Martin

Över 100 000 demonstrerar i Frankrike mot Macrons plan på nedskärningar och lönefrysning i offentlig sektor samt privatisering av järnvägen. Parallella strejker resulterar i bland annat inställda flyg och stängda skolor. Innan vi gräver ner oss i den här nyheten så blir det nödvändigt att göra en liten meta-kommentar. Boris, vad är det här för hemsida som vi tittar på? Jag tycker det här känns så märkligt bekant på något sätt, den här typen av hemsida, den här stilen, den här estetiken.

Boris

Nej, alltså, det där är så kul att du säger det för att när jag löste den här länken, det liksom gick ju direkt på att bara lösa. Och sen efter ett tag så liksom, vänta, vad fan är det här för någonting? Så jag tog nog upp till huvudet och kollade. Och det är våra, det måste ju vara trotskistiska kamrater det här. Men det här sajten har jag missat.

Jag har kollat lite mer på den. Jag gillar analyserna lite grann faktiskt. Inte kanske slutmålet men man kan ofta se mönster och lite klarsynt där man befinner sig. Både till höger och vänster. Lite längre ut än vad som är vanligt för det politiska skende som pågår.

Martin

Alltså jag, redan på första stycket sa jag till på en formulering och tänkte Det här kan ju inte vara en vanlig nyhetssajt Och sen scrollade jag upp och kollade på menyn, där det finns olika ämnen för sajten Och då stod det världsnyheter, världsekonomi konstrecensioner, historia, vetenskap, filosofi Och då sa jag till mig själv Det här är en bund trottar som gör den här sajten Mycket riktigt så står det i sidhuvudet internationella komiteen för fjärde internationalen.

Boris

Men det var vakrat du liksom gick igång på första raden, utan det tog lite längre för mig.

Martin

Jo, men det står att franska regeringen vill förstöra järnvägsarbetarnas sociala rättigheter. Och så skriver man ju det i vanlig nyhetssajt i Borgarpressen. Det där är intressant.

Boris

Ja, hur som helst,

Martin

jag ska inte snöa in på det här. Tyvärr är det inte så. Egentligen hade jag velat ta en kvart nu och reda ut vilken av de två internationella kommittéerna för fjärde internationalen som det egentligen handlar om. Och deras historia. Från Sprittringen 1953 ända fram till den dag som idag. Men vi ska prata om Macron, inte om de härliga trottarna.

Den största nyheten som har fått mest internationell uppmärksamhet nu i dagarna är ett terrordrama i södra Frankrike. Det är en sån här gripande historia av terror och gältemod där en fransk gendarmerist offrade sitt liv, kan man säga, för att rädda Gissland. Så det här har ju förstås fått väldigt mycket media uppmärksamhet.

Så att det har nästan varit svårt att få uppmärksamhet. Jag förstår att den här trottelänken är postad, för det är nästan svårt att hitta utföljda rapportering om det som pågår samtidigt sedan i torsdags i Frankrike. Nämligen tiotusentals människor som har tagit till gatorna för att protestera mot saker som Emmanuel Macron, Frankrikes president, håller på med. Så det är lite svårt att få exakt information.

Det här är då en tråttesajt som vill få det att se ut som att det är de maximalt stora. De här protesterna säger 100 000. Andra uppgifter har jag hört om säger 10 000-tals. 50 000 i Frankrike. Enligt vissa uppgifter så är det en halv miljon i hela landet. Och 65 000 i Frankrike säger de här. Det som har hänt i alla fall det. Macron har ju relativt ostört kunnat genomföra tämliga dramatiska reformer i Frankrike.

Men nu börjar reaktionerna på hans framfart komma i kapp honom. Och det som framförallt är i fokus just nu är dels nedskärningar i den franska offentliga sektorn som ju inte är så liten. 120 000 jobb ska bort. Av dom ungefär 5 miljoner. anställningar som finns i offentlig sektor just nu. Så från ett libertarianskt perspektiv kan man tycka att det är en droppe i havet.

Men här har vi ändå en ganska potent... Det här väcker ju väldigt mycket vrede såklart hos fackföreningar och så vidare. När mer än 100 000 personer ska bli av med sina jobb. Men samtidigt, och det är det här som är en av nyckelmomentet tror jag att det får så mycket uppmärksamhet. Samtidigt i andra sektorer som är i skottlinjen här. Transportsektorn. Och framförallt järnvägsarbetare är riktigt förbannade Därför att de ska få sina avtal omförhandlade Och det är det som menas då med att förstöra järnvägsarbetarnas sociala rättigheter Och det är ganska intressant när man tittar mer noga på vad det egentligen handlar om Därför att järnvägsarbetarna Det är inte som att de har liksom I Sverige skulle vi tänka på som normala anställningsvillkor.

