåvning, punktlighet, mognad och sociala kompetens. Skolan frias från misstanke om att anta efter begåvning, sedan det visat sig att man ej krävt att formuläret skulle vara ifyllt i samband med ansökan.

Bladins skola i Malmö är en del av Bladins. Tämligen anrik friskola, antar jag att man säger nu i tiden, privatskola, skola i Malmö som har funnits sedan 1868. Sedan 1987 så har skålen en internationell profil, den ansluter sig till det som kallas för IB, internationellt baccalaureat eller något sånt där.

Står ja finare folk än jag kanske kan uttala sådana ord. Det är fint folk som går på den här IB programmen med till för familjer som reser jorden runt och vill ha en standardiserad skola som deras barn kan följa oavsett vilket land de bor i. Så man kan flytta fram och tillbaka utan att barnens utbildning blir helt. Helt konstig skapades ursprungligen för människor som var en del av den den diplomatiska världen och jobbade på internationella organisationer och sånt där så det är det är fint.

Just i det här fallet så har jag förstått det som att det uppstod en utökad efterfrågan på en sån här IB-utbildning därför att Kockums fick ett uppdrag att bygga australiensiska u-våtar och då kom det en massa utbildningar. Bladins skola har en massa australiensiska expats och de behövde en bra skola att sätta sina barn på.

Hur som helst, Bladins är en bra skola, en liten bra skola som har placerat sig som en av de bästa skolorna i Sverige i diverse undersökningar. Men man har gått för långt i sin iver att utbilda begåvade ungdomar. När elever har ansökt mot att börja på Bladins så har skolan skickat ut formulär.

till. den skola som eleven gick på tidigare, där man har ställt frågor. Och bland annat har de frågat om elevens begåvning, punktlighet, mognad och sociala kompetens. Det är det som nämns här. Och som alla förstår så är det här en fullständigt horribel försyndelse. Därför att givetvis så vore det fruktansvärt om det fanns skolor som riktade sig särskilt till begåvade barn.

Alla intelligenta barn måste alltid tryckas in i samma rum. Det är en slags ointelligensk rot kan man säga. Minst fem dumskallar ska alltid vara på plats för att definitivt dra ner varje... ung människa som kan tänkas bli en kapabel och självständig tänkare. Vad ska man säga om det här, Niklas? Ska man vara förvånad?

Nicholas

Nej, förlåt, min första reflektion är att jag inte står fel i rubriken, för det är i rubriken som står det där elev inför antagning fick svara på frågor, men det är väl ändå skolan får jag intryck av i artikeln som ska svara på frågorna. Det är väldigt märkligt om eleverna ska fylla i ett formulär bara med sin egen ansvar. Det här är den nya modellen för betygssättning. Eleverna fyller bara i ett formulär där de säger hur begåvade de är.

Martin

Du har precis rätt. Det står faktiskt fel i rubriken. Nu när du säger det så inser jag att det är så. Det är för att det är oklart i artikeln. Om man läser den här artikeln så framgår det lite tydligt. Jag vet att formuläret skickades till Uppsala. Den förra skolan därför att jag klickade mig vidare och läste några andra artiklar som handlar om det. Men det är nu inte oklart den här. Men det står faktiskt fel i bubblarybriken. Det är helt sant. Jag vet inte. Jag blir ändå ganska. Jag tycker det är lite uppmuntrande. Det är lite uppmuntrande då det finns skolor som tänker på det här sättet.

Nicholas

Men de får inte tänka på det sättet, vilket jag tycker är... Det visar på hur allvarligt läget är i Sverige. Du kan inte komma undan hur som helst genom att bara... Jag sätter barnen i friskola så blir det bra. Fast Skolverket gör sitt bästa för att strypa även de andningshålen. Och även om det idag kanske fortfarande finns en del friskolor som presterar ganska bra så görs det såklart ansträngningar från statens sida för att förstöra sådana skolor.

