Button-svg Transkribering

Judith Butler motsätter sig att hennes forskning påtvingas kurs på Lunds universitet

Martin

Judith Butler motsätter sig att hennes forskning påtvingas kurs på Lunds universitet, värnar akademisk frihet och varnar för statlig inskränkning likt utvecklingen i Turkiet. Jag pratar om, minns jag inte om vi pratat om det i Råd i Bubblan, men vi har haft en debatt i Sverige de senaste veckorna om kurslitteratur på svenska universitet.

Som en åtgärd så har det föreslagits att... Minst 40% av litteraturen på alla akademiska kurser måste vara skriven av kvinnor. Nu har jag slarvigt nog glömt exakt var den här pålagan kommer ifrån. Men det som har stått i fokus för debatten är i alla fall Lunds universitet och mer specifikt en viss kurs.

Det är alltså att det är statsutenskapliga institutioner i Lund som har den här 40 procents regeln. Två akademiker i Lunds universitet, varav den ena som jag har förstått, har skrivit den här artikeln. Mårten Torsson Lindberg och hans kollega Erik Ringmarr ger en kurs som heter Det moderna samhället och dess kritiker. Som de säger, de använder sig enbart av primärkällor och då blir det av naturliga skäl så att det är mest män från sent 1700-tal till tidigt 1970-tal som har skrivit böckerna.

Nu har de fått instruktionen om att de, de ska helst ha mer kvinnor men mer specifikt, så får de inte ta bort en text. Det är en text av Judith Butler från litteraturlistan. Som han skriver då, bland tyska 1800-talsreaktionärer, svenska folkhelmsideologer och amerikanska neokonservativa så är Judith Butler omistlig.

Och de här lärarna, de är ganska upplöjda över det här, de säger att ingen kurslitteraturkomitej i världen kan tvinga mig att undervisa om Judith Butler om jag inte vill det. Och, jag skulle säga att Judith Butler till att börja med, hon är en smått ikonisk... feministisk teoretiker. En av de stora hjärnorna bakom det som man kallar för genusteori och sådana saker.

När man pratar om postmodern feminism, kulturmarxism och sådana saker, då är Judith Butler en sån person, skulle jag säga, som mer än många andra. författare förkroppsligare den här idén. Den konkreta idé som hon är mest känd för är kanske hennes idé om genusperformativitet.

Jag hoppas verkligen att jag säger det här rätt nu. Det är orättvisa, men det är en idé som är väldigt enkelt kondenserad. Den handlar om att kön eller genus inte bara är någonting som man är eller har, utan någonting som man gör. Någonting som man ständigt återskapar genom sina handlingar och att det därigenom är någonting flytande.

Den här vägen får vi ett teoretiskt ramverk. Queer-teori Få författare kan som Judith Butler ta en enkel sentens och blådera ut den till ett fullt sett obegripligt stycke som är 20 gånger så långt som det rimligen borde vara.

Och helt omöjligt att förstå för att meningarna är så långa att det känns som att läsa någon... Det var en obskyr, hegeliansk tysk filosof från 1800-talet eller något sånt där. De försöker ta sig igenom Judith Butlers stycken. Så jag har också gjort mig lustig över henne. Och nu plötsligt så framstår Judith Butler som förnuftet själv.

Oerhört rimlig, någon som... Jag nämner inte det. Det som de här akademikerna, Mårten Torsson och Lindberg, har tagit sig för är att ringa upp, eller förlåt, mejla Judith Battler och intervjua henne. Fråga henne själv, vad tycker du om det här? Vad tycker du om att Lunds universitet försöker tvinga oss att ha din bok som kurslitteratur?

Och här då, Träder plötsligt Judith Butler av alla bindgalna kommunister fram som en pelare av förnuft och civiliserade principer. För att hon säger såklart... Nota Bena är en av de här riktigt rabiata kommunistfeministerna som förstör vår civilisation med sina giftiga idéer.

Hon säger, jag är inte för att min forskning påtvingas någon på grundval av kvotering. Och hon fortsätter att säga att det är viktigt att veta att genusperspektiv inte är det enda perspektivet som är intressant. Det är visserligen intressant menar hon på att använda genusperspektiv. Hon tar ju exempelvis fascism.

Det kan vara intressant att läsa ett genusperspektiv på fascismen och det ändrar hur vi ser på det ämnet. Men det vore dumdristigt, säger hon att tro att genusperspektivet är det enda perspektivet. Och sen säger hon att hon anser inte att räknande är ett bra sätt att verka för jämställdhet. Hon tycker inte bara att man kan säga att vi ska ha så många kvinnliga lärare som har kvinnliga författare.

Det är dåligt och eventuellt kontraproduktivt, säger hon. Och hon säger att hon tar avstånd från att hennes namn används på det här sättet. Att man då med en politisk agenda vill tvinga kurser att inkludera henne i litteraturlistan. Hon tar avstånd från att hennes namn används. på det sättet. skulle använda sitt eget professionella omdöme för att prägla en verksamhet. När, Boris, hörde du senast någon i offentligheten uttrycka en nattsvart och nattstånden uppfattning?

Boris

Jag tror det var när jag faktiskt bevistade Hegels föreläsningar i Jena. Det var väl 1812, tror jag. Då framförde han ju den synpunkten. Men sen dess tycker jag har varit ganska frånvarande i debatten. Nej men det är lite fascinerande med Butler här. Jag tycker det är rätt illa människor som har brottats med det här Göran Persson-syndromet.

Om man tänker på att det är två saker som spelar roll för hennes ståndpunkt. Det ena är ju att de tillhör ju, vad ska vi kalla det, första generationens moderna feminister. lite mer brutala sorter. Och många av dem har ju faktiskt intagit rätt kloka ståndpunkter med tiden. Det finns en hel del i den generationen som till exempel vänder sig mot tanken på att det skulle finnas ett oräkneligt antal kön som också vänder sig mot tanken på att byta kön rent fysiskt genom operationer och ingrepp.

Vilket jag ställt dem i skottklubben i debatten bland deras gamla vänner. Sen kan man tänka sig att Butler också formade av sina egna erfarenheter därför att de hade det lite trångt i porten, hon och hennes kompisar i början och att de därför faktiskt har lärt sig vikten av akademisk frihet. Och faktiskt är det nog att hålla fast vid de principer som hon behövde hävda när hon själv, det vill säga slog igenom på en gång.

En tredje faktor tror jag väl är att hon känner att hon och hennes teoribildningar och hennes epigoner har en dominerande ställning i den akademiska världen. Hon kan väl bjussa på om det sitter någon sur liten lektor i Lund och vägrar inkludera henne i kursplanen.

Det tror jag kan spela viss roll också. Det är lätt att vara högaktningsfull. När jag funderade på Battler och den här grejen så var det en annan sak som slog mig. Det har bäring på dagens kulturdebatt. Dagens kulturdebatt i Sverige handlar väldigt mycket om kulturmyndigheter. som förgriper sig och våldtar.

Jag leker ju rätt mycket med tankarna de senaste två dygnen efter DNs senaste avslöjande om kulturmens och akademiredamöterskärningar. Tittar man på Butlers grundvalen för hans teoribildning så är han ju väldigt påverkad av Lacan allt isär och väldigt mycket av Julia Kristeva.

Och tittar man på Butlers grundvalen så är han ju väldigt mycket av Julia Kristeva. Tittar man på den svenska akademiska världen och den offentliga debatten och kulturlivet så de som idag har en dominerande ställning även i svenska akademin, Hora Zängdahl spelar stor roll där det fortfarande är. Gruppen King Kriss, Stig Larsson och även den här nu avslagade våldtäktsmannen.

Det här var ju deras husgudar och det var de som trummade in allt det här i det svenska kulturlivet och förödde väldigt mycket av det offentliga samtalet och kulturdebatten. Jag kan inte annat än att tänka att det måste finnas ett samband mellan att lansera den här typen av kokoteorier och att de som gör det också sedan visar sig vara personer som, även om de förfäktar genusperspektivet av några män, förgriper sig på kvinnor.

Alltså jag tror det finns ett samband där men jag är inte riktigt säker på hur det ser ut. Sen är det väl dags att någon säger att genusperspektiv är överhuvudtaget fel. Inte bara säger att det kan vara lite bra att vi ska inkludera genusperspektiv någon gång. Genusperspektiv är så in i helvete onödigt. Det är ett bristfenomen i det intellektuella livet att man ska ta upp olika typer av perspektiv som ska anläggas på.

på historien och skiljningen av vad som har skett och vad som pågår. Man hittar alltid någon grupp som man säger är förtryckt och vars perspektiv man måste anlägga på historien. Det blir så jävla fel. När det här dyker upp så blir det också ett grundskott mot vad som då har växt fram på 70-talet.

Det är det som är... Jag har talat förut om den franska annalskolan som var på väg att ge dominerande ställning bland historiker genom sin syn på historien, att det skulle vara en totalitet. Många av de tidigare annalhistorikerna var bland de första att gräva i kvinnorhistorier och se det som en del i totaliteten och mentalitetshistorien.

Och dom skrev många viktiga verk på det där området. Och plötsligt så kommer det här angreppet från ett väldigt lumst av det här med genusperspektivet. Att när historien ska betraktas ur en förtryckt gruppsperspektiv, i det här fallet kvinnor. Och man gjorde det redan. Det där är en jävligt obehaglig sjokus pokus grej alltså.

Att låtsas som om vi inte hade en etablerad och fungerande kvinnlig kvinna. historievetenskap och i olika intressanta skolor, inte bara nalskolan. Det var en helt onödig grej som infördes. Och till exempel nalskolan är fullt begriplig och lätt att läsa, även för den som inte är akademisk i skolan.

Och det är en viktig aspekt det här du säger om Battlers oläslighet. Hon är precis lika oläslig som hennes husgudar, Lacan och Kristeva och allt det. De går icke att läsa. Det är ingenting som gör mig så skogstokig som när folk refererar till de här människorna. För jag har ju försökt tränga in i dem och så korkad är jag inte. Och liksom, det är inte ens kejsarens nya kläder. Det är ju deliriskt svammel väldigt ofta.

Martin

Det lider i svammel och det är också så... Du tar upp det här med att det är onödigt att föra in perspektiv för de finns redan där. Ja, visst. Rimliga historiker... Studera redan till exempel kvinnors perspektiv eller för den delen till exempel arbetande människors perspektiv. Eller vad det kan ha varit för någonting. Men det är också så att de teoretiska insikterna som är bakomliggande, och det här gäller liksom feminister och Butler och det gäller Foucault och det gäller alla de här.

Det de tar upp är oftast otroligt trivialt och kvuttigt och självklarheter. Och det finns egentligen i, ta sådana här idéer som att... Könsidentitet och könstypiskt beteende är något som i hög utsträckning är socialt konstruerat och som varierar väldigt mycket mellan olika kulturer och olika epoker.

Det är om man säger samma sak om något annat fenomen, säg till exempel psykisk sjukdom. Det gör man en stor sak ibland av att Foucault, han gjorde en sån banbrytande studie och visade på att eftersom mental ohälsa har varit så olika saker, och mental avvigeln har varit så olika saker och kulturer så bevisar det, o så revolutionerande, att det här är ett problem.

Det är socialt konstruerat fenomen. Men vi är ingen vettig människa någonsin i världshistorien som har trott någonting annat. Det är fullt sig självklart för alla som har ägnat mer än några sekunder åt att tänka till exempel på manligt respektive kvinnligt beteende. Att det självklart inte är någonting som är 100% av naturen, biologiskt givet.

som är poängen. För det är heller inte så att det är någon som brinner för den här idén om att kön är en social konstruktion eller sånt där, som tycker att det är så viktigt att få in det. Det är knappt än så att de brinner för att flytta fram kvinnors positioner. För det handlar om ju inte att, precis som du påverkar Boris, att införa ett nytt perspektiv i akademin, utan jag tror att själva syftet är politisering.

Politiseringen för politiseringens egen skull. Att man inför ideologiska band på diskussionen så att politiska kommissarier kan ta över och styra till exempel akademisk verksamhet eller journalistisk verksamhet. Eller nu har vi en kyrklig verksamhet.

Alla företag ska inlämnas och liksom... RFSL certifieras och styras i alla spekter av sin verksamhet. Människors privatliv, genom att folk övervakar varandra. Men det är det som verkar vara själva den grundläggande drivkraften. Att politisera och kontrollera egentligen alla verksamheter och allt beteende.

Boris

Ja, och det där sista jag säger, det är det som är själva motorn och som är extremt viktigt. För när Vänster den gången tidigare föll fram tanken på att det privata är politiskt och stegade sig rätt många människor även inom Vänster. Det är en jävligt ovaglig tanke. Men vad vi nu ser är hur den alltså får fullt genomslag. Och det här som är så lömskt med de här till exempel olika varianter på KEL-teorier och genusperspektiv det är det här att man vill...

Man linjerar upp, man skapar en historia där människor som inte varit heteronormativa har bedrivit sin verksamhet, eller hur man ska kalla det, affärsmässigt för sig själva i slutna sällskap i grupprätter, i smyg, alltså där ingen ser det. Utgångspunkten för det, och då bottnade konsortens hävdar att det är ett tecken på förtryck.

Jag vill nog drista mig utan att ha forskat färdigt frågan. Att det inte alls är en fråga, utan att folk som upplever att nej men jag har inte samma tycke och smak som alla andra. Jag gör det här tillsammans med andra för oss själva. Och det är inget tecken på något förtryck. Det är ett tecken på att folk värnar privatlivets hälld oavsett vilken läggning man har.

Men idag så med hjälp av Butler och andra så har det blivit så att allt du gör måste ske öppet och vara allmänt förstått och erkänt av alla. Det är liksom själva grundbulten. Alla måste ut ur alla garderober. Det är därför staten, alltså oavsett land, i västervärlden älskar de här teorierna.

För det innebär ju att då ökar ju övervakningsmöjligheterna och då ökar ju möjligheten att ge oss alla direktiv om hur vi ska leva. Det här är alltså komplett livsfarliga teoribildningar.

Martin

Jag tycker också att det kan vara värt att nämna apropå en av våra återkommande diskussioner som vi alltid kommer tillbaka till i Röde Bubbla. Vad som kommer här i historien och jag känner att när vi belyser den här frågan just från det här perspektivet, till exempel det som du sa. Alldeles nyss nu, Bårdes, att allt i alla beteenden ska ut i ljuset, det ska inte finnas någon privatsfär, allt ska skärgås och så vidare.

Det är särskilt tydligt för mig att det här är en oerhört protestantisk idé. Någonting som väldigt tydligt kommer in i historien i samband med med reformationen och via de tidiga puritanerna. när extrema protestantiska sekter, de hade de här tämligen extrema beteenden, att de hela tiden skulle kontrollera varandras beteenden, övervaka varandra, och det blev som en kombinerad idé, att man ska internalisera social kontroll, men också ha väldigt starkt grupptryck.

Jag menar, det här är en väldigt stark grupptryck. Jag blev medveten om det här första gången för ganska många år sedan när jag läste Alexis de Tocqueville hans bok om Amerika, Democracy in America, där han beskriver de olika grupper som utvandrade från Europa. Och varför de gjorde det? För att det i höger utsträckning handlade om att de ville införa så mycket mer, så mycket starkare social kontroll i sina egna grupper än vad som var möjligt i Europa, där det fanns då en tämligen Vi skulle säga att de hade en ganska liberal generell inställning.

Medan de som flyttade till USA då, det var de som ville ha riktigt hård puritansk kontroll över sina grannar och sätta upp extremt detaljerade och tyranniska regler för hur folk skulle få leva. I småsamhällen då, de gjorde inga anspråk på att styra över andra människor i allmänhet men de ville piska sig själva riktigt hårt.

Och det är den ideologin i hög utsträckning som verkar ha tagit över hela världen nu. I världsimperiet Massachusetts. Förkroppslig att naturligtvis framförallt i Harvard-universitetet som grundades på den tiden och har haft exakt samma ideologi ända sedan dess. Ända ner till Judith Butler som visserligen är vid Berkeley, inte vid Harvard. Men det är ungefär samma sak efter att de öppnade en filial telefonium.

Boris

Ja, det där är... Just att dra rötterna tillbaka till puritanismen och man kan dra dem ännu längre tillbaka men om man stannar vid puritanismen och pilgrimerna till den nya världen så är det som du säger att väldigt mycket av deras beteende liksom i de små byarna och under gudstjänsten är, du ser det i offentliga samtalet och kulturlivet idag.

Dels tanken på att syndabekännelsen, du måste alltid vara väldigt öppen med vad du, även lufta dina dåliga tankar för att du ska kunna få kritik för dem och att du sen ska syndabekänna och be om förlåtelse och gärna lite prygel också. Och rent intellektuellt är det där livsfarligt eftersom det gör att folk inte vågar lufta sina tvivel.

Och varje tänkad människa bär ju på tvivel och resonerar med sig själv om olika saker. Rätt, fel, gott, ont och så vidare. Det här utgår man från att det finns en för evigt given värdegrund som man aldrig kan rucka på. Det känner vi också igen från det offentliga samtalet i Sverige. Vilket innebär att alla ansluter sig till värdegrunder för annars blir man piskad offentligt.

Öhö. Jag skulle vilja dra rötterna tillbaka. Backar man, till exempel de engelska brutanerna, påminner ju oerhört mycket om de millenaristiska rörelserna i USA. På 12-13-talet i Europa, alltså kiliasterna som trodde att imorgon kommer apokalypsen och allting kommer att gå under. Och vi står inför stundande jättestora katastrofer.

Och därför ägnar man sig åt just den här typen av kontroll. Synda bekännelse och så vidare. Offentlig pryggning. Och för mig så lever vi i en värld där just kliasterna har tagit över igen. Och styr väldigt många partier. Det här med klimatkatastrofer och annat och andra tänkbara katastrofer.

Det är ett tecken på det här. Tusenårsriket kommer snart att tas slut och kan öppnas. Och eller om den här ellipsen kommer ångra dig, ångra dig. Synd av bekänn.

Martin

Jag känner för att fortsätta prata om det här nu, men vi kanske får istället återkomma till det här ämnet i framtida inslag. Ja. För det är oerhört humligt. Vi började alltså med en intervju med Judith Butler i tidskriften Kvartal. Det blev en lite mer generell diskussion. Det kanske finns ett uppdämt behov, lite grann. Jag tror det. Ja, om man pratar om de här sakerna. Jag har flera sådana här uppslag som känner att vi kanske... Du till exempel, Boris, du nämnde en grej, det var bara en tangent. Tidigare i det här inslaget så kastade du ut den här frågan om varför det är så att det är de uttalade feministiska männen som beter sig dåligt och att det är någonting som vi kan behöva rota mer i.

Det är ju inte så att det är så att det Det vore väl spännande tycker jag, att vi vid något tillfälle faktiskt försöker bena ut den frågan.

Jag har tänkt jättemycket de senaste veckorna faktiskt på exakt den frågan och hur man kan analysera det och förklara det. Det skulle vara intressant. Ja, för det finns på alla nivåer.

Boris

Alltså det finns den jätteenkla nivån med Fredrik Virrita som alltid har gjort att de är feministiska. Alltså bort till de tunga teoretikerna. som Horace Engdahl som har slagit in den typ av filosofer som är grunden för den moderna feminismen och slagit in dem i den svenska debatten och som ändå uppenbarligen är en extremt obehaglig person när det gäller förhållandet till kvinnor. Det måste finnas rätt mycket att gräva i och upprätta sambanden för det kan inte vara tillfälligheter.