Martin

Världens största projekt för återplantering av tropisk skog startas i brasilianska regnskogen. 73 miljoner träd ska planteras på över 28 000 hektar med hjälp av ny billigare teknik som möjliggör tätare skog och större artsrikedom under de kommande sex åren. Det var nästan lite ironiskt för att när jag läste den här rubriken, började titta på artikeln så tänkte jag Herregud, 73 miljoner träd.

Är det här verkligen rimligt? Det är ett ganska stort ingrepp som människor gör och... Kan det möjligen vara så att man å ena sidan skövlar skog och å andra sidan återplanterar skog på ett ganska mekaniskt och okänsligt sätt? Är det inte bättre att bara spärra av området och låta naturen ha sin gång? Låter det ske en sorts naturlig återplantering av naturlig fröspridning och så vidare?

Men sen så höll jag för näsan och läste artikeln. Och blev väldigt positivt överraskad över vad det här faktiskt handlar om. Det är väldigt bra. I den här tecken står det att den vanliga metoden där man sätter sticklingar har allvarliga begränsningar. Bland annat så är det att man inte får skogen tillräckligt tät, men man får heller inte tillräckligt livskraftiga plantor.

För man har inte den här naturliga spridningen. Det man gör här i stället är jätteintressant. Man planterar fröer till att börja med, inte sticklingar som man har. man sätter ut och man lägger ut enormt mycket frö. Så på varje kvadratmeter ska det hamna frö från 200 olika arter.

De har en organisation som samlar in frö och som jag förstått det så är det urbefolkningen eller de som bor i regnskogarna som hjälper till. Det är en stor del som man får betalt för att samla in fröer från olika växtarter. Sen samlar man in fröerna och sprider dem över marker som antingen blivit brända, nedeldade eller på andra sätt misskötta.

När man planterar växt för växt, den vanliga sticklingmetoden, så får man normalt sett 160 plantor per hektar. Med den här metoden har de i tester fått 2 500 arter per hektar. De säger arter och efter 10 år säger de 5 000 träd per hektar.

Det är alltså storleksordningar bättre i termer av att återplantera och få mångfald och sånt där. Dessutom är det så att de träd som växer upp är mycket starkare. Då misstänker jag att det är någon sorts darwinism. Det är en logistisk urvalsprocess som gör att de träd som klarar sig i den här metoden är starkare, sitter bättre än de här sticklingarna som människohänder har planterat. Det var ganska intressant och uppmuntrande faktiskt.

Boris

Ja, jag gjorde det ungefär som du. Jag letade förtvivlat efter något som jag kunde säga att det här kommer att gå åt helvete. Att man ska inte hålla på och fäppla med naturen och sådär. Man får nog nöja sig när man säger att det här är bland de mest traditionella och förnuftiga naturnära man har hört om på det här området. Fast man vet ju aldrig vad det leder till. Det är de områden som är skövlade, där har man haft en naturlig utveckling och evolutionen har fått fortgå i miljoner och åter i miljoner år.

Och på något sätt känns det ändå där att, alltså det är väl min allmänna pessimism på vissa av dem som spelade in, att på något sätt känner jag att någonting kommer att hända här alltså som gör att man har aldrig sån jävla tur som man kan återställa något som naturen hållit på med i, som sagt, vad miljoner och miljoner av år.

Martin

Man kan ju göra en liknelse till det här om människans interventioner i olika riktningar i regnskogen. Vi pratar ju ofta om statens interventioner i samhällsekonomin på olika sätt. Om man antar då till exempel, vi behöver inte anta det, men om vi konstaterar att staten har bedrivit en sorts näringslivsskövling och skövlat och utrotat tusentals miljontals företag och hindrat...

Miljontals företag för att uppstå som hade funnits om det inte vore för statens interventioner. Vad är då rätt väg framåt? Om man inser att det här är ett problem och man vill ha företag och man vill inte ha det här problemet längre. Ja men till att börja med då ska vi ju avbryta statens företagsskövling. Men, sen är frågan då, ska staten gå ut och så att säga plantera nya företag?

Ska staten testa olika metoder för att, ja men här har vi sticklingföretagen. Då, det är, sticklingföretagen är Vinnova som sätter upp... Och sen hittar de entreprenörer och de ger lite bidrag och sätter dem upp rad på rad av Vinnova-företag. Eller ska man ha den här nya metoden då vi bara...

Vi strösslar pengar, kanske entreprenörsmedborgarlön eller någonting som vi strösslar. 200 på varje kvadratmeter. Svaret är naturligtvis att det enda rimliga är att staten ger fan i alla de här sakerna. De har redan gjort tillräckligt mycket skada med att förstöra företagen, med beskattning och regleringar och ett allmänt dåligt företagsklimat.

Vägen framåt är inte att staten fortsätter fippla. Den får det. Fortsätt intervjua, trixa och styra näringslivet. Bara hands off. Sluta lägga dig i. Sluta försöka göra någonting. Om naturen ges fritt spelrum så kommer den att över tid... Det kommer inte att gå så snabbt som en politiker hoppas. Men det är det enda sättet. Att låta naturen i det här, för i det här exempelet då, så är naturen människorna och människors behov och initiativ och skapar kraft.