Jag gissar att just internationella skolor kan ha det extra bra därför att de måste rimligtvis kunna leva upp till alla sådana här mångfaldskrav och sådär om du har en massa diplomatungar. Staten kan liksom inte förstöra dem genom att bara kräva att ni måste ha såhär många inbjudande. Invandra barn, för då kan någon säga att, nej men kolla här, vi har ju jättemånga invandra barn. Så det är lite svårare för staten att sätta åt dem. Mm,

Martin

ja det är sant, det kanske är, det känner inte till, men det är mycket möjligt att det är lite lättare för dem att nå upp till de här mångfaldskvotena, de är föremål på sådana. Idealet antar jag, det är den här andra skolan som vi kan läsa om på bubbla just nu som ligger i Göteborg. Den andra rubriken är så här. Alla elever i årskurs 6 på Carl Johans skolan i majorna får samma betyg.

Individuella betyg uteblev eftersom att det saknats underlag. för betygssättning. Upprörda föräldrar utlyser skolstryk. Det är en så dråplig komik här också naturligtvis. Men det är alltså en skola där man haft så mycket problem. Man har inte haft någon ordinarie lärare på plats. Under en lång period så har man haft bara en massa vikarier.

Vilket innebär att personalen som är på plats har inte kunnat sätta betyg. på eleverna. De har ingen aning om var eleverna befinner sig. Där har man löst på det helt spektakulära sättet att alla elever får samma betyg. De får dåligt betyg, de får betyget E som är det lägsta godkända betyget i det nya systemet. Så jag har förstått i alla fall att man har A, B, C, D, E. Och sen kan man också få F, vilket är underkönt. Mer internationellt system. På min tid var betygen helt annorlunda. Men det är kanske så som det egentligen ska funka. Karl Johans skolan i Malmö, det är idealet.

Nicholas

Ja. Precis, det är det perfekta systemet. Jag hörde någon gång faktiskt om en, jag tror det måste ha varit en amerikansk professor eller något sånt där, som ville illustrera socialismen för studenterna. Så han införde systemet med studenternas samtycke att man, alla får betyg efter klassens snitt.

Och i början... gick det väl ganska bra. Några av de högpresterande var lite sura och de lågpresterande var ganska glada över att de fick högre betyg, men de högpresterande började såklart prestera sämre och sämre för de såg att det inte gav så mycket utväxling på att plugga sådär mycket och till slut så gick betygen ner för hela klassen.

Martin

Det låter lite som en skröna eller talat, men... Ja,

Nicholas

det här systemet är ju ännu rättvisare, för det här är ju inte ens baserat på ett snitt. Staten bestämmer bara hur smarta eleverna är. Det är väl ganska praktiskt. Det är precis som en planekonomi. Så här många traktorer produceras det.

Martin

Ja, man måste försöka skratta åt det. Alltihop är så deprimerande om man ser på det med öppna ögon. Om man sa att Sverige skjuter sig i foten, så borde det ändå vara en grov underdrift. Det handlar om en systematisk förstörelse av humanikapital. Ja, sånt sker. nationell vaccinering mot genialitet och intellektuella framsteg.

Det är ju, man kan säga att det är en sorts vaccinering mot fritänkande och oliktänkande människor. I den mån någon människa med en IQ lyckas ta sig igenom den svenska skolan så handlar det ju om de allra mest konformistiska personerna, sådana som kanske är smarta men laserfokuserade på sin yrkesroll men helt ointresserade av vad som händer omkring dem.

I övrigt. Frågan är ju bara om ett land kan klara sig om man bara använder sig av de allra mest fåraktiga exemplaren. från de intellektuella eliterna. Alltså kanske, kanske kan man hålla lamporna tända och kugghjulen snurrande en generation till eller kanske till och med två men det kommer inte uppvinnas några nya lampor det kommer inte skapas några nya kugghjul. Minst sagt en problematisk situation.

