Martin

Den monetära världsordningen förändras. Kinas inkludering i SDR, ett steg i ambitionen för mindre USD-beroende världshandel. Samarbetet med Ryssland fortsätter och flertalet centralbankers nettoköpande av guld sedan 2010 fortsätter. Det här är en artikel från Ludwig von Mises institutet i USA.

Där man helt enkelt berättar att om det som har hänt nu i sista september i år att Kina ingår i IMFs valutakorg som kallas för SDR, Special Drawing Rights. Artikelförfattaren presenterar sitt case att detta ligger i linje med Kinas strategi att försöka minska världens dollarberoende.

Och att... En del i det här är att ackumulera mer guld, men att man då i det här samarbetet med IMF får större inflytande över den globala världshandeln.

Johnny

Vad är det här SDR, Special Drawing Rights? Är det någon typ av specialvaluta som IMF sysslar med bakom kulisserna? Hur funkar det egentligen?

Martin

Ja, det är helt korrekt. Det är precis vad det är. Det här med bakom kulisserna eller inte, det är ju bakom kulisserna i den bemärkelsen att det sällan pratas om den här valutan.

Johnny

Man kan inte gå ut och köpa en börjare för STR? Nej,

Martin

det kan man inte göra. Men om du är en centralbank så kan du växla in till exempel dina dollar eller euro mot STR om du skulle vilja. Om det finns en säljare av STR då. Det är egentligen bara en, man kallar det för en valutakorg där de här medlemsvalutorna ingår. Och sen ger IMF ut den här SDR-valutan lite som de behagar.

Så att det är inte så att alla SDR är uppbackade med. med 100% annan valuta utan det här är en fiatvaluta som alla andra valutor. Men den här, vad ska man säga, den här mekanismen går tillbaka till perioden efter andra världskriget. Vi kanske måste backa bandet lite för att förstå den historiska kontext vi befinner oss i.

Vad gäller det? Då kan vi bara nämna här lite kort att dollarns andel av globala valutareserver har gått från 70% 2000 till ungefär 60% 2012. Det är en ganska snabb nedgång i hur mycket dollarn används.

i globala valutoreserver. Och till det här ska vi också komma ihåg att Kina för första gången 2015, förra året, blev nettosäljare av amerikanska statspapper. Så man har helt enkelt minskat sin exponering mot amerikanska statspapper. Det här är ett stort trendbrott eftersom Kina har varit kanske den största köparen tidigare.

Men för att backa bandet och för att förstå SDRs funktion och varför den har uppstått och så vidare så tycker jag att vi ska börja slutet på 1800-talet. Det globala valutasystemet kallades då för klassisk guldstandard eller på svenska brukar man kalla det för guldmynsfot. Och det innebär helt enkelt att varje land definierade sin egen valuta i en viss mängd.

guld eller silver och oftast då guld. I Sverige, vill jag minnas att en krona definierades som 0,403 gram guld eller någonting sånt. Och det här gjorde alla länder fast på olika nivåer av guld. Det var egentligen bara en matematisk uträkning där man tittade på hur mycket valuta vi har i omlopp och hur mycket guld vi har i reserv.

Sen bestämde man sig kanske för att 40% av vår valuta ska vara uppbackad med guld. Sen delade man de två med varandra och fick ut en viss mängd. Det gjorde alla länder varpå alla länder hade fasta växelkurser med varandra. Så flöt det på under dåliga tider. På den här perioden från slutet på 1800-talet fram till första världskrigets utbrott där europeiska länder hamnade i luven på varandra med vanliga människors liv som insats och blev då tvungna att konsumera en härdans massa krigsmateriel med pengar man inte hade och då gör man som staten brukar göra.

Det var det första världskriget, sen kriget var över. Så försökte man gå tillbaka på den gamla klassiska guldstandarden eller guldmynsfoten. Vi gjorde det i Sverige på samma nivå. Vi var ju inte med i första verklighet. England gick tillbaka och Frankrike också. Men Frankrike, där insåg man att, vänta nu, vi har ju tryckt en väldigt massa nyvaluta här.