Och sen vill man liksom nita dem. Att de istället för att gå i pension när de är 65 ska de gå i pension när de är 75. Det kan man förstå, de knorar lite grann så där. Eller ska liksom ta bort deras anställningstyghet från... De hade tre månaders uppstängningstid, men nu ska de få tre dagars uppstängningstid istället. Utan situationen som vi utgår ifrån i Frankrike, det är att...

Pensionsåldern för lokförare är 52 och för alla andra som jobbar på järnvägen så är det en 57. Så det de är helt galna över nu är att pensionsåldern ska höjas. Antingen från 52-57 eller till 52-57. Det är lite oklart för mig. Och de har också livstidsanställningar. Garanterade livstidsanställningar.

Så får du en gång jobb på järnvägen så får du behålla det resten av livet. Ja, eller tills du går i pension. när det är 52 och så har det varit sen andra världskriget. Så det är väl de har vant sig vid det här nu och de är jättejättearga när de får höra av Macron att de inte längre ska få garanterade livstids anställningar. Och intressant nog så tycker trottarna som skrivit den här artikeln. De tycker att det är helt okomplicerat och kontroversiellt att man inte ska kunna ska kunna säga upp folk.

Boris

Jag tycker de är mesiga de här trottarna, alltså riktiga trottar hade ju ställt kravet att inte att försvara 52 års pensioneringen utan den ska sänkas till 48. De har ju valsträcktats.

Martin

Varför inte i 35? Är det 20? Ja, precis. Jag har ju jobbat i tre år nu. Ska inte jag få gå i pension?

Boris

Ja, jag tycker det är fulltrivligt. Kamrater, ryck upp er.

Martin

Så det som händer är att vi har tiotusentals, eventuellt hundratusentals som demonstrerar i Frankrike. Dessutom så har vi en våg av strejkar som sveper över landet. Bland annat i skolor. Skolor håller stängt för att lärare strejkar och annan skolpersonal. Och även i andra delar av den offentliga sektorn. Och det som kanske får mest uppmärksamhet just nu, transportsektorn. 30% av alla flyg till och från Paris var inställda de senaste dagarna.

30% är ganska mycket och på järnvägen var det ännu värre. Enligt uppgift var det bara 40% av tågen som gick. Så att 60% av alla tåg i Frankrike har stått stilla. Och som det ofta händer när folk strejkar så här så förekommer det många uppmaningar till generalstrejk. Man säger att nu är det dags att sparka ut Macron genom att alla strejkar.

Datumet. Strejkerna är valt med omsorg. I torsdags som man satte igång så var det den 22 mars. Och 22 mars det är samma datum som strejkerna började 1968. Det ödessmättade året. Då var det oerhört omfattande strejker i Frankrike.

Och ja, historien är väl känd, men det kulminerade några månader senare med gatestrider mellan poliser och strejkande arbetare och så vidare. Och man försöker knyta an till det som hände i Paris 1968 genom att sätta igång allting den 22 mars. Det har också, även nu i dagarna, varit våldsamt bitvis i Paris.

Poliserna har svarat med tårgas och vattenkanoner. Det är nästan märkligt att man inte har sett mer nyhetsrapportering av det här. Det är bara den här... Hjälpmodiga polisen i södra Frankrike. Väldigt lite om torrgasen i Paris.

Boris

Vi har faktiskt sett det här hända en gång förut. 1995, det är inte bara 1968 som är intressant i sammanhanget, utan 1995 så försökte dåvarande premierministern Joubé att genomföra precis det Macron gör nu. Då fick man följande utveckling. Då satte sig faktiskt fackföreningsledarna, de var ju uppmanade lite småstrejker och demonstrationer, men de satte sig faktiskt och diskuterade med regeringen om hur stora nedskärnorna skulle bli så man accepterade de här grejerna.

Men det var mer en fråga om att behålla någon slags kärntrupp av anställda som man fortfarande har något med. och luta sig emot i den fackliga byråkratin. Men det som hände då när järnvägsarbetarna insåg att de håller på att förhandla bort den här 52-årsregeln bland annat, och en del annat också, då blev det ju en massiva, vilda strejker, alltså icke-fackföringssanktionerade, som var så pass omfattande att JyP backade.