Nicholas

Personlig anekdot jag skulle vilja relatera. När jag pluggade i USA, gjorde jag när jag var 16, satt på high school. Då hade de faktiskt uppdelade olika klasser baserat lite grann. Det var inte på ren begåvning, men det var baserat på ambitionsnivå kan man säga. Eleverna fick väl i stort sett välja själva. Du hade de vanliga klasserna och så hade du så kallad honors. Så att du hade liksom den vanliga engelsklassen för andra ringare och så hade du liksom hedersengelskan och så där var det i nästan alla länder.

Och jag läste, vissa ämnen läste jag en hedersvarianten av och vissa läste jag de vanliga ämnena av schematläggningsskäl. Och jag upptäckte ganska snart att de... Klasser där det var de mer ambitiösa studiemotiverade eleverna som... Det var ju lite annan läroplan, det ställdes högre krav. Men de var ju mycket, mycket lättare rent arbet...

Alltså det var mycket lägre arbetsbörda. Därför att i de vanliga klasserna så var det så mycket stök och så mycket prat och så mycket distraktioner. Och lärarna var hela tiden tvungna att liksom stanna och nu måste vi repetera det här momentet för många har inte förstått det. Så det fick väldigt lite gjort på lektionerna vilket gjorde att om du ville komma någon vart så fick du mycket mer. arbete och ta hem.

Fick mycket mer repetitiva uppgifter under lektionstiden. Medans klasserna mer om ambitiösa eleverna så var det ju som att där var det lugnt och tyst. Du fick gjort det mesta du behövde göra under lektionstid. Det kunde vara en del hemuppgifter du fick ta med dig men Men uppgiften var också ofta mycket mer stimulerande.

Du fick mindre läsa från boken och mer tänka själv så att de var mindre utmattande rent mentalt. Så att gå i en klass med bra elever är liksom... Det är inte bara det att du får lära dig mer. Det är faktiskt också betydligt mindre psykiskt påfrestande och utmattande och kräver mycket mer. mindre energi än att behöva beblanda dig med plebeierna.

Martin

Mm. Jag visste det så, och det påminner jag om en av de en av de ändå vedertagna kryphål som finns i den svenska skolan som jag själv upplevde vid ett tillfälle eller kanske två tillfällen under min egen skolgång och som jag då och då har hört talas om att folk säger och säger att ja, men det är ändå ganska bra på skolan där mina barn går därför att de tar de de tar de duktigaste barnen, studiemotiverade barnen och de får sitta i ett eget Det är lite så att det är i verkligheten att göra ingenting.

för barnen är givetvis mycket bättre än att tvinga dem att vara i klassrumsmiljön. Man kan tycka att det är lite ironiskt eller paradoxalt, i själva verket så är det egentligen självklart. Men det är den bästa lösningen och eftersom man i Sverige inte får ha till exempel genuina elitskolor och sortera elever efter begåvning officiellt så kan man åtminstone ibland ha lite rum, kanske ett jag minns när jag gick på högstadiet så fanns det lite grupprum i anslutning till klassrummet där vi på på mat.

Läs mer på www.slu.se så fick några av oss gå och sätta oss i det här grupprummet istället. Och det var ingen särskild som sa sånt där, förutom att vi fick sitta där och det var bara tyst och lugnt och vi kunde sitta och hålla på med matematik. Det tror jag är det bästa man kan hoppas på i en svenska skola, att de bara låter bli och gör ingenting. Det brukar funka ganska bra för smarta, studiemotiverade människor.

Nicholas

När man kommer upp på gymnasienivå så fungerar programmen ofta som en slags proxys för begåvare. Alltså vill du ha det lugnt och tyst och studiemotiverade klasskamrater, då går det naturveta-programmet. Eller något sånt där. Kanske sam eller teknik också. Jaha, okej. Vill du ha någon som smugglar snus. Alltså teknikprogrammet är en slags light-version av naturveta-programmet.

