Martin

Lars Anders Johansson Naturligtvis så har Lars Anders rätt i det allra mesta han skriver, själva sakbeskrivningen av hur den svenska statsförvaltningen fungerar.

Att kompetens är helt oviktigt trots att vissa människor, till exempel Daniel Eliasson, har bortom allt vill demonstrerat sin extrema inkompetens. Han har misslyckats kapitalt och ondskar naturligtvis på det. Till exempel när han sker på försäkringskassan och såg till att radera flera miljoner mejl som hade gått ut och in på myndigheten för att stoppa en internutredning så att de inte kunde få fram informationen.

Bara den incidenten, som bara en av många sådana saker som Donnel Eason har gjort, borde gjort att han hamnade i fängelse och aldrig mer kunde få ett anständigt jobb. Definitivt inget jobb. Inom statsvalet. Men istället så belönas han va? Istället så går han vidare till nästa myndighetschefsjobb. Och nu är han som bekant rikspolischef, trodde jag det var. Det finns oräkning, läs den här exempel.

Det jag dock reagerade lite på, störde mig lite på när jag såg den här artikeln, är inramningen. Dels så finns det här sedvanliga, jag förstår att det är ett retoriskt grepp, jag vet Lars-Anders, han är smart, jag har pratat med honom flera gånger, han är en väldigt klipsk, insiktsfull person. Men det man säger så här, det är underligt, det är underligt hur svenska staten låter ett antal personer hoppa runt från den ena befattningen till den andra.

utan anknytning till en verksamhet som bedrivs", skriver han. Men det är ju inte en slump. Och det är inte en tillfällighet att det är just de här personerna som hoppar runt. Och partiboken är viktig, ja. Men det finns också specifika saker i världen som de här människorna kan tillföra. till verksamheten och som kan tillföra regeringen, som ytterst är deras uppdragsgivare, eftersom generaldirektör och så vidare utses av avregeringen.

Daniel Eliasson kan ge någonting till Stefan Löfven som andra kandidater inte kan. Han är den bästa mannen för jobbet enligt de kriterier som är relevanta för den som fattar beslutet. Därför att det som Stefan Löfven vill ha, det är ju exempelvis obrottslig regering. lojalitet. Stefan Löfven vill ha en person som inte tänker objektivt och lusläser reglerna och prioriterar effektivitet.