Så det här har varit på tapeten en gång förut och inte gått igenom. Och jag har en stark känsla av att det blir samma sak den här gången. Att det blir spontana streker som gör att de backar undan. Och det beror, vi ska ju inte glömma bort att den här gigantiska franska staten, Braten nämnde att den byggs upp redan direkt efter andra världskriget, och den stora italienska staten på samma sätt.

Och det är ju faktiskt en följd av det massiva inflödet av Marschallhjälpspengar. Och det var en mycket medveten strategi att man skulle bygga stora offentliga Se till att folk som jobbade i dåvarande offentliga verksamhet skulle ha extremt bra villkor för att de skulle vara lugna och snälla.

Och på samma sätt skedde det som sagt i Italien. De villkor som man fick i de här staterna var ju bättre än Sosan har senare genomdrivit och fortfarande genomdriver faktiskt. Och andra partier. Så att den gigantiska offentliga sektorn har ju djupa rötter i modern historia.

Och inte så mycket en följd av. Det är inte folklig kamp utan det är överhetens sätt att trygga valboskap och nöjda medborgare helt enkelt. Det gör att det kommer att bli svårt att operera bort. Det är intressant att se att den så kallade vänstern är ju... Jag är extremt splittrad i det här.

Vad vi kommer att se tror jag nu. Jag har letat efter reaktioner från Marine Le Pen och Front National i Frankrike. Men det har varit lite tyst. Och det, för att den stora rågången i de här frågorna i presidentvalet, den gick ju alltså mellan Front National och Le Pen, som hårt motsatte sig alla former av den här typen av försämrande av folks, som de ser det som försämrande av folks, vilket vi ser som en fullt naturlig utveckling, egentligen normalisering.

Och jag tror att det här kommer leda till att jävligt många går alltså till Front National och stärker deras positioner både nationellt och lokalt. Och att en del av yttervänstern som Melancon som inte gick vidare till slutomgången i presidentvalet kommer att än närmare i dagliga arbetet lera sig mer med frontnationalfolk.

Men jag tycker fast det är söndag för att ta på mig konspirationshatten lite. Det är tillånet. Jo, jag tror att ser man den större bilden här, så du uttryckte ju en viss beundran för något program sedan för Makrans fingerfärdighet och faktiskt driv. Jag tyckte väl att, nej men nu tog du i lite. Men titta nu på den större bilden de två senaste veckorna.

så måste jag säga att jag är imponerad av hans politik. eller hans kroppslängd. Men av det jäkla skicklig strateg och manipulatör. Det är för att det har hänt ganska mycket de här två senaste veckorna i Frankrike som jag tror är samordnade grejer som Macron driver på. Dels har vi den här saken, alltså de nedskärningar i offentlig sektor eller snarare normalisering.

Men jag tvivlar starkt på att det är en händelse att man för en period häktade Sarkozy för att han skulle ha tagit muter från Qadhafi. Gör man det och det är det franska rättsväsendet som alla västerländska rättsväsendet är väldigt politiserade och kommer ett signal från Macron. Jag vill slå sönder den.

Jag har också, nu de senaste dagarna, låtit det sippra ut i fransk press, att Sarkozy lät mörda Qaddafi. Det verkar vara inte alls omöjliga uppgifter att... Man skickade in franska agenter som samarbetade med de libyska upprorsmakarna och att det var de som lät avrätta Gaddafi för han inte skulle prata för mycket om det.

till exempel i Sarkozy. Dessutom så är det jätteunderligt att en sak till händer i inledningen till det vi ser nu. Att man häver Marine Le Pens parlamentariska immunitet och några veckor därefter så åtalar man henne. Hon blev åtalad för näthatsbrott för att hon har lagt upp tweetar där hon visar hur IS avrättar James Foley.

Hon blev åtalad för näthatsbrott för detta är helt absurt. Då knyter man upp en motståndare till i rättsprocedur och bara till nytta för Macron. Sen har Macron varit extremt aktiv nu uttryckets politiskt. Han har liksom gått i spetsen efter det ryska valet och underkänt det och talat om att här hävs inga sanktioner.

Då blir han en företrädare för starkt EU och en positionering mot Ryssland. Men samtidigt så har han ju klippt till Theresa May. För när hon ville att, hon begärde av i att man skulle öka sanktionerna mot ryssland efter det här mordförsöket i Storbritannien nyligen.

