Transkribering
EUR fortsätter tappa mot USD, ner tio dagar i rad vilket inte förut hänt, USD stärks mot JPY
Martin
Euron fortsätter tappa mot amerikanska dollarn. Ner tio dagar i rad, vilket inte förut hänt. Dollarn stärks mot japanska yennen genom största tvåveckorsökningen sedan 1980-talet. Det här är en artikel från Bloomberg. Det här är ganska standard marknadsnoteringar som man kan läsa på olika källor.
Varför den här kanske är relevant just nu är väl för att det var mycket prat om turbulensen som skulle uppstå om Donald Trump vann valet, vilket han nu gjorde. Men man kan väl säga så här att vissa marknader blev väldigt turbulenta och andra inte. På det stora hela så har det kanske inte hänt så där himla mycket, förutom att dollarna fortsätts stärka ordentligt.
Den här artikeln reflekterar lite över det och då har man lite olika teorier. En är till exempel att en av de ekonomiska policies som Trump har pratat om är att han vill öka den spenderingen från den federala, i den federala budgeten. Man vill satsa på infrastruktur och göra olika typer av investeringar som det kallas för.
Sen kan man ju ifrågasätta om staten någonsin kan göra en investering. De kan i alla fall konsumera. Då kan man säga så här att det här är ju klassisk Keynesiansk politik att staten ska belåna sig i dåliga tider och spendera alla pengar och låta de ofödda barnen betala senare. Man kan ju fråga sig var de här pengarna ska komma ifrån för han vill ju också sänka skatterna vilket är också jättepositivt för entreprenörer och inkomsttagare.
Men sannolikt kommer det ta ett tag innan intäkterna ökar tack vare lägre skattetyg. Då får man anta att Trump är en av de största krigsledare i världen. vill låna upp en massa pengar då?
Johnny
Det är lite oklart för mig hur det egentligen funkar. Dollarn har stärkts, det kostar mer att köpa dollar. Vad betyder det egentligen? Det är bra för vissa människor. För folk som har dollar till exempel, som har massa dollar på banken eller får sin lön i dollar, så är det bra för deras köpkraft stärks relativt resten av världen. Åtminstone om de ska köpa saker från resten av världen. Men det är dåligt för de som säljer saker som man säljer i dollar. För då kostar de mer pengar. Så det är dåligt för amerikansk exportindustri. Men hur ska man se på det här? Kan man från vårt perspektiv säga att det är antingen bra eller dåligt?
Martin
Svaret är ju både ja och nej. Det beror helt på vad man har för relation till dollarn i sin vanliga intjäning. Det beror på om du är en svensk exportföretag. som exporterar dina varor till den amerikanska marknaden, då är det här positivt på kort sikt. Därför att din intjäning ökar, visar vi den svenska kronan.
Just nu till exempel så står dollarn i 9,2 kronor, vilket är en väldigt, väldigt hög notering. Det är högre än under sviten av 2008-krisen. I februari 2009 så stod den i 9 kronor till exempel. Men å andra sidan då, om du importerar amerikanska varor så är det här dåligt på kort sikt.
Så man kan inte svara på frågan utan att först ställa sig i perspektiv till en agerande människa helt enkelt.
Johnny
åtgärder som länder vidtar för att minska värdet på sin valuta. Till exempel Schweiz har haft problem med det här. Schweiz i Franken som betraktas som en safe haven har gått upp för mycket i värdet och orsakat problem. Och då har Svenska centralbanken gjort en massa saker för att få ner värdet på Franken. Ja, precis. Men är det bara från deras perspektiv då?
Martin
Man får ju inte glömma bort att de här centralbyråkraterna, byråkraterna i centralbankerna runt om i världen, de är ju keynesianer och neokeynesianer och allt det där. De tror ju att en billig valuta är bra, men vi får komma ihåg att Schweiz och Frankrike har varit jättestark länge, i flera decennium, visar vi andra valutor.
Och det är ju inte så att Schweiz är ett fattigt land. En stark valuta attraherar investeringar också. Som alla österrikare vet, eller de som pluggar lite österrikisk ekonomi vet att all utveckling i ekonomin börjar med sparande. Sparandet leder till investeringar. Investeringar leder till produktion.
Och produktion är en förutsättning för konsumtion. Här är återigen en stor skillnad mellan... Österrikare å ena sidan och Keynesianer å andra sidan. Där Keynesianerna menar att det är konsumtionen som driver ekonomin framåt. Och Österrikerna menar då att nej, vi måste titta från början. Vad kommer konsumtionsvarorna ifrån? De kommer ifrån investeringar och hur uppstår investeringar? Jo, genom sparande. Så det här är den stora skillnaden då.
Johnny
Intressant. Ibland, i vissa nyhetskällor har jag sett, så firar man det här som en triumf för Donald Trump. Att redan genom att han blev vald så har man en massa positiva indikatorer. Entom det tar man upp att dollarn är starkare än någonsin. Och det låter ju väldigt bra om man säger att dollarn är stark, den går upp, det är positivt laddade ord. Men det är alltså inte så klerkatt.
Martin
Nej, det är ju inte så klerkatt. Det beror lite på i vilket perspektiv man väljer att ta.
Johnny
Om orsaken är att de tror att Trump kommer att spendera massa statliga pengar, då är det väl närmast en negativ indikation?
Martin
Ja, definitivt. Ur ett österrikiskt perspektiv så är det aldrig bra när staten slösar massa pengar på investeringar som vi inte ens vet om marknaden efterfrågar. Men ur ett Keynesians perspektiv så anser man att det är positivt. Gräva en jättedyr tunnel genom en hallandsås eller någonting sånt. Men man kan också vända på steken, för i de här artiklarna som kommer på Bloomberg och alla de här nyhetskällorna så pratar man också om dollarn som en safe haven.
Det vill säga att investerare flyr till dollarn när de anser att riskerna är för höga i marknaden i övrigt. Så den här jätteuppgången i dollarn från mitten på 2008 till början på 2009. Det var en typisk flykt till säkerhet. Och nu spinner man åt andra hållet.
Titta, nu har förtroendet för den amerikanska ekonomin kommit igång igen. Det är därför vi ser en starkare dollar. Jag tycker den här artikeln är... Den är inte så jättespännande bara när man läser den. Men det är lite intressant att sätta de här två olika narrativen i relation till varandra.