Transkribering
FN:s generalförsamling godkänner nätbrottslighetsfördrag backat av Ryssland
Martin
FNs generalförsamling godkänner nätbrottslighetsfördrag backat av Ryssland som USA och andra västländer säger innebär censur av internet. Experter ska skapa internationell uppgörelse som motverkar användandet av informations- och kommunikationsteknologi för brottslig verksamhet. Ja, ett nytt nätbrottslighetsfördrag är på gång i FN.
Det är inte det första av sitt slag utan det finns ett sedan tidigare som kallas för Budapestkonventionen faktiskt som trädde i kraft Kan det vara 2004 eller 2014? Det blir lite osäker. Jag skrev ner 2014 i min anteckning men jag tror faktiskt det var 2004. Och det fördraget kom till huvudsakligen på västligt initiativ.
USA stod bakom det förslaget och tyckte det var bra formuleringar. Men Ryssland och Kina? gillade inte det förslaget så mycket. Bryssel och Kina har aldrig undertecknat Budapestkonventionen och de vill istället ha en annan ordning. Vilket har att göra med den här nyheten. Även många andra stora länder har inte undertecknat Budapestkonventionen. Till exempel Brasilien och Indien.
Vi kan komma in lite närmare på vad oenigheterna gäller. Men till att börja med, vad är den här nätbrottsligheten? Nätbrottslighet, eller som det heter på engelska, cybercrime. Otroligt så häftigt science fiction-aktigt ord, cybercrime. Det är egentligen inte så esoteriskt som det kanske låter, utan det är helt enkelt brottslighet som begås med hjälp av datorer och internet.
Och särskilda former av brottslighet som uppstår i internet-eran. Och det kan vara till exempel dataintrång, olaglig avlyssning, olika typer av förfalskningar och bedrägerier. Till exempel kreditkortsbedrägerier, en stor del av det här. Också olika former av sabotage, utpressning. Det finns en hel genre av cyberbrottslighet, numera som heter ransomware.
Som går ut på att ens dator eller många datorer på en professionell situation, ett företag till exempel, infekteras av en mjukvara som låser ner datorerna. För att de ska låsas upp igen så man får tillgång till... sin data och sin arbetsprocesser så måste man betala en lösensumma. Ofta skicka en viss mängd bitcoin till något bitcoinadress någonstans.
Men... Det som gör det här lite mer hårigt är att i definitionen av nätbrottslighet så ingår även andra saker som är mer problematiska. Till exempel upphovsrättsbrott. Olika typer av upphovsrättsbrott räknas också som nätbrottslighet. Och ständigt återkommande på de här listorna, barnpornografi räknas också till de här brotten.
Och man vet vad som händer när det pratas om barnporn, upphovsrättsbrott och så vidare. då tar listan sällan sluter. Och det var så att bara några år efter att Budapestkonventionen introducerades 2004 så utvidgades definitionen av cyberbrottslighet. Så att de stater som som redan var en del av Budapestkonventionen, de förväntades nu skriva på ett tillägg som gjorde att de länderna åtog sig att kriminalisera spridandet av rasistiskt och främlingsfientligt material genom datorer.
Och det fanns även klausurer om hot, förolämpningar relaterade till rasism. Och givetvis så fortsätter det på det här sättet med trakasserier, näthat och så vidare. Så det som börjar som något som ser relativt oskyldigt ut, alltså att komma åt till exempel förfalskningar och bedrägerier, olaglig avlyssning och sånt som alla säger sig vara emot.
Det blir ett slutande plan där man snart hittar och pratar om att förbjuda. Till exempel rasistiska yttranden, främlingsfientliga åsikter på internet. Så varför har man då de här internationella konventionerna? Det har att göra med att cyberbrottsligheten är... Det har givetvis att göra med att politiker vill ha makt och FN och EU och så vidare vill alltid utvidga sina juridikationer och koncentrera mer makt i sina egna händer.
Om man tittar på deras case då. Så den här typen av brottslighet är problematisk för att den är landsöverskridande på ett sätt som inte fysiskt brottslighet är. Det kan till och med vara svårt att bestämma i vilket land ett brott har begåtts. Och naturligtvis så finns det många fall där befintlig lagstiftning inte utan vidare applicerar på saker som händer på internet för att de är skrivna på ett sätt som inte tar hänsyn till internet.
Nätbrottslighet är en ganska stor domän av brottslighet i det här laget. En undersökning som gjordes förra året 2018 kom fram till att planeten kostar ungefär 600 miljarder dollar. US-dollar per år, vilket är ungefär 1% av planetens totala BNP.