Eller det var det när jag gick gymnasiet. Så det är inget obligatoriskt språk. Framförallt så är det ganska mycket matte. Teknik har en massa matte, vilket skrämmer bort. Omotiverade elever. Samhällsprogrammet har mindre matte men en massa extra språk du ska läsa, alltså 3D-språk och sådär. Och naturvetarprogrammet har både, eller när jag gick i alla fall, så hade det både någon obligatorisk kurs i 3D-språk och dessutom jättemånga mattekurser, och även fysik och kemi och sånt, vilket oftast är ännu mer matematik.

Så att det har en slags sålningseffekt på eleverna. Naturprogrammet hade lägsta betygssystemet, antagningssystemet för gymnasiet fungerade. Jag reagerade lite annorlunda då, men naturprogrammet hade ju nästan alltid de lägsta intagningskraven. Därför att det var så låg efterfrågan och det var så pass få elever som sökte in dit. Om du sökte och hade godkänt i kärnämnerna så kom du in. Därför att andra elever som inte var motiverade, de ville inte gå där.

Martin

Ja, jag minns när jag gick gymnasiet i Uppsala, det var ju jättelänge sedan nu, det var ju nästan 20 år sedan. Då var det ju definitivt så att man sorterade sig, men som jag minns det så alla som hade någon som helst ambition läste natur. Allting annat var bara för förlorare. Så även om du absolut visste att du skulle syssla enbart med samhällsvetenskap resten av ditt liv, så var det ändå självklart om du var någorlunda ambitiös att du läste natur på gymnasiet.

just de här selektionssjälen. Och så minns jag också att vi hade de olika underförgreningarna av naturprogrammet kodades för olika skolor. Så att till exempel jag ville läsa på Fyriskolan och då valde jag Natur-Natur-Teknisk, tror jag att den hette, som fanns på Fyrisk. Och de som ville läsa på Katedralskolan, de valde en särskild en särskild gren av natur som hette Natur-Natur-någonting annat, som bara fanns på den skolan så att man kunde man kunde selektera in sig.

Så visst finns det sådana sådana mekanismer så att för enskilda så går det ofta att navigera någorlunda bara man måste bara vara liksom ganska ganska psykologiskt härdad för att ta sig igenom från förallt till den första åren. Men sen är det ju så som vi har sagt flera gånger tidigare i radion att på ett individuellt plan så kommer ändå utvecklingen vara jackpot för många människor.

Alltså de unga människor som ändå tar sig igenom skolan utan att bli helt fördärvade. De kommer att vara extremt välmående. Värdefulla och efterfrågade. Vi bestådde för något år sedan pratade om det här att det är redan nu ser ju så att om man är en person som läser böcker så är det lite av en superkraft och det kunde vara ännu mer i framtiden. När alla är med alla på arbetsmarknaden har suttit med klistrade framför iPads sedan de var några månader gamla så att för oss som inte är hjärntvättade och för våra barn.

Om vi vidtar någorlunda rimliga åtgärder för att hjälpa dem så kommer det vara toppen. Man kan önska sig att man fick leva i ett bättre samhälle, ett smartare och mer välfungerande samhälle. Men man kan i alla fall trösta sig med att det är ganska enkelt att vara en smart fisk i en dum damm. Ja, det är det.

Nicholas

En smart fisk i en tum damm. Säger man så, manglar det totalt i det här talesättet? Jag tror det. Är den inte stor och liten?

Martin

En sak då som man eventuellt kan överväga om man nu har någon oåtgrundlig orsak bor i Malmö är att kanske låta sina barn söka till Bladins skola. Det är ingenting som jag vet, men jag har bara gissat att om de ens försöker ställa sådana frågor i något formulär så har de förmodligen klart det. bättre inställning än de flesta skolor? Det får vi anta.