Men vi har inte ökat guldreserven. Det betyder ju då att vi måste devalvera. den franska frangen mot guld då, det vill säga att man minskar uppbackningen med guld. Men i England, där hade man en kille som hette Winston Churchill som var Chancellor of the Exchequer och han tyckte att pundet är en gentleman's agreement och att en pund ska alltid vara en pund, så han devalverade inte.

Det här innebar att England hamnade i en jäkla depression efter första världskriget, medans Frankrike klarade sig relativt bättre. Och här anklagar då England och Frankrike för att manipulera sin valuta och skaffa sig konkurrensfördelar och så vidare. Det här känner vi ju än från modern tid. Men till slut så devolverar man även i England.

Sen kommer andra världskriget och samma sak händer en gång till då att västerländska centralbanker börjar trycka nya, ny valuta utan att skaffa sig mer guld. Öh, åh! Man lämnar guldmyntsfoten bakom sig. USA går sedan med i andra världskriget och när man i 1944 börjar inse att det är bara en tidsfråga innan de allierade vinn i kriget så sätter man sig ner i en stor konferens, Bretton Woods 1944, och försöker komma överens om hur ska vi designa ett nytt globalt monetärt system efter freden.

Och England, de skickar en kille som heter Lord Maynard Keynes och han föreslår att man ska införa en global världsvaluta som han kallar för Bancor. Det här föreslaget röstas ner, men det är helt enkelt Keynes idé om Bancor som sen blir SDR några decennier senare.

Men vad bestämmer man sig då för på den här konferensen? Jo, man bestämmer sig för att det kommer att vara oroligt i Europa ganska lång tid framöver. Så det vore väl kanske bäst om de europeiska centralbankerna förvarar sin guldreserv hos oss här i USA. Då menar man Federal Reserve Bank of New York där det är kvar.

Då har de andra centralbankerna förvarat sitt guld. Och sen säger man så här att Okej, vi kan förvara guldet åt er. Vi här i USA, vi backar upp dollarn med guld, precis som innan. Men ni kan backa upp er valuta med dollarreserver istället. Så att, vi här i USA, vi har en guldstandard och ni där borta i Europa, ni har en dollarstandard kan man säga.

Och det är det här förslaget som vinner. Tack för mig. Sen under hela efterkrigstiden så har vi då det här Bretton Woods-systemet, eller guldstandarden som det slarvigt brukar kallas. Men USA inser ju nu att de är top dog, världens största militärmakt, de är världens största oljeexportör, världens största ekonomi, kontrollerar världshaven etc.

Och då kan man ju inte hålla sig borta. Då man börjar kriga i Korea, man börjar kriga i Vietnam och på hemmaplan så deklarerar man War on Poverty och lanserar Medicare, Medicaid, Social Security och så vidare. Kort och gott, man trycker en herrans massa dollar och spenderar på krig och olika sociala reformer. Guns and butter som det brukar kallas för.

Men man skaffar ju inte mer guld för det. Nu begår man samma misstag som tidigare. Det vill säga att man lovar en härans massa till andra centralbanker. Det vill säga att ni kan behålla era dollardeserver och när som helst så kan ni växla in det mot guld här så kommer vi att leverera guld till er. Och det här gör Frankrike i slutet på 60-talet.

Då börjar Chaldegaule inse att, vänta här nu, det är ju så att USA trycker en massa valuta, de ökar aldrig guldreserven. Det är nog bäst att vi hämtar hem guldet till Frankrike istället, för det är bara en tidsfråga innan USA inte har någon guld längre. Och då säger Chaldegaule så här i ett TV-tal 1966. Det faktum att många länder accepterar dollar istället för guld i utbyte mot deras överskott i handelsbalansen med Amerika.

