Martin

Ledaren för separatiströrelsen i Biafra, Nnamdi Kanu, dyker upp i Israel ett år efter att polis stormat hans hem i Abia i södra delen av Nigeria. Kanu har både nigerianskt och brittiskt pass och har sedan 2009 sänd Radio Biafra från London. Biafra, en av Afrikas mest klassiska separatiströrelser, har genomgått lite nya dramatiska händelser.

Emedes ledare, separatiströrelserledare Nnamdi Kanu, försvann förra året, förföljd i Nigeria. Han gick under radarn kan man säga. Han försvann till London, nu har han dykt upp i Israel. Det finns många intressanta aspekter av det här. Biafra är en ärvördig separatiströrelse som vi pratat om tidigare.

Från svensk horisont kanske mest känd för inbördeskriget som ägde rum under 60-talet, sista år, 1967 till 1970. Då Biafra försökte brytas loss under ledning av en general, eller en militärledare i alla fall. Värt chocko mk odomegwo ojukwo. Vi kommer att gå tillbaka till honom.

Men när kriget var slut lyckades inte, Biafra blev inte självständigt. Däremot orsakades det här en enorm humanitär katastrof. Det var många fler som dog av svälten som dog av militära orsaker. Det blev ett begrepp i Sverige med barnen i Biafra. Ett av de tidigaste exemplen på att man ser i nyhetsmedierna kablade bilder på svältande barn och uppsväljda magare. Tänk på barnen i Biafra.

[Speaker 3]

Okej, är det barnen i Afrika-memen som började där någonstans?

Martin

Jag vet inte om det började där, men det är i alla fall en klassisk iteration av den memen i Sverige. Barnen i Biafra. Jag är lite för ung för att ta på mig realtid, men jag minns att det pratades om barnen i Biafra när jag var yngre. Det var en grej, inte exakt var det kommer ifrån. De som är lite äldre än jag kan förmodligen placera det där uttrycket lite bättre. Biafra-rörelsen har varit lite slumrande, men den har börjat återuppstå på senare år.