Martin

Prisökningarna på essentiella tjänster i USA överstiger kraftigt inflationen. Realpriserna på mindre nödvändiga produkter minskar. Här har vi kanske ett bra exempel på det vi pratade om alldeles nyss med deflation kontra inflation. För det första så definierar ju en österrikesekonom skulle definiera inflation som ökning av penningmängden kan man förenkla att säga.

Det här är en av flera videor som vi har gjort i vårt samtal. Vi har också gjort en video om hur man kan göra det här med en ökning av penningmängden. Medan en Keynesian eller en post-Keynesian skulle säga att inflation är stigande priser. En österrikare menar att effekten av inflation är ökande priser. Så att säga, vi tycker att Keynesianerna hoppar över ett viktigt steg där. Och nu är det så att när Super Mario Draghi, när han pratar om att han vill att KPI ska nå målet på 2% eller när Mark Carney pratar om det eller vår egen Inves, då pratar de om det officiella måttet på prisinflation som kallas för konsumensprisindex.

Här har vi en artikel från visualcapitalist.com som visar oss olika varor och tjänster och hur de har utvecklats över tid. I deras exempel mellan 1996 och 2016 så har college tuition och läroböcker gått upp med 200% medan mobilabonnement har gått ner med 50% och nya bilar har legat stilla.

Hur nyttigt är varukorgen KPI? Hur relevant är det för en vanlig, dödlig, hårt arbetande skattebetalare? Det beror helt enkelt på vad det är för varor och tjänster som ingår i KPI.

Men det handlar också om hur statistikmänniskorna väljer att räkna på KPI. Och nu är det så att det här måttet KPI ändras år från år. Och det man får lära sig i skolan är att KPI är en korg med varutjänster som är lika varje år och sen mäter man helt enkelt hur priserna utvecklats.

Men det stämmer inte riktigt för att ibland så byter man ut varor och lägger till en annan. Och det här gör man då, ja till exempel så antar jag att en fax kanske inte är så bra. väger lika tungt som det gjorde på 70-talet, medan en mobiltelefon faktiskt väger någonting i KPI-korgen idag, som det inte gjorde på 70-talet. De argumenterar utifrån att köpetenet förändras och därför måste vi ändra varukorgen.

Problemet är ju när man inte längre jämför äpplen med äpplen, utan man jämför äpplen med päron. Om det är dålig skörd på äpplen, så priset på äpplen stiger väldigt högt, då resonerar man så här att det här är en anomali, det beror ju inte på det vi egentligen ska mäta, utan det här beror på en dålig skörd.

Då tar vi bort äpplen ur korgen och lägger dit pärron istället. Och vips, så har Kpj inte stigit lika mycket. Det här kallas för hedonic adjustments. Man har gjort ett antal sådana här förändringar i metodiken för att mäta KPI om man går tillbaka till 80-talet. Det finns en webbtjänst som heter shadowstats.com där man kan gå in och titta på alternativa mått på KPI.

Shadowstats är ett amerikanskt privatföretag som ger ut KPI som man officiellt gjorde på 80- och 90-talet. Deras statistik visar att KPI... ligger på cirka plus 5% om man använder 1990-modellen och på cirka plus 9% om man använder 1980-modellen.

Där ska det alltså jämföras med en officiell KPI som ligger strax över noll. Det finns en oerhörd diskrepans här på hur man väljer att mäta prisuppgångar. Det som Visual Capitalist resonerar lite kring är hur mycket vi egentligen kan lita på KPI. Shadowstats menar att det kan vi inte. Titta här. Så här mäter man på 80-talet och så här på 90-talet. Vi får en betydligt högre KPI nu än tidigare. Om man mäter på det sättet än vad man får fram idag.

Johnny

Vad är skillnaden mellan de här två sätten att mäta, eller de här korgarna? I termer av faktiska varor och priser. Jag ser ett diagram här över vad som ingår i KPI, det officiella. Det är den första länken från Visual Capitalist. Där man kan se tydligt två grupper av saker. En grupp av varor som priset går upp på väldigt mycket.

Och en grupp av varor som priset går ner på väldigt mycket. Ja, precis. En reflektion som jag gör när jag bara ser det här diagrammet, det är att alla de sakerna som ökar i pris, verkar vara sådana saker där staten har sina fingrar i uppgerre i syltburken. Korrekt. Där har vi sådana saker som utbildning, hälsovård, barnomsorg. Bostadsmarknaden som staten är också väldigt involverad i. Medan ju mer privatmarknadsorienterat något är, typ TV-apparater, mjukvara och leksaker, desto mer sjunker priserna hela tiden.

Martin

Ja, det är en väldigt bra observation. Om man skulle redogöra för hur man exakt räknar ut svensk KPI eller amerikansk KPI, då skulle vi behöva några timmar till och jag tror inte att jag är rätt man för det uppdraget.

Johnny

Men vad är skillnaden mot Shadowstats? Vad är det de inkluderar eller exkluderar som gör att de får andra siffror?

Martin

Shadowstats använder den officiella metodik som USA använde på 80- och 90-talet. Det jag tycker Shadowstats gör är att illustrera hur pass skev den nya modellen för KPI är. Som helt enkelt inte visar på någon inflation alls. Medan... Samma officiella data fast med en äldre metodik skulle visa långt över 5 –Betyder det att de har med faxmaskinerna i sin beräkning?

–Jag kan inte svara på hur just de gör. Men vi har ett annat exempel där det är mycket mer transparent på hur man kan titta på priser och köpskång. Det är en annan sajt som man kan surfa in på som heter Chapwood Index. –Tack. Det står CHAP Wood Index.

Det de gör är att de har 500 vardagliga varor. I KPI ingår de här sällanköpsvarorna. Visst, det kan vara relevant fast kanske en gång var tionde år. Chapwood har lagt in saker som vi faktiskt konsumerar. De har funnits i några år. Och i deras... Statistiken mäter dem per stad i USA. Där kan vi konstatera att Portland, Oregon visar 2015 på USA.

en prisuppgång på 13,4% följt av San Jose, California på 13,3% och Oklahoma, California på 13,1%. Oakland, förlåt. Oakland, California. I botten hittar vi Mesa i Arizona på 5,9% och några fler ställen. Enligt Chapwood så borde KPI ligga någonstans mellan 6 och 13%.

Key Bono på att hålla KPI alldeles för lågt? Jo, det är såklart staten. Det är staten som ska betala ut till exempel pensioner och så vidare som justeras mot KPI. Ju lägre KPI, desto mindre ökar statens utgifter.

Och vem är det som förlorar? Jo, det är alla de som är beroende av en fast inkomst. Pensionärer och de som går på olika sociala stöd och så vidare. Om vi ska tro Shadowstats och Shepwood så har vi jättestora negativa realräntor. Det kan man diskutera om hur vettigt det är och hur man bör positionera sig för att skydda sig själv i ett sådant klimat.

Jag skulle nog rekommendera att man gräver ner sig lite i Chapwood Index och läser lite på Shadowstats. Där kan man också läsa om skillnaden mellan hur de mäter KPI och hur man gör nu. Det är en alldeles för tekniskt artikel för att prata om i radio, men man kan läsa där för den som vill.

Johnny

Väldigt spännande båda två faktiskt. Jag tittar på dem lite nu, bara ögnar och klickar lite på tabellkolumnen. Väldigt spännande att få en annorlunda bild och se att de också redovisar väldigt tydligt sina data och metoder och sånt där. Väldigt spännande.

Martin

Ja, det är lite mer transparent än vad Statistiska centralbyrån är. Ja, det kan man lugnt säga.