Och i det ursprungliga exempel som vi pratar om så är det regnskogen. Men det är den enda generella policy som är rimlig och säker på ett generellt plan. Att människor måste komma över det här högbordet som gör att vi tror att vi ska alltid in och trixa och fixa. Även när vi i hundratals år har förstört någonting och bara förstört det. Förstört och förstört och förstört. Då är lösningen att vi fortsätter att inattrixa intervjuerna. För den här gången är vi smartare. Den här gången kommer det gå bättre. För vi har så mycket mer kunskap och godhet.

Boris

Ja, och till ett exempel. Det där är bra. Det hjälper inte att säga att vi har fattat att vi gjorde fel i staten. Nu ska vi göra det på ett annat sätt. För då har man inte fattat något. För att staten ändå gör det fast på ett annat sätt. Och samma sak med naturen, det är någonting levande och det sköter sig självt bäst. Och man ska inte glömma bort att naturen har en otrolig läkningsförmåga.

Man kan ju titta efter de stora, det som för några år sedan skrämde slag på miljömänniskor, de här extremt förhärgande skogsbränderna i Texas. Men där har naturen och skogen återhämtat sig väldigt, väldigt bra redan. Och, ja... Vi kan äga oss alla.

Martin

Därmed så är det ju. Skogar växer åter efter att det har brunnit, efter att det har skövlats. Det ser vi hela tiden. Och det på en sorts makronivå. Än på mikronivå så vet ju alla som har varit utanför ett kliniskt laboratorium att vart man än går så är det liv. Och mitten i stan så växer det gräs och blommor mellan sprickorna i gatstenarna på de mest märkliga ställena, får livet fästa.

Bråta tanken på att naturen själv inte skulle åter germinera hela planeten om den bara får chansen, om inte bara motarbeten hela tiden, är faktiskt skrattretande. Det är ett inre psykologiskt behov som människor har, att hålla på med de här sakerna. Ingenting gör med att hjälpa naturen på traven eller något sånt där, utan det är bara människors behov av att hjälpa.

Man kan kontrollera och underordna sig olika processer. Det är samma drift som appliceras på regnskogen i det här fallet. Som ofta appliceras på andra människor. Man kan inte bara låta saker och ting få ha sin gång och utvecklas på ett spontant sätt. Det viktiga är att jag får vara med och bestämma. Och att mina idéer ska styra vad andra människor gör.

Boris

Och sen är det ju också så att det är... Det som försvinner på vägen är ju också mänsklig kunskap. Ett bra exempel är ju den fantastiskt bödiga jorden i Ukraina. Den brukas ju fortfarande inte på ett förnuftigt sätt trots att det gamla sovjet- och kollektionssystemet har kollapsat. Det är för att människorna har tappat kontakten med jordbruket.

Man vet inte riktigt vad man ska göra med all denna svarta jord. Och till och med de utländska intressen som gått in och köpt en jäkla massa svartjord har inte lyckats få det där att snurra därför att det finns ingen naturlig koppling där. Och samma sak gäller de här fantastiskt stora skogsområdena som är skövla. Där har du ju botmänniskor och naturfolk med kunskap om naturen. Men man kan inte behandla Amazonas som något jäkla laboratorium liksom som vi ska rädda.

Martin

Tack så mycket Bårdus, nu påminner du mig om att jag ska beställa en sån här fraktcontainer fylld med svartjord från Ukraina.

Boris

Det kan vara en jättebra affärsidé på din lilla klipp. Ja,

Martin

tänkte jag bara dumpa ut den här klippskrevan här på Malta. Det kommer bli mumbo. Här finns det ju bara kalksten och öken. Jag tror bara en sån här container fylld med ukrainsk svartjord. Det kommer bli en helt fantastisk oas här på Malta.

Boris

Du och Sofia kan stå på torget i Malta hela......varenda helg liksom och köra ner i egen farmers market.

Martin

Det är mitt lilla bidrag till att experimentera, manipulera och kontrollera naturen. Det var en väldigt intressant detalj som de smög in i sista meningen, men som jag aldrig har hört förut och som jag antar att jag aldrig kommer få höra igen. Sen 2003 har antalet träd och mängden vegetation på planeten i jorden ökat.

Den här avskogningstidningen har ökat. Grejen, regnskogarna skövlas, skogsutbrändarna härjar och urbaniseringen tränger undan naturen. Allt det här i all ära, det ligger säkert mycket i. Men det finns fler träd idag än det fanns 2003.

Boris

Det är inte så underligt egentligen, det reagerade jag också på. Du får ju alla dessa mega stora städer, du får en avfolkad landsbygd inte bara i. i Europa utan i tredje världen också. Folk rasar in till platser som Kalkutta och så vidare och lagas. Där ute så överger man de gamla odlingarna och mänskliga besittningarna.

Och då breder naturen ut sig så det är ganska logiskt att när det blir fler människor i städerna, många fler människor i städerna så blir det mer träd och natur så att säga. Och det är egentligen ganska hoppfullt för då har vi något att återvända till.

Martin

Det ska sägas också i rättvisans namn att En del av det här beror på stora statliga, centralstyrda projekt av trädplantering som de har i Indien och i Kina. I Kina till exempel så har de ett projekt för att skapa den nya kinesiska muren, den nya gröna kinesiska muren, som är en vall av träd längs Gobi-öknens gräns som är till för att hindra öknen från att sprida sig.

Enligt uppgift har de planterat En siffra jag läste, det är som ofta med Kina, att tanken svindlar, men en siffra jag läste var att de placerat 66 miljarder träd längs gränsen till Tibujöknen.