Detta faktum leder till att amerikanerna kan skuldsätta sig och skuldsätta sig utan kostnad. Detta sker på bekostnad av andra länder eftersom det som Amerika är skyldiga betalas tillbaka med dollar som bara Amerika kan skapa. När man överväger de allvarliga konsekvenser en kris skulle föra med sig under dessa omständigheter, neder detta till att vi anser att åtgärder måste vidtas i tid för att undvika det.

Vi anser att internationell handel måste återgå till en monetär bas, som inte bär någons prägel från något specifikt land, så som det en gång var innan de stora missöden världen genomlidit. Vilken monetär bas? Sanningen är att ingen kan se något annat standardmått än guld. Så det Chaldegal refererar till här är då vad som hände under första och andra världskriget när man på den tiden hade guld som reglerade internationell handel.

Han inser nu att USA har en alldeles för stark dominans där de kan trycka ny valuta och externalisera kostnaden på guld. på andra länder. Så han helt enkelt synar bluffen och tar ut sitt guld från banken. Det här resulterar i att andra länder hakar på, så det blir en slags run on the bank, fast då New York Fed som utsätts för det här.

Lite kurios här, från 50-talet till början på 70-talet så går USAs guldreserv ner med ungefär 53%, ner till 8000 ton. Den 15 augusti 1971 stänger president Nixon guldfönstret. I sitt tv-tal till nationen och andra länder får man anta så säger han att härmed stänger jag guldfönstret temporärt för att skydda dollarn mot guldspekulanterna.

Det är precis det det brukar låta från staten när de själva har begått ett stort misstag. Textat av www.btistudios.com De har inte öppnat upp den igen? Nej, den har varit stängd temporärt sedan 1971.

Johnny

När du säger att guldreserven gick ner 53% beror det på att man har tryckt mer dollar utan att skaffa mer guld? Eller har man också sålt hälften av allt guld?

Martin

Både och. I den här tiden får de andra centralbankerna växla in sitt guld mot. De säljer guld för att försvara dollarn och trycker nyvaluta.

Man kan väl säga att det är första gången i världshistorien som helt plötsligt och globalt, på en global nivå, så förlorar då valutasystemet koppling till ädelmetaller. Och i det systemet så har vi levt sedan dess. Men det händer väldigt mycket intressanta saker efter 1971 som är viktigt att förstå när vi ska diskutera varför det ligger i Kina och Rysslands intressen att komma bort från dollarn.

Tack till elever och personal vid Riksantikvarieämbet för att de har lyssnat på den här videon! För att när Nixon stänger guldfönstret år 1971 så blir det naturligtvis väldigt turbulent på marknaden. Därför det han säger är ju äntligen att härmed är USA i konkurs. i termer om våra löften om att leverera i riktiga pengar, det vill säga guld. Valutamarknaden går bananas och vi får en enorm dollarkris, global dollarkris.

Väldigt hög inflation i, prisinflation i USA. Det finns anekdoter om att i slutet på 70-talet så... Så var det till och med svårt att betala hotellrum i romer med dollar, att man föredrog lira istället. Så att uttryckt annorlunda guldpriset i dollar går från 35 dollar per ounce 1971 till 850 dollar per ounce i januari 1980.

Så det är en gigantisk ökning av guldpriset uttryckt i dollar. Eller om man vill uttrycka det annorlunda, dollarn förlorar köpkraft mot guld med över 95%. Det här hejdas inte förrän Federal Reserve får en ny chef som heter Paul Walker. Han kommer in och höjer den amerikanska styrräntan till ungefär 20%.

Och det förstår jag. som marknaden då får tillbaka förtroendet på dollarn för att vänta här nu. Om jag säljer nu lite guld här så kan jag köpa ett amerikanskt statspapper och få 20% ränta varje år tio år framåt. Det låter ju väldigt bra. Så Walker lyckas rädda dollarn. Han lyckas stävja den här inflationen. Den internationella handeln får upp. Men man jobbar samtidigt på en mer långsiktig lösning.

