Martin

Gustav Kasselstrand, AFS, intervjuas av Martin Eriksson i Radio Bubbla. Vill inte etikera sig ideologiskt. Ser inte hemskolning som bra för samhället men vill inte förbjuda det. Vill införa punktskatt på socker för att få folk att äta hälsosammare. Och anser att fullgod nyhetsrapportering utan utländsk påverkan endast kan uppnås med statlig mediekanal.

Lite lustig... Rubrik kan jag tycka som Bullbog-redaktörerna satte. Möjligen inte de saker som jag tyckte var mest intressanta med intervjun. Men allt som står i rubriken är sant. Inklusive till och med det här med sockerskatten. Har du lyssnat på intervjun, Boris? Vad tyckte du?

Boris

Jag har lyssnat på intervjun och speciellt inledd. Det är ett väldigt bra intervju måste jag säga. Man är liksom inte van vid den här typen av intervjuer eller snarare samtal. Det man gräver fram egentligen, vad man intervjuas står för. Det var en fröjd och lisa för stjälen. Jag blev mest tilltalad av Kasselstrands...

Jag blir väldigt tilltalad till Kasselstrands skillnad, att han gör skillnad på ideologi och politik. På det sätt som han gör. Mycket därför att jag själv gör samma skillnad. Man har en ideologi som man håller sig till personligen. Jag blir lite osäker på om Gustav har någon ideologi överhuvudtaget i och för sig. Men det viktiga till den här skillnaden är att en ideologi är någonting man håller sig till för att orientera sig själv i tillvaron och förstå tillvaron.

Och politik är någonting helt annat. Det är att man där råder det sunda förnuftet så att säga. Och det tror jag är en viktig skillnad som väldigt många människor, nästan alla glömmer bort. Sen förfasade jag mig över vad man kan kalla för en andra del av intervjun. Därför kände jag liksom att han inte bara på grund av sockerskatten utan på grund av en del annat nästan hamnade i Göran Greider-follan.

Jag hade också lite svårt för hans tankegång där om att han var extremt, du ställde en bra fråga om vilka politiker som, vilka förebilder han hade inom politiken. Och han nämnde Trumps valkampanj då också och frågade om det här lättrörliga, att det gällde att lära sig att leva med den nutidiga teknologin och mobilisera massorna på det sättet.

Och jag tolkar det som ett visst avståndstagande från det här gnetjobbet att hålla på i 20-25 år för att nå genomslag för politiken. Och själv är jag lite misstrogen för det snabba genomslaget, det är för att man vet inte vilka man får genomslag hos egentligen. Sympatiskt tyckte jag också var att han verkligen punkterade det här med att vi gör inte det här för pengar eller för att det är en del av samhället.

komma på taburetter eller få riksdagslöner på över 100 000 kronor. Det var extremt sympatiskt. Så att jag är lite tilltalad och lite orolig kan man säga.

Martin

Mm. Får jag fråga Boris, har du lyssnat någon längre stund på Kasselstrand tidigare? Har du lyssnat någon gång på Kokta Grodan till exempel, hans egen podcast? Jag får känsla att du inte har gjort det.

Boris

Det är första gången jag hör honom lägga ut texten.

Martin

Ja. Jag tror att du skulle gilla den faktiskt om du har tid någon gång och lyssnar på ett avsnitt. Jag kan skicka över något avsnitt som tips till dig någon gång. Jag tror att du skulle gilla honom ännu mer om du lyssnade där utifrån det du säger här. Jag tror att... Jag tyckte det var intressant. Jag tyckte han gjorde det ganska bra ifrån sig. Förstår jag att det är lite kanske oväntat för en sån som Kassastrand att komma in och ska han ska svara på ideologiska frågor och sådär.

För han är en oideologisk person. Och det var därför jag frågade. Om han hade varit tydlig tidigare med den saken så hade jag inte frågat. Men han pratade aldrig om ideologiska frågor, principiella frågor, filosofiska frågor i sin egen podcast till exempel. Och han staplade lite grann i början när han fick frågan. Men sen så tycker jag att han gav ett bra svar faktiskt. Så i linje med det du säger Borge så att... att han gör en sorts åtskillnad och han vill inte vara ideologisk.