Och det finns givetvis en gråzon också över till det som kallas för cyberkrigföring. Och cyberkrigföring kan man enkelt uttrycka som cyberbrottslighet, där åtminstone en involverad part är en stat. Så att när stater håller på med till exempel olaglig avlyssning eller dataintrång eller sabotage över internet och så vidare med internetvirus.
Så kallade för cyberkrigföring. Men samma metoder används i ordinär cyberbrottslighet. När det är vanliga, simpla brottslingar, icke statliga brottslingar som gör sådana saker mot till exempel företag för att de bedriver utpressning. Ja, det var en kanske lite omständlig förklaring av vad cyberbrottslighet handlar om och de här internationella avtalen.
Nu vill alltså Ryssland och Kina ha en ny version av ett nytt nätbrottslighetsfördrag. Och det är inte helt lätt att göra reda av detaljerna. Det som har hänt nu är inte att man har lagt fram ett förslag till en fördragstext, utan man har lagt fram en skiss till en process hur man skulle kunna börja förbereda sådant här fördrag. Och planen enligt det ryska dokumentet tror jag är att man på allvar ska börja rita upp fördraget.
nästa år, alltså 2021. Till det ska man i det här steget sätta ihop en internationell grupp av experter som representerar alla världens regioner och som har olika typer av tekniska expertis och ska börja diskutera och skissa och så vidare. Men det finns det finns då vissa formuleringar i det här utkastet som ändå skiljer sig från det man kan säga är den amerikanska eller bäst västliga inriktningen.
Och en sådan skillnad är att Ryssland och flera andra länder har menat på att de nuvarande skrivningarna i Budapestkonventionen, som de inte skrivit under, inkräktar på deras suveränitet. För att det finns krav till exempel på att länder ska samarbeta långtgående i internationella utredningar kring nätbrottslighet, att man ska dela information fri kostigt mellan länderna Och Ryssland säger att det här vill vi sköta själva och vi vill inte...
Vi vill inte knytas ihop med de här internationella nätbrottslighetsbeskämtningsortiderna. Man kan säga om man ska förenkla väldigt mycket så kan man säga att det är lite grann det finns en globalistisk linje och en mer nationalistisk linje. Där den globalistiska linjen är den som gäller nu i Budapestkommissionen medan Ryssland företräder en mer nationalistisk, mer icke-globalistisk linje.
Nicholas
linje. Är de alltså mer återhållsamma i regelverket? Är det det som de andra västländerna opponerar sig mot? Om de är mer nationalistiska än globalistiska?
Martin
Ja, man vet ju inte exakt vilken agenda de har eftersom det fortfarande bara är ett utkast till hur man ska sätta ihop en arbetsgrupp och så vidare. Något tillsättande utredning. Legitimera att varje enskild stat tar ett starkt grepp om internetinfrastrukturen och har möjligheter att stänga av folk från internet eller avlyssna folk och sånt där.
Medan den andra sidan vill ge motsvarande typ av makt till internationella organ och vill ge internationella nätbrottsutredningar möjlighet att kanske vita åtgärder. i ett land till exempel. Och Ryssland och Kina har konsekvent under många års tid sagt nej till att lämna ut information om folk som är misstänkta för nätbrottslighet eller låta utländska utredare utreda sådana saker.
Vilket gör att man kan säga att linjen som framförs mot Ryssland och Kina är att de har gjort sig till frihamnar för nätbrottslingar. Men de driver linjen att vi tänker istället ta krafttag på hemmaplan för att lösa problemen själva.
Nicholas
Okej. Det slår mig att de har mycket mindre behov av internationellt samarbete också eftersom att sitter det någon i Nigeria och skickar illegala mejl till Kina, då kan ju givetvis Kina bara stänga av alla mejlutskick från nigerianska IP-adresser. De får bara inte komma igenom den kinesiska brandväggen. Sen är det problemet tyvärr, de behöver väl inte liksom... Kina behöver inte ens prata med Nigerias regering om ett sånt problem, utan det kan kineserna hantera själva. Medan det än så länge fungerar det fortfarande lite annorlunda här i vår del av världen.
Martin
Ja, det kan man säga. Man kan se det som att det är olika modeller. Man kan också se det som att olika länder har kommit olika långt i en och samma utvecklingsbana. Det är så jag tenderar att se på saken i alla fall.
Nicholas
Martin
Ja, möjligen då. Det finns en central fråga, åtminstone hypotetisk, i den här situationen. Ska vi eller ska vi inte ha ett öppet internet? Ett öppet och fritt internet som... som vem som helst kan ansluta sig till där du kan kommunicera över internet med alla möjliga personer i alla möjliga länder och så vidare. Och svaret på den frågan verkar ju rent kraftbart vara nej. Därför att det finns egentligen inga stater, inga stater av betydelse som tycker att det är en särskilt bra idé.