För det är ju inte långsiktigt hållbart att USA ska betala 20% på sina statspapper. Det vill de ju verkligen inte. Så då sluter man ett avtal med kungahuset av Saud i Saudi-Arabien. Där man säger att, okej, vi skyddar Saudi-Arabien, ert kungadöme, med amerikanska vapen. Under förutsättningen att ni och er, Alla andra OPEC-länder säljer olja i dollar och ingen annan valuta.

Det här innebär att andra länder som importerar olja först måste skaffa dollar för att kunna köpa olja. Vilket innebär att man helt enkelt får en anledning till att skaffa dollarreserver igen. Det här lyckas man åstadkomma med amerikanska vapen. Jag får komma ihåg att amerikansk oljeproduktion peakade i början på 70-talet.

Sammanfallet ganska väl med Nixons guldfönster. USA är inte bara världens största militärmakter utan också världens största oljeexportör. Man har rätt mycket att säga till om. Några år senare kommer... Jimmy Carter till makten och han deklarerar Carter-doktrinen som kort och gott går ut på att all olja i Mellanöstern är amerikanska intressen.

Varför då? Jo, för att man vill se till så att de här oljeproducerande länderna exporterar i dollar och ingen annan valuta. Det här innebär att eftersom det är dollarbaserat så slussas i princip alla de här oljepengarna genom Wall Street vilket då ytterligare förstärker USAs finansiella makt. Och det är i den här kontexten som man måste förstå nyheten.

Varför Kina och Ryssland, varför de har ett gemensamt strategiskt intresse av att minska dollarberoendet. För det första har handeln mellan Kina och Ryssland ökat från 16 miljarder dollar 2003 till 100 miljarder dollar 2016. Och den här handeln sker mer och mer i dag. i egen valuta genom bilaterala handelsavtal i rubel och yuan.

Om handeln för 10-15 år sedan skedde i dollar mellan de här två länderna så sker det nu i rubel och yuan. Det vill säga att Ryssland och Kina har mindre och mindre incitament att hålla en dollarreserv. Det här är då parallellt med att man gemensamt ökar samarbetet med BRICS-länderna. Man etablerar Shanghai Cooperation Organization, som är en slags panasiatisk ekonomisk och militärt samarbete.

Man etablerar ett nytt betalsystem som kallas för China International Payment System. Våra lyssnare kommer säkert ihåg att för några år sedan när USA och Europa genomförde en ny finansiering av USA och Europa. Detta är en del av vårt samarbete med USA och Europa. En handelsblockad mot Iran så använder man Swift-systemet för att stänga ut Iran mot internationell handel.

Så det var helt enkelt omöjligt för Iranerna att skicka pengar genom Swift-systemet. Och det här är ett jättestort geopolitiskt problem för Ryssland och Kina varpå man etablerar det här nya betalsystemet. Ovanpå det så har man etablerat någonting som heter Asian Infrastructure Investment Bank och det är en slags asiatisk konkurrent till IMF och Världsbanken.

Och för att förstå det så kan vi ta ett litet citat från Larry Summers som säger följande i april 2015. Amerikanska ledare, hög tid att ni vaknar upp till en ny ekonomisk era. Den senaste månaden kan komma att bli i Hongkongen. som den tid då USA förlorade sin roll som garant för det globala ekonomiska systemet.

Jag kan inte komma på någon händelse sedan Bretton Woods som var jämförelsebar med Kinas etablering av en ny ledande institution kombinerat med USAs misslyckande att övertala sina traditionellt allierade inklusive Storbritannien att hålla sig utanför. Larry Summers är ju inte vem som helst. Han har ju varit inskyltad i den här svågre kapitalistiska konstellationen på street i decennium.

I olika banker som JP Morgan och Goldman Sachs och US Treasury och Federal Reserve Systemet och så vidare. Så när han säger någonting sånt så får man anta att det inte låg i USAs intressen att Kina etablerar den här nya organisationen. Det här är kontexten i vilket man måste förstå den här rubriken.

Att den monetära världsordningen förändras då menar man helt enkelt att den amerikanska dominansen i det monetära systemet håller på att gå förlorad. När Kina sedan går med i den här SDR-korgen som då Keynes lanserade under namnet Bancor 1944, från ett europeiskt, engelskt perspektiv, tyckte de att det var bättre än USAs dollaralternativ.