Jag tycker också han hade ett bra resonemang om konservatism. Att det är problematiskt att kalla sig konservativ för då är frågan vad är det man vill konservera? Och om man då tänker på till exempel Sverige under efterkrigstiden vill man ju konservera ett mardrömslikt sociesamhälle. Då vill man ju konservera någonting som redan är förstört, nästan totalt förstört. Det som han beskriver som ett extremt vanskött u-land, han sparar inte på kutet i det avseendet.

Så vad är det att konservera? Då måste man gå från att vara konservativ till att bli mer någonting annat. Han kallar det för att bli sunt förnuft och orienterad, men i praktiken, det han pratar om är ju att man behöver, i praktiken, bli radikal. Man behöver förespråka förändringar och man kan inte... Säg att förändring måste gå långsamt och gradvis, nödvändigtvis. Därför att det blir ett försvar för en orättfärdig ordning som vi lever under nu.

Det där tycker jag är ganska träffsäkert och det är någonting som jag själv brottas med, som jag själv funderar på. För att jag på ett sätt tänker på mig själv som konservativ, men vad är det jag vill konservera? Ja, du och jag har ju försökt utforska den där frågan. Jag har hört vissa som varit kritiska och tyckte att han gav ett lite staplande svar inledningsvis. Jag förstår vad de menar, men jag var inte så missnöjd med det svaret.

Boris

Jag tycker det var väldigt tydligt där. Jag tror att om folk tycker att det är... Staplande osäkert så är det mer en fråga om att människor allt för ofta tror att en ideologi eller tankemönster direkt kan omsättas i praktisk politik. Så är det ju aldrig. Ideologierna har vi för att kunna diskutera med varandra och orientera oss själva.

Varje fungerande ideologi erbjuder ju ett brett spektrum av olika riktningar, från konservatism till marxism. Tack för mig. Och det blir fånigt att göra dagspolitik av detta, utan där måste man orientera sig på ett helt annat sätt.

Martin

Jag tycker det är tydligt också var Kasselstrand står. Om inte annat, nu en gång för alla så vet vi att han har tämligen konventionella uppfattningar. Han tänker liksom konventionellt och pragmatiskt. Han fokuserar på, det är precis samma sak som det kanske är så uppenbart, kanske slår in öppna dörrar, men det känner jag är samma sak som jag sa inledningsvis när de lanserade partiet, att de har en väldigt annorlunda invandringspolitik.

Och de har en förvånansvärt annorlunda ekonomisk politik, åtminstone portalparagrafen om att införa en ganska låg platsskatt och sånt där. Men utöver det så är det inte så mycket mer. Det är invandring, ekonomi och that's it. Resten är precis som de andra partierna och det är ju förmodligen tanken precis. Så att allt det här med att han har väl principlös inställning till staten i allmänhet, att han vill ha sockerskatt precis som Göran Greider.

Det är lite trist på ett sätt, men det är fint. Jag vill inte att Gustav Kasselstrand ska vara libertarian. I den mån jag hoppas att han ska lyckas åstadkomma någonting så tror jag att han... Han ska inte vara som KLP. För då blir han helt irrelevant. För då vet vi på förhållande att han kan inte locka tillräckligt många väljare för att ha något inflytande. Det var som någon påpekade på BubblaBBS också.

Jag tycker själv att det är en bra och viktig kommentar. Vissa av de här frågorna som jag tryckte på med skattefinansierad tandvård och så vidare. Det är lite grann som att tjafsa om vilken färg det ska vara på gardinerna när huset brinner. Det finns två frågor och endast två frågor. som är relevanta för Kastellstrand att hantera på kort och medellång sikt.

Det är invandringsfrågan och det är en övergripande fråga om ett pågående kulturkrig där han behöver ta ställning. Jag tror ju personligen att det finns utrymme för... för ett parti i svensk politik som tar sig an frihetsfrågor i en bredare bemärkelse och lägger sig en bit till höger om Gösta Wohmann. Men jag har all förståelse för om Gustaf Kasselstrand inte vill experimentera med den saken när det finns en viktigare fråga som är klart och tydligt framför honom och där han tror att han kan göra en inbrytning politiskt och säga att vi löser invandringsproblemen, vi försöker lägga om kursen i ekonomisk politik och sen så...

