Martin

Boris Benelish, Fredrik Reinfeldt vill äta din hjärna. Och han har Erik Haag och Lotta Lundgren med sig till bords, i medvetande ätarna. Vår egen Boris Benelish har skrivit en analys på frihetligt av ett av SVTs mest uppmärksammade program, nämligen Historieätarna. Men det heter visst inte Medvetandeätarna i tv-tablon. Historieätarna är ett program där två, för mig, okända personer, Hag och Lundberg, åker runt och äter historisk mat.

I varje avsnitt ska man skildra en historisk epok med rätt sorts kläder, rätt sorts mat och så vidare. Textning.nu Det är intressant, det är ett prima exempel på förvanskning och fördumning som ständigt pågår i svenska public service-medier. Som borde sammanfatta varje gång de kommer till en ny epok, en ny plats så är det samma utrop som båda de här programledarna gör.

De säger, nej men oj vilka konstiga kläder, fy vilken äcklig mat. Alla äldre tider. Alla historiska förflutna epoker beskrivs som barbariska. Allting följer det officiella narrativet att det var på 1960-talet som svensk mat blev ätbar, tack vare pizza, kebab, tacos och andra härliga grejer som då äntligen fanns till bord.

Det är inte bara kunskaper som fattas, utan problemet är att det finns en sorts politisk dimension. Man har bestämt sig för att... Vår tid är den bästa av alla tider och allting annat ses i ljuset av det. Så att i slutändan Boris skriver att det var en syndaflod av snusk, illa tillagat slaktanfall och otvättade kroppar.

Sofia

Man kan inte annat än hålla med Boris beskrivning här. Det är allmänt ett ganska vanligt perspektiv inom public service att ha den här panglossaktiga inställningen till mer eller mindre allting. Tack för mig. R-tal går ganska snabbt när de svänger, för vi vet att ganska ofta så uppdaterar de PK-manualen och värdegrunden.

Då är det som att allting som har hänt det senaste året, där man har försökt se till att folk inlämnar sig i det som man tyckte för fem minuter sedan plötsligt upphör att existera, eller möjligen tillhörde en svunden tid och var mycket märkliga och sådär. Och just det här programmet blir ju extra tydligt eftersom det är så lång tid tillbaka som de här människorna, jag känner inte heller till dem, någon slags kändes jag tror jag, ska äta mat från.