Men sedan USA har börjat förlora sin position på marknaden så har man gått över till IMF. SDR-systemet istället. Man får komma ihåg att USA har ett väldigt stort inflytande över IMF och SDR. Och nu när Kina kommer med så innebär det att Kina får en plats vid bordet så att säga och kan... De skulle kunna framföra sina intressen inom IMF som förut endast USA kunde göra.

Johnny

Så då kommer det sig att USA släpper in Kina i IMF och i SDR-valutan? Om de har så stark position, kunde de inte blocka Kina och säga att ni får inte vara med?

Martin

Man kan egentligen kort och gott uttrycka det så här. USA gick i konkurs 1971. Sedan dess har man lyckats förhålla sig på någon slags konstant Chapter 11 nivåer, det vill säga den här, vad heter den? När man konkursförhandlar. Konkursförvaltning. Konkursförvaltning kan man säga. Sen man etablerade det här avtalet med Opec-länderna så har man kunnat förlänga den här perioden kan man säga.

Men alla förstår på den här nivån att USA inte kommer kunna betala tillbaka sina skulder. Det enda alternativet som står till buds för USA är att trycka en härdans massa valuta. för att betala tillbaka skulderna med billigare dollar.

Johnny

Vilka skulder är det som inte kan betalas tillbaka?

Martin

För det första är det den amerikanska statsskulden som har passerat 100% av USAs BNP. Men man ska också komma ihåg att i den här skulden ingår inte det man kallar för unfunded liabilities, det vill säga de löften man har ställt till det amerikanska folket genom Medicare, Medicaid och Social Security. Så tar man i beaktande de löften man har ställt till sina medborgare så uppgår statsskulden till flera gånger USAs BNP.

Så att förr eller senare så måste USA antingen skrota sitt välfärdssystem eller... trycka en massa valuta eller helt enkelt säga publikt att vi kan inte betala tillbaka vår statsskuld. Och vem är då förlorare på det här förutom som vanligt skattebetalarna och det amerikanska folket? Jo, det är Kina som sitter på enorma dollardeserver.

För att USA ska tillåtas kunna devolvera sin valuta så måste man först vara på god fot med Kina. Annars kommer de över en natt bara dumpa deras dollarreserv och det kommer bli en global finansiell härdsmälta av alltihop. Det är en balansgång mellan att gå i sina egna intressen samtidigt hålla sig på god fot med sina handelspartner.

gu.se Och USA är ju väldigt beroende av kinesiska importvaror till exempel. Det är den här balansgången. Sedan 2010 så har man befunnits i ett slags valutakrig. Och det finns aldrig någon vinnare. Det är inte så att man kan hålla på sådana här situationer långsiktigt, utan förr eller senare måste man sätta sig ner och förhandla. Hur hittar vi ett nytt monetärt system? Att inkludera Kina i SDR är ett steg i den riktningen.

Så får man också komma ihåg att Kinas inflytande över SDR är kraftigt. väldigt litet i jämförelse med USA. Så man får anta att USA godkänner Kina. Man ser det som ett sätt att förhandla med sin långivare helt enkelt. Kina är USAs största långivare.

Johnny

Man slänger ett ben till kineserna för att de sitter på så mycket dollar och man vill revalvera. Men det kan man inte om inte kineserna är med på noterna. Precis. Ja, intressant. Komplicerat, men intressant allt det här. Ja,

Martin

visst är det. Det är ett stort internationellt spel som har pågått i hundra år eller något sånt. Det är därför det kan vara ganska svårt att läsa sådana här artiklar för att man måste ha så mycket bakgrundsinformation. Men man kan, vi skulle kunna avsluta den här den här nyheten med att konstatera att Kinas guldreserv har gått upp med 60% sedan 2009. Så de ligger nu på 1800 ton officiellt sett. Men man behöver betydligt mer.