Utan alla världens stater vill kontrollera internet och användare för sin egna syften och hindra sina motståndare från att använda det för deras syften och så vidare. Men olika länder har kommit. olika långt i den här utvecklingen. Du vet till exempel att Kina har sin stora brandvägg och censurerar internet hejvilt med enormt långt gång. Iran ligger ännu längre fram med supersophistikerad kontroll och extrema polisåtgärder mot folk som håller på med fuffens på internet, inklusive användarkryptering och så vidare.
Vi har pratat om tidigare och det bubblar att det är flera tillfällen i Afrika, som är helt stängt av internet. Och det är även här till Mellanöstern olika tillfällen att man har stängt av internet tillfället några dagar eller så där. Storbritannien har byggt en ny sån här, en egen stor brandväg, inspirerad kan man säga av den kinesiska. Vi hade en nyhet häromdagen på Bubbla om att Ryssland genomförde ett stort test av hur funkar infrastrukturen om vi kopplar loss den ryska internetinfrastrukturen från den internationella.
Eftersom de förbereder sig på en högre grad av teknisk suveränitet i internetindustrin. USA är på vissa sätt bättre, USA håller på med mindre av de här sakerna, men givetvis har amerikanska politiker exakt lika sinistra avsikter och amerikanerna håller på med andra saker. Till exempel en av orsaken till att amerikanerna inte är lika ivriga att spära av internet är att det globala internet är i högre utsträckning det amerikanska internet och amerikanerna är det globala.
världsledande på att övervaka och kontrollera alla människor som använder internet. Så alla länder är lika goda kålsupare och den här idén om det öppna fria internet, det var en sorts utopisk idé som fanns på 1990-talet. De har tänkt att kanske skulle vi kunna ha kvar den här internet som nästan var som ett akademiskt hobbyprojekt under ett tag på 90-talet.
Att vi skulle kunna ha kvar den modellen för att internet alltid kunde vara en fristad av... Digital Vilda Västern. Men världens dator har aldrig varit särskilt intresserad av det. Därför tror jag att det är väldigt orealistiskt. Snarare så kommer vi få en situation där det finns inte, det är redan så i praktiken. Det finns inte ett internet i världen. Utan varje land har ett eget internet, ett eget nationellt internet.
Så de själva bestämmer ganska mycket själva vad de ska göra med. Vi pratar om att Kina har ett kinesiskt internet och Iran har ett iranskt internet och Ryssland vill ha ett ryskt internet och så vidare. Men i praktiken så är det så i alla länder och det tror jag är trendlinjen. Vi kommer få se det mer och mer.
Nicholas
Den här listan på saker som du har bekantat dig lite med är lite the usual suspects. Det är barnporr och det är hot, Hot och hat och tydligen främlingsfientlighet också. Jag gissar att det är terrorism och penningtvätt och hela den biten också. Definitivt. Martin, är det här fördraget, är det en bokstavlig Pekomanual?
Martin
Alla fördrag nästan har en komplett Pekomanual i sig. Men du skulle inte förvåna mig om det står någonting om transsexuella människor i fördraget också.
Nicholas
Jag gör inte... Precis, just det. Det ligger lite efter. Här i västvärlden så jobbar vi liksom med de... De opublicerade manuskripten, men sen så, för vi ligger lite i framkant, vi är lite avant-garde sådär. Men sen, förr eller senare så zipprar de ner till FN och då publiceras de formellt i den internationella PK-manualen.
Martin
Nu är det ju Ryssland som har skrivit dokumentet, men du ska inte förvåna dig om det är slutändan. Det är ju ett annat land. Sverige kommer kräva att det står i att det är förbjudet att använda internet för att... säga elaka saker om transsexuella glutenallergiker.
Nicholas
Just det. Ja. Det är... Trenden verkar gå åt mer och mer kontroll tyvärr. Och det är... Jag har ju personligen lite av en känslomässig koppling till det här, därför att det får man automatiskt om man flyttar till Malta och jobbar med iGaming, därför att först... En av aspekterna av Den här typen av oro som inte bara har att göra med internet, utan som även har spritt sig till... ekonomiska transaktionssystem som är digitala och sådär.
Det är ju KYC-eländet. Och på Malta får man ju automatiskt se två delar av det. Det är dels när man ska skaffa ett bankkonto så måste man sitta och lämna in gud vet hur många papper som man behöver hämta hem från Sverige för att kunna lämna över. Och sen så får man ju såklart, jobbar man på online-casino får man såklart se hur många papper som man behöver hämta hem från Sverige för att kunna lämna över.
andra halvan av den processen, det vill säga hur det funkar inifrån företagen och den enorma regleringsspör där de har på sig och de kopiösa mängder byråkrati som måste byggas upp för att hantera de här regelverken. Och om det nu byggs ut och, jag menar, om ryssarna och kineserna också är med och vill vara med och bygga ut, då finns ju ingen hejd på det hela.
Då finns ju ingen opposition som drar i bromsen eller åtminstone försöker sakta in processen, utan då är det ju mest... små detalj saker som hur internationellt eller nationellt det ska vara men på ett eller annat sätt så kommer att drabbas av ett ett berg av pappersarbete så att om om jag får göra en prediktion här inför det nya decenniet så är det att I framtiden så kommer alla länder, de kommer ha varsin KYC-minister.
Och det kommer vara den mäktigaste personen i landet. Det är liksom glömt statsministrar och inrikesministrar och en gång i tiden så var det olika typer av chefer för hemliga polisen och hit och dit. I framtiden kommer det vara KYC-ministrarna. Det kommer vara framtidens halvgudar.
Martin
Det är en intressant spaning tycker jag. Det ligger någonting i det. Det känns ju så när man är företagare, inte minst då man försöker driva företag, kanske ha ett bankkonto på sitt företag och sånt där. Där har KYC-reglerna blivit helt totalt drakoniska och omöjliga. Det är i princip omöjligt till exempel för ett maltesiskt företag. Åtminstone förr i tiden så var det utlänningar som kom till Malta och startade företag för att det var bra skatter och sånt där. Nu kan man inte få bankkonto längre så det funkar inte och det beror på KYC. Det är så många länder.
Nicholas
Om vi ska hoppas på någonting gott ur det hela så är det att man kan använda de här reglerna för andra syften. Det hade varit fruktansvärt synd om den svenska välfärdsstaten började få KYC-krav på sig. Jaha, vill du ha bidrag? Då behöver vi pass och bank-ID och en elräkning som visar vart du bor. Och gärna ett underskrivet formulär också från en släkting.
Martin
Det där tror inte jag kommer bli så poppis, Nikolas. Det var inte alls så bra. Know your bidragstagare. Det är ingenting som staten kommer att vara intresserad av.
Nicholas
Tänk vad mycket pengar vi kommer att spara. Vi kommer både skapa jobb och spara pengar samtidigt.
Martin
Ja, jag tror att innan vi kommer till den dagen då vi har seriösa ID-kontroller av bidragstagare så har vi avskaffat hela välfärdsstaten.
Nicholas
Ja, jag tänker annars att det vore en så här grej som rättshavaristiska Sverigedemokrater skulle kunna få för sig att någon del av högerfalangen de vågar inte riktigt smyga in restriktioner på bidragstagare Om man ska smyga in det så vet man inte riktigt hur man gör så då säger man bara att vi ska ha KYC-krav på det. Fy fan. av säkerhetsskäl.
Vi måste hindra barnpornografin. Eller för all del penningtvätten som det antagligen sker en hel del av bland bidragsfuskare. Det vore inte helt taget från luften. Nu vet ni. Vi rapporterar nyheterna redan innan de händer. Sverigedemokratiska KYC-krav på bidragstavgare. Jag lovar.
Martin
Ja, jag tycker det är en bra spaning och det skulle inte förvåna mig, inte alls förvåna mig om det var fel. Det är ett sådant argument som kan gå hem i stugorna i Sverige faktiskt, ordning och reda. Fine med massinvandring och synd och floden av bidrag som sköljer över invandrarna, men det ska vara ordning och reda och personnummer och koll på allting.
Nicholas
Martin
Annars så är den här nyheten, den här typen av nyheter, är ett bra exempel på hur det går. Varför det är så problematiskt med det som man ibland kallar för harmonisering mellan länder, internationell harmonisering. Det jag skulle hoppas på generellt vad gäller de här... KYC-problematiken, nätbrottslighet och så vidare. Det är att man, att alla försök till internationell samordning bryter ihop. Och att man har så lite internationella fördrag och koordination som möjligt.
Och det är det vi ser med hela den här KYC-hetsen till exempel. Det är helt och hållet resultat av internationell samverkan. En sorts globalistisk strävan om man så vill. Därför att om det inte fanns sådana, till exempel tvingande EU-beslut om KYC-regler. Då skulle enskilda länder ha väldigt mycket att vinna på att inte ställa den här typen av krav.
Och vi ser lite grann samma sak på nätbrottslighet, att Ryssland och Kina kan tillåta saker som inte är tillåtna i andra länder. Och det här är en form av institutionell konkurrens som i grunden är väldigt bra. Men oavsett vad man tycker om specifika regler så är det väldigt bra att länder kan konkurrera om att tillhandahålla möjligheter att göra saker inom deras respektive regler.