Då bekymrar vi oss om resten av det svenska eländet om tio år eller tjugo år när vi har löst de akuta problemen. När vi har säkerställt att det finns något som liknar Sverige som överlever. Jag tycker ändå att invandringspolitiken, han har väl åtminstone bäst invandringspolitik av de etablerade partierna och så vidare. Han pratar också om kulturkriget.

Flera gånger så återkom han till intervjun och pratar om vänsterns marsch genom institutionerna. Jag vet inte hur pass djupt han har tänkt på det där, om det kanske är delvis en fras som han använder populistiskt, men det är uppmuntrande tycker jag ändå. Det är som talar emot att han har en djupare förståelse. Det är att han också säger att Sverige på 50-talet är en sorts ideal som han skulle vilja gå tillbaka till.

Han tycker att de stora problemen är sånt som har uppstått efter 50-talet i Sverige. Utan att gräva för djupt i det så tycker jag att det är lite varningsflagga men ändå så är det uppmuntrande att man har det här perspektivet att man ska rulla tillbaka en aggressiv vänster som har tagit över samhällsinstitutionerna.

Boris

Ja men som du petade på lite grann där också vilket jag tycker är bra så är det ju så att jag kan i viss mån förstå 50-talsnostalgin. Men alla mekanismer som finns på plats i samhällsmaskinerier som skapas faktiskt under 50-talet, är de som gör att vi befinner oss i eländet nu.

Så det är ju inte på något sätt en lösning att försöka kalla in riksgivare. antikvarieämbetet återupprätta Sverige anno 1957. Det är för att det går ganska fort att komma fram till Sverige anno idag. Så att där har de på något sätt inte tänkt färdigt alls.

Men jag håller med om att när huset brinner så ska man inte börja sätta sig och diskutera ritningen på huset så mycket utan släcka elden. Men... Jag ska lyssna mer på kokta grodan så får jag en bättre blick för det hela. Men det finns ju också en slags folkuppfostrande och folkomhändertagande drag där som gör att... som säkert har sin koppling i 50-talsnostalgin som gör mig lite kall mellan tårna.

Martin

När man lyssnar på Kortekrodan så känner jag att det är mer av lite så här, det jag kanske saknade lite grann i intervjun nu den här gången, det är det här lite mer spetsiga, fräcka känslan av att man pratar med en Trump eller en Farage eller något sånt där, de tar ut svängarna. Men i Kortekrodan så är det just det mer, det är elakt och roligt och slängigt och konfrontativt och så vidare.

Och i det här fallet så... Jag tror Karl Strand, han är bra på konfrontation och aggressivitet och debatt. Och det är jättebra att en politiker har den egenskapen. Men jag bjöd inte upp till dans på det sättet. Jag attackerar inte honom och då blir det liksom... Då är inte han i sitt esse på samma sätt, tror jag. När han mer har bara gått om plats och bryr ut sig och så vidare. Men det är roligt i Kota Gurun, för där hela tiden har man sån som reagerar på saker.

Och svarar, och kritiserar, och attackerar. Så där får man mer av den här aggressiva, populistiska, lite Trump-aktiga grejen. Så det tycker jag var roligt. Jag saknade lite den här intervjun. Men jag vet ju alldeles redan att Kasselström kan de bitarna, att han är någorlunda bra på de bitarna. Så att allt som allt, det är roligt tycker jag, att få höra lite grann av den andra sidan och se vad som händer när han får lägga ut texten mer utan att vara under attack ständigt. Som du var inne på inledningsvis Boris, det är ju inte så många sammanhang nu medialt där offentliga personer får den möjligheten.

Boris

Nej, det blir ju liksom... Varför sa du så här? Varför tycker ni så här? Man får sällan så man får... Intervjun var en plattform för mig snarare för att utforska vidare och försöka förstå fenomenet Alternativ för Sverige. Det kan jag inte tänka mig att en söndags- eller en lördagsintervju P1 skulle ha gett mig på något sätt.