Martin

Historiskt viktiga Centralasien åter i fokus som spelplan för stormaktsspelet när USA tappar förmåga att agera världspolis enligt Stratford-analytiker Roger Baker. Centralasien är ett väldigt intressant område som vi haft ögonen på i de senaste sändningarna därför att Uzbekistansk president Islam Karimov dog i början av den här månaden.

Därför är det stort intresse nu för vad som ska hända i Östbergistan och i regionen mer generellt. Till att börja med kan vi säga att i Uzbekistan så har man inte en ny president men man har en person som pekas ut nu som den mest sannolika personen att ta över. Man kommer att hålla valet till presidentposten den 4 december och det ser ut som att premiärminister Shavkat Mirzaiev kommer att ha stöd från viktiga makteliter inklusive Vladimir Putin.

Han var just i Pakistan häromdagen och han gjorde då ett formellt besök med just Chavkat Mirziayev, vilket är ett tecken då, gällande bedömare, på att han även är Potins kandidat, som Putin och Ryssland skulle föredra. Så det verkar beddat för en ordnad övergång. Och bland annat så säger Mirziayev att man kommer ha en relativt neutral position jämt mot andra.

aktörer i regionen. Man kommer inte vilja ha några militärbaser överhuvudtaget från något land, men man kommer vilja försöka ha goda relationer med Ryssland, Kina, Europa och USA. Och alla de här aktörerna kommer att ha intressen, kommer försöka påverka Uzbekistan och Centralasien generellