Button-svg Transkribering

Alasdair MacLeod: Guld alternativ för Eurasiens centralbanker när behovet av USD och EUR minskar

Martin

Alastair Macleod, guldalternativ för Eurasiens centralbanker när behovet av amerikanska dollar och euro minskar av geopolitiska eller ekonomiska skäl. G20 har misslyckats efter finanskrisen. Det här är en lång analys av en kille som heter Alastair Macleod och han är Head of Research på Goldmoney.

Han har en bakgrund som aktiemäklare, bankir och ekonom. Goldmoney är ett företag som säljer och köper fysiska metaller och förvarar dessa åt sina kunder. Så man ska ju ha i åtanke att det här är en person som naturligtvis är väldigt positiv till ädelmetaller. Å andra sidan så lyssnar ni på mig här i Radiobubblan och det är ingen nyhet att jag är positiv till ädelmetaller heller.

Hans huvudtema i artikeln är att... Västerländska centralbanker har försökt sen början av 70-talet- –att demonetarisera guld och ta bort det från det monetära systemet. Det har gått i baklås då asiatiska centralbanker verkar i motsatt riktning- –då de anskaffar stora mängder fysiskt guld.

De västerländska ekonomierna har de stora välfärdssystemen. Välfärdssystemen är beroende av... Billiga krediter och man har ett behov av att dölja de faktiska kostnaderna för de här gigantiska byråkratiska systemen. Det här knyter an till det vi pratade om i förra sändningen när vi citerade Alan Greenspans artikel från 1966.

Där han pratade om att det inte är så konstigt att välfärdsivrarna är guldantagonister. Han skriver också om det vi har pratat om tidigare i radion. Att den här fysiska guldet flödar från väst till öst. Och att prissättningsmekanismen i väst förmodligen går att förlora på sikt.

Prissättningen kommer istället att ske i Asien. Där är Shanghai Gold Exchange, som vi pratade om tidigare- -.en av de mest prominenta kandidaterna för att ta över den prissättningsmekanismen. Det bygger på att Shanghai Gold Exchange har en mycket starkare koppling till den fysiska handeln istället för att vara en derivatbörs.

Han tror att Asiens centralbanker, framförallt Kina och Ryssland, kommer att öka sina redan stora guldköp i takt med att USAs ekonomiska publik blir mer och mer uppenbara. Krisen i EU och eurozonen eskalerar. Det kan mycket väl vara valen som kommer att hända i höst i Frankrike- –och Holland, som blir den utlösande faktorn för det här.

Han menar att om förtroende för dollarn och euron eroderas samtidigt- -...vilket det finns risk för- -...så finns inget alternativ för centralbankerna annat än guld. Det är hans stora argument för att... –att de asiatiska centralbankerna ökar sina redan stora guldköp. Han börjar specifikt titta på Ryssland i artikeln.

Han menar att på pappret har Ryssland en mycket starkare ställning– –än exempelvis i USA, om man tittar på statsskuld i relation till BNP. Ryssland har en statsskuld på 17,7 av BNP– –medan USA har en skuld strax över 100 att detta gör att Ryssland har en mer självständig ställning gentemot andra länder än vad USA har.

Ungefär lite som Göran Persson sa en gång, alltså den som är satt i skuld är icke fri. Samtidigt ska vi komma ihåg att vi har ju pratat i tidigare ställningar om hur Ryssland gömmer sin statsskuld i regionerna istället. Ungefär som att Sverige gömmer sin statsskuld på kommunernas balansräkningar. Man ska ha det i åtanke när man läser den här artikeln och kanske problematisera lite.

om hur starkt Ryssland är relativt sett till USA. Så ha det i åtanke. Och sen kommer han in lite mer på den geopolitiska analysen här. Han menar att det finns starka bevis för att amerikansk militär och amerikansk underrättelsetjänst har försökt krascha den ryska ekonomin. genom de senaste decennierna, men att detta har misslyckats.

Hans huvudtes är att Putin förstår att han hade pre-Trump en tydlig fiende, USA och USAs djupa stat. ska den ryska centralbanken ha en massa amerikanska statspapper som reserv då detta i praktiken innebär att Ryssland finansierar sin egen fiende. För att när USA emitterar statsobligationer så finns det en köpare på andra sidan och köparen blir då långivare till USA.

Så det är långivarna som finansierar den amerikanska statsapparaten. Så alternativet är tydligt här enligt artikeln. Det finns starka incitament både ekonomiskt och geopolitiskt för Ryssland att öka guldsjärven och sälja av amerikanska statspapper. Och mycket riktigt så har Ryssland gjort precis det här.

Detsamma gäller problemet med att äga en massa euro då eurokrisen verkar nalkande enligt Alastair. Sen går den över till Kina i artikeln. Här har Kina samma problem men ett betydligt större problem. Eftersom Kina har en mycket mycket större valutareserv. Och Allister skriver att Kina har ungefär en biljon dollar i reserver.

Men att Kina aktivt försöker minska den här dollarreserven och diversifiera. Och det har vi ju pratat om tidigare. När vi pratade om Kinas satsningar på infrastruktur i övre Asien. Den här nya Silkesvägen. Man köper enorma mängder guld och investerar i gruvor, framförallt i Afrika, kombinerat med infrastruktursatsningar och så vidare. Han menar att det kommer komma en punkt där det ligger i Kinas intresse att låta sin valuta stärkas genom att då sätta upp finansiella infrastruktur och tillåta den kinesiska valutan att bli en större handels- och kanske till och med reservvaluta, i vart fall i Asien.

Vi kan se tydliga tecken på det här nu och de senaste åren. Kina har skrivit en rad handelsavtal– –genom bland annat Shanghai Cooperation Organization. Handelsavtalen är bilaterala. Man har tecknat ett specifikt handelsavtal mellan Kina och ett annat land– –där man har kombinerat handelsavtalet med att säga– –att handeln mellan våra två länder sker i våra världar.

–i stället för dollarn. En slags de-dollarisering. Han menar att om Kina eskalerar de-dollariseringen– –är det sannolikt att allt fler mindre asiatiska länder– –hakar på genom bilaterala handelsavtalen. Ta Thailand som exempel, som har 66 miljarder dollar– –i reserver. Om Thailand skulle sälja bara 10 –av sina dollarreserver och köpa guld för det– –så skulle det vara en stor förändring.

–så skulle de behöva köpa 164 ton till dagens priser. 164 ton är inte så mycket. Det låter lite abstrakt. Men för att ställa det i relation till nåt– –så är det mer än Sveriges guldreserv. Det är oerhört svårt att få tag i de här stora volymerna– –eftersom fysisk guld är en pytteliten marknad.

Han går över till Mellanästen– –och pratar lite om Petrodolgen. –vilket vi också har berört i tidigare ställningar. För nya lyssnare kan vi säga– –att när amerikanska president Nixon gick av– –Rett om gudsystemet, det man slavigt kallar guldstandarden– augusti 1971, hamnade dollarn i en djupkris.

Dollarns köpkraft föll kraftigt. Visar vid riktiga varor och tjänster och guld. Med Fed-dollarn skrev man ett avtal med djävulen. Man tecknade ett avtal med Saudiarabien och sa att om ni säljer olja i dollar och ingen annan valuta så kommer vi försvara er med amerikanska vapen. Det är det man kallar för petrodollarsystemet.

Det här är då enligt Alastair McLeod det som håller dollarn uppe. Och förklaringen till varför västerländska demokratier har så förlåtande inställning till den här wahhabistiska diktaturen i Saudi-Arabien. I och med krisen i Saudi har deras lojalitet med USA eroderats. Man säljer dollarreserver istället för att öka dem.

Här ser vi också en säljare istället för en köpare. Sist går han in på euron och Europa. Han pratar om de kommande valen i Europa. Det kan eskalera den urartade skuldproblematiken i Europa- -"vilket skulle försvara..." Det är ett demokratiproblem att man bara belånar sig mer och mer för att köpa röster. Skuldproblemen blir värre och värre och man skjuter på framtiden.

Det har man gjort i Europa framförallt genom bailouts och att man trycker massa nya pengar. ECB har det här pågående quantitative easing-programmet där man trycker massa pengar och köper. Skulder av olika typer, framförallt statspapper från eurozonen. Här skriver han att vi redan ser kapitalflykt från de svagare länderna till starkare.

Tyskland ser till exempel väldigt stora kapitalflöden från Sydeuropa in i sitt banksystem. Samtidigt gör han en väldigt viktig poäng här att... Hur man som europeer kan tro att ens egna pengar är säkrare i en tysk bank eller i Luxemburg än en spansk eller italiensk är lite utanför hans förstånd.

För det europeiska banksystemet är i starkt samma väft och det är egentligen ett och samma banksystem. I och med den nya skuldkrisen i Europa- är det sannolikt att efterfrågan på guld ökar även i Europa. Kanske inte primärt från centralbankers sida- utan från vanliga konsumenter. För att sammanfatta artikeln- ser vi fler och fler exporterande länder som säljer av dollar.

Detta beror antingen på strategiska anledningar- som i fallet med Ryssland och Kina- eller på ekonomiska skäl- som i fallet med de mindre... –som blir mer och mer sammanflätade– –med Kina och Ryssland– –varvid deras behov av dollar minskar. Samtidigt har vi skuldkrisen i eurozonen. Här har vi de enda två reservvalutorna i världen– –på säljlistan samtidigt. Ellesday MacLeod menar att det finns– –bara ett alternativ för centralbankerna– –och det är guld.

Johnny

Det är mycket på en gång här. Jag undrar över det här med, vi har pratat om petrodollarsystemet och annalkande dollarkris. Jag förstår att det kan vara så att om vi befinner oss i en dollarkris som är på väg att braka loss eller kulminera. Då kanske det är så här det ser ut. Det ser lite konstigt ut för ett otränat och agnostiskt öga.

Att Dyssland har uppenbarligen ett problem med att det är en dollarkris. Är det då intresse av att inte ha massa dollar exponering för att USA är fienden av andra skäl, Kina går i samma riktning och går in i de här handelsavtalen att man inte ska handla i dollar. Och om till och med Saudi-Arabien börjar röra sig bort från dollarna trots Petrodollars regering, trots att de då eventuellt är beroende av amerikanskt militärt stöd och så vidare.

Finns det överhuvudtaget någon? i den här världsbilden som anses ha intresse av att stödja dollarsystemet? Eller är det det som hindrar en kollapsbarhet och tar lång tid att avveckla det?

Martin

Ja, alltså den, vad ska man säga, USA och den amerikanska militären har ju en stor supporter, och det är Europa. Europa av historiska skäl är beroende av amerikanska vapen. USA har trupp i Europa efter andra världskriget. De flesta europeiska länder är NATO-medlemmar. Den europeiska maktstrukturen är beroende av- att det amerikanska imperiet fortfarande står upp.

Här i Japan är det en liknande situation. Ja, Japan är ett bra exempel. Efter andra världskriget har makten koncentrerats– –till Washington och New York som ett finansiellt center. När EU blir starkare och starkare– –har maktbalansen migrerat tillbaka till Europa.

Det finns ett nära samarbete mellan USA, Europa– –och Storbritannien. Samtidigt så är Ryssland i en situation där de kan samarbeta både med Europa och med Kina. Dels av geografiska anledningar men också av ekonomiska då. Att handeln sker mycket med Kina och med Europa.

Men när EU av EU-kontrollen, Geopolitiska anledningar inte är villiga att samarbeta med Ryssland. Då har Ryssland bara en partner kvar, och det är Kina. Vilket gör att det blir en maktpolarisering. –som vi har sett de senaste 20 åren. Den här blir starkare och starkare. Vi ser det militärt i olika former av samarbeten. Det här är ett exempel på hur vi ser det finansiellt och monetärt.

Johnny

Min andra fråga är det här med en simultan dollar- och eurokris. Om dollarn kollapsar, kommer det inte att skapa ett starkt intresse hos folk– –att istället skaffa euro och europeiska obligationer? Gör inte det att det är osannolikt? –att de kraschar samtidigt. På kort sikt gynnas euro av dollarkollaps.

Martin

Precis. Du har helt rätt. Men det artikelförfattaren pratar om här är ett scenario– –där dollarn av sina anledningar tappar förtroende– –av de faktorer som jag beskrev, samtidigt som vi har en eurokris. Ur ett asiatiskt perspektiv kanske man inte vill ha euroobligationer– –eller amerikansk statspapper.

–vad är då alternativet? Guld och varandras valutor. Det skulle vara negativt för euron och dollarn samtidigt. Från ett europeiskt perspektiv, om man bara tittar på valutakurserna– –så kanske vi inte ens ser den här krisen. Euro-dollarkursen kanske blir mer eller mindre densamma. Men i reella termer tappar de köpkraft mot guld.