Martin

Korpar och vissa andra fåglar är lika intelligenta som apor men har annorlunda hjärnanatomi enligt Nathan Emery i nya boken Bird Brain. Förutspår att även hackspättar, falkar och näshornsfåglar kommer att visa sig ovanligt intelligenta om man testar dem. Först när jag såg den här nyheten så tänkte jag, har vi inte haft den här på Bubbla tidigare?

Korpare lika smarta som skimpanser och så vidare. Jag gick tillbaka till arkivet faktiskt och såg att det här är någonting helt annat. Jag vill påpeka det först av allt att den tidiga nyheten som vi hade, det var en studie, en enskild studie som handlade specifikt om korpar och apor. Jag tror det var en brittisk studie. Det här är en nyhet som vi har. En ny bok om fåglars intelligens skriven av forskaren Nathan Emery.

Den heter Birdbrain, an exploration of avian intelligence. Det är möjligt att den tar upp den andra studien som vi pratade om som en av många exempel. Men det här handlar om den största sammanställningen någonsin. En unik sammanställning av forskning och kunskap som vi har om fåglars intelligens. Det finns väldigt mycket intressant som man skulle kunna säga om det här.

Men det centrala budskapet från Nathan Emery är att fåglar är missförstådda. Han gör ett försök i bildspråk att säga att fåglar är som apor med fjädrar. Men mer exakt så ser man att intelligens som forskare definierar kanske inte som man gör till vardags.

De ser intelligens som förmågan att lösa nya problem. på ett innovativt sätt utan att det är baserat på antingen instinkt eller inlärning. Du konfronteras med ett problem för första gången och ändå så kan du lösa det genom att på något sätt räkna ut eller förhålla dig till ett nytt problem. Det är intelligens och där är vissa fåglar väldigt dumma.

Vissa fåglar är så dumma som man tror. Birdbrain är en förelämpning på engelska. Och kanske inte ska vara så smickrande på svenska heller att säga att någon har fågelhjärna. Men vissa fåglar är så korkade. Vi ska inte nämna några arter vid namn. För det är inte sådana vi är i dag, det bubblar. Men vissa är inte den vassaste. Men korpar till exempel, alla kråkfåglar egentligen, korpar, kråkor, kajor och så vidare är väldigt intelligenta.

Pappegojor är välkända för sin höga verbala kapacitet och verkar också vara intelligenta på andra sätt. Men även tror han, han säger att fåglar är inte så välstuderade som vissa andra djur. Man har inte gjort intelligenstester på mer än en handfull olika fågelarter. Så han tror att om man bara kunde göra testerna så skulle man se att även till exempel hackspättar, väldigt intelligenta och falkar. Det är bara svårare om man inte har gjort de studierna.

Boris

Ja, men det finns ju en sak här som just det här med hjärnstrukturen. För det här är ju lite lite grann som förra Neten, för det påpekar man också, det tyckte man, på just det här att deras hjärnstruktur är annorlunda än vår och människor saknar. De saknar cerebrala kortexen. Jag måste glida in på människohjärnan, för det finns något dumt i att jämföra människohjärnans struktur med strukturen hos fåglar eller andra djur överhuvudtaget.

Sen upprätthåller man en slags rangskala eller rangordning om intelligens beroende på att strukturerna skiljer sig åt. Människans hjärna är strukturerad på det mest perfekta sättet. Jag har nyligen tuggat mig igenom den sista böcken av Oliver Schack, och han påpekar om och om igen att vi vet ju förvisso hur människans hjärna är strukturerad och i stort sett vilka delar som har bärande för vilka funktioner.

Men vi har ännu inte fattat hjärnan, för du kan ju anta med en konkret exempel på hur man kan sluta olika centra i hjärnan och där funktionen sen tas upp av en annan del av hjärnan. Så strukturen i sig säger ju inte så förtvivlat mycket. Och det är lite poänglöst som en del gör att de har mindre hjärna, vilket de definitivt har, när det är strukturerat på ett annat sätt, vilket de definitivt är.

Och därifrån utgår från att börja gradera intelligens. Så det som det står här, det blir jätteintressant när forskarna verkligen börjar studera djur och fåglar utifrån deras egna förutsättningar.

Martin

En sak som man har sett när man jämför fågelhjärnor och däggdjurshjärnor är att fåglar har i genomsnitt kortare kopplingar. mellan olika viktiga punkter i sina hjärnor, vilket gör att man kan anta att de är snabbare. Hjärnorna är kanske mindre, kanske har färre neuroner och sånt där, men det de gör, gör de snabbare än vad dägggurshjärnor kan göra.

Så det kan vara en av förklaringarna till att vissa fåglar är intelligenta. Och sen har vi den här frågan om palliumstrukturen, som sägs fylla samma funktion i vissa fågelhjärnor som Cortex, som järnbarken gör i människor. Ytterligare en väldigt spännande sak. som vi får lära oss om fåglarstjärnanatomi. Det har jag aldrig tänkt på förut, men det blir lite uppenbar i efterhand när någon har förklarat det för en.

En väldigt viktig del och unik del av människors hjärnor är det vi kallar för språkcentra. Delar av både höger och vänster hjärnhalva. som verkar vara specialiserade för språkhantering, framförallt i vänsterhjärn. Det finns motsvarande delar i högerhjärn. Det här är förstås en väldigt viktig del av människohjärnan, som är väldigt dynamisk och kan göra olika typer av saker med mönster i hjärntjänning.

Det kan mycket väl vara så till exempel att den delen av hjärnans förmåga att hantera grammatiska och syntaktiska strukturer kan överföras till andra domäner. Kanske att människor är bra på musik eller analyserar någon viss typ av problem, matematik till exempel. Fåglar har ju rimligen en liknande del av sin hjärna.

De kan sjunga, pappegojer kan imitera, människor talar. De har väldigt rika språkliga kapaciteter. De har också en del av sin hjärna som är specialiserad på språk. Det skulle kunna vara en nyckel till att förklara varför fåglars intelligens verkar kunna generaliseras till så många olika områden och problem.

Boris

Det finns dock en del av den här artikeln som jag har lite problem med och det är när vår vän Emery ger sig ut i filosofiska spekulationer om hur människan bör förhålla sig till fåglarna. Där tycker jag att han är ute och seglar. Han hävdar att när människor börjar inse att fåglar faktiskt har en form av intelligens på sina egna villkor och att den i sin tid säkert blir möjlig att analysera och kanske till och med mäta på något vettigt sätt.

Då bör det få effekt på människors beteende gentemot kycklingar. Vi ska betänka hur kycklingar framlever sina sista dagar. Han tror att det kommer hända något när de vinser. Att kycklingar och höns är faktiskt tänkande varelser. Det kommer säkert att påverka, tror han, fasan och käderjägare i England och sådana saker.

Det där är fundamentalt fel. Det kommer inte att påverka människors inställning som lever nära djuren. Och under vettiga former föder upp dem. Jag tror inte det påverkar människor som jagar fåglar heller. Alltså är det något som kännetecknar människor som står i nära kontakt med djur de föder upp? Eller som jagar så är det att de visar en oerhörd hänsyn till djuren.

Det är när människan blir skild från natur och djur, jakt och uppfödning. Och allt industrialiseras så man inte betraktar djur som något man ska ta av dagar med varsam hand. Det är inte en fråga om någon filosofisk insikt, det är en fråga om hur vi framlever våra liv mera.

Martin

Men nu blandar inte du bås ihop två olika saker nu. En sak är hur man behandlar djur som man själv håller för något produktivt syfte, eller man har djur helt enkelt. Och en annan sak är hur man ser på andra djur, som man ser som skadedjur som kommer utifrån. Om en fårbonde i Norrland till exempel är förmodligen väldigt human, gentemot sina får men kanske inte är fullt lika ömgärtad när det kommer till vargarna som äter hans får. På samma sätt är det man ser på korpar, även i felaktigt, så tror man att korpar och kråkor är skadedjur och det är därför man ger sig på dem.

Boris

Det är lite olika saker vi talar om här. I det fall du tar upp, Sara, hur människan värderar sig mot skadedjur, och där spelar det inga roll om man... Det är ju snarare tvärtom, det finns ju insikten hos alla människor att man nästan omedvetet utgår från att vargar och korpar och kråkor är faktiskt intelligentade och därför är de obehagliga som skadedjur.

Korkade skadedjur utgör ju ingen större fara. Råttor är till exempel också väldigt intelligenta och därför befinner vi dem obehagliga. Jag tänkte mer i termer av ätande, jagande, uppfödande, inte av skyddande mot djur man betraktar som farliga.

Martin

Korpen är ett oerhört tåligt släkte som kommer att överleva oavsett vad människor gör. Här på Malta är alla krokvåglar utrotade faktiskt. Några år sedan konstaterade de att det inte finns några korvider kvar på ön längre. Det kanske vi ska göra någonting åt. Jag hoppas också att det dyker upp fler korpfarmar som avlar fram de här djuren och ser till att de finns tillgängliga. Jag känner bara till att det finns några stycken i Storbritannien och sånt där. Men det är hög tid tycker jag att man satsar särskilt på de här.

Boris

Jag tror vi ska akta oss lite för kråkfågeln Kaja. Kajor har jag alltid tyckt är förvisso intelligenta men väldigt obehagliga.

Martin

Nej, stora stadiga korpar ska det vara. Det tycker jag i alla fall. Vi får se om det blir några korpodling här på Malta. Jag håller tummarna för det i alla fall.