Och då säger Macron offentligt och lugnt att. Nej, vi kan ju inte öka sanktionerna mot Ryssland på grund av det du säger, Theresa. Det är ju citat, fantasier och obevisat. Så att, oerhört elegant alltså. Mig piskar upp en skrämselstämning i... Storbritannien efter mordförsöket, det rysen som ligger bakom rysen hotar oss.

Hon närmar sig EU och säger att vi måste agera gemensamt. Macron ger kalla handen, vilket då gör folk ännu mer rädda i Storbritannien. Och så får de börja tänka att vi kanske inte ska leva i EU i alla fall. Då blir fransmännen sura på oss och så står vi ensamma. Och som det inte räckte med denna, som jag menar är en samordnad, ganska elegant kampanj. Tack till elever och personal vid Storbritanniens rysen. Så går också förra veckan en fransk regeringsmedlem ut och säger att vi kommer inte att invänta EUs resultat av EUs decisioner om att skärpa lagstiftning mot nätjättarna för att de tillåter näthat.

Vi kommer mycket snabbt att gå mot en egen fransk lagstiftning som skärper regelverket för vad man får säga på Google och Facebook och så vidare. Den här killen, Macron, kör en jävla våroffensiv just nu alltså.

Martin

Ja visst, det är spännande. Definitivt en av de mest intressanta sakerna att följa i Europa just nu. Gåtan, Macron.

Boris

Jag börjar luta mot det du sa, att tyvärr så visar han sig nog vara en liten Napoleon faktiskt.

Martin

Det är inte helt ovanligt med en Napoleon-komplex i fransk politik. Kanske naturligt nog. Du nämnde tidigare Sarkozy och det som hände med honom. Det är så pass intressant att man nästan skulle vilja ha ett separat inslag om Sarkozy och Gaddafi. Men nu har jag redan gått in på det så jag tänkte att vi kanske kan baka ihop det till... Jag kan läsa rubriken.

Passiv korruption Så dom grep honom häromdagen.

Det var i tisdag så plockade dom in honom. Och hade dom i förhör, först 15 timmar förhör under tisdagen. Och sen hela dagen under onsdagen. Man får antagligen att det är mer än 15 timmars förhör på onsdagen. I Frankrike är det väldigt förbjudet.

Detta är en fantastisk historia som berättas här. Det har surrats om det här sedan 2012. Då rapporterades att en Siad Takidine, en fransk-libanesisk vapenhandlare och en fransk vapenhandlare.

blev en kontaktlänk mellan Sarkozy och Gaddafi och han säger att han han fraktade personligen tre portföljer fulla med kontanter från Libyen till Frankrike och han personligen då så lämnade över 5 miljoner euro till Sarkozy ståvarande stabschef Klodh Gjörn som senare blev min rikesminister.

Det finns flera transaktioner av den här typen. Teorin här är att Sarkozy sökte stöd från Muammar Gaddafi för att bli vald. Det här valet var 2007 som det framförallt handlade om. Efter det så kom Gaddafi till Paris på stadsbesök och fick också en del fördelar. Jag kan inte exakt jämföra alla detaljer men man lättade på sanktioner och på olika sätt såg det ut som det.

Så hjälper man Libyen. Men naturligtvis så gick ju Sarkozy i bräschen senare. För att en internationell koalition skulle attackera Libyen 2011. Och det är då som du refererar till tidigare i den här sändningen. Att man misstänker att Sarkozy först hade ett fudsspel där han lät sig köpas av Gaddafi. Tog emot enorma pengar.

Och sen skickade han ut franska kommandosoldater för att... för att döda Gaddafi mitt under pågående operationen för att avsätta hans regim med militärmedel. Det är en fantastisk grej, det är en sån här som man skulle vilja se en riktig Hollywood-rulle om. Eller kanske en trilogi av Hollywood-rullar. Det finns så mycket saftigt i den här historien.

Boris

Ja, och just den här samordnade kampanjen jag pratar om, det är för att sakerna tror jag hänger ihop. Därför om man nu säkert på goda grunder kan nita sarkosi för det här tagit emot utländska bidrag och samtidigt har liksom inlett ett rättsligt förfarande mot Marine Le Pen för näthatsbrott och man samtidigt vet att Front National har lånat pengar av ryssarna så det är ganska lätt att lista ut vad som...

Väntar Hernes Diotals väg för Le Pen Och jag tror fan i mig att han är på väg att utplåna hela den politiska oppositionen, alltså genom rättsliga åtgärder.

Martin

Ja, och det verkar vara ett väldigt tydligt trend med Macron. Han har bytt ut i stort sett hela den franska parlamenten, raderat ut de gamla politiska partierna till förmån för sitt eget politiska parti. Och han kringgår ut tidmässigt stora delar av den franska statsapparaten i parliamentet. Även om Frankrike har ett... Ett riktigt presidentarbete, det är inte ett ceremoniellt presidentarbete som finns i andra länder.

Så har han tagit åt sig exceptionellt mycket makt. Både formell maktdelning och den informella maktdelning som finns i och med den stadsapparaten och den djupa staten. Macron har lyckats navigera. Han måste ha gjort en del skickliga saker och förmodligen ganska hårdföra. För att i väldigt hög utsträckning bara kunna bortse från de här och ändå få alla att hitta stillvåten.

Nu demonstrerar han. 100 000 sådant människor demonstrerar i Frankrike. Men det är ändå fackföreningar och arbetare på gatorna och sånt där. De är ändå inte lika farliga för Macron som den opposition som man skulle kunna få inuti staten, inuti den politiska apparaten. Så att om vi extrapolerar den här linjen, vad Macron håller på med.

Att han redan liksom skaffat den här normodominansen. Men nu ska han ge sig på sarkosy, han ska förmodligen ge sig på Le Pen, eller han ger sig på Le Pen med rättsliga åtgärder, men Le Pen ska åttalas. Det kommer inte finnas så mycket kvar efter det här politiska övervåldet som Macron lägnar sig åt just nu. Vi har den här frågan, den här gåtan, Macron, vad han egentligen är för typ. Det var någon som formulerade dilemmat häromdagen.

Är han Europas Obama eller är han Frankrikes Putin? Och jag tycker för varje vecka som går att han ser mer och mer ut. som Frankrikes Putin. Man tänker sig vad som återstår av fransk politik och fransk statsförvaltning. Efter att Macron fullbordade de här planerna, då är det en rysk typ av situation. En stark man i toppen som har helt och hållet designat den politiska strukturen under sig.

Tillsatt sina vänner och lojalister i den mån Han behöver några människor att delegera till. Utrederat det hittills förvarande partiväsendet. Fängslat sina huvudsakliga politiska motståndare. Förbjudit dem att kandidera genom att döma dem för olika typer av brott. Och så vidare. Jag har ju den här övertygelsen baserat på en...

Det är ett längre perspektiv på historien. Att demokratins epok är slut. Vi hade en lång demokratisk epok i Europa. Men precis som människor arbetade ett tusentals år så är demokrati något flyktigt. Något som inte är hållbart. Demokrati leder förr eller senare till att starka män kommer in och säger att den här dysfunktionella demokratiska strukturen, det duger inte. Ge mig bakten! Så ska jag skapa ordning. Men ändå blir till och med jag nästan lite tagen på sängen av hur snabbt det går när vi får en Putin i Västeuropa. Ja,

Boris

rätt. Man ska inte glömma bort att de, även om jag finner Macron jävligt obehaglig så är han ju uppenbarligen alltså bevisligen ett politiskt kognisamma som åtminstone jag har underskattat. Det här kan ju nu gå väldigt fort, eller går väldigt fort redan. Det stömer när folk som ser ut på det här sättet visar sig vara så hårdföra och fingerfärdiga.

De har till och med uppenbarligen lyckats få våldslåsrättsapparaten gå i sina ledband. Dessutom har de börjat signalera mycket mer hård för invandringspolitik. Egentligen den enda motkraft och det är ingen bra motkraft som finns är ju Nationella Fronten och Le Pen.

Att de inte är en bra motkraft beror på att de är statskramare och gudsnåde. De är ju som alla andra politiska alternativ i Frankrike som är mätbara. Ha en stark centralmakt. Däremot finns det ett positivt drag hos dem att det finns ju faktiskt känslan för det regionala.

Den tar sig faktiskt uttryck i den nationella fronten. Jag kan tänka mig ett exempel. Det är en sprängning och ett sönderfall av den och uppkomsten av regionala starka rörelser igen i Frankrike som har funnits en gång i tiden, alltså grupper och rörelser som är brytta loss, Bretagne eller Provence och andra delar av Sydfrankrike och så vidare och så låta Paris stå där isolerat.

Vilket vore bra för hela världen. Men jag tror vi ser här också hur det är Frankrike som kommer att bli EUs starka land. Tyskland är frånågt faktiskt. Det är Macron som kommer att representera Frankrike. Merkel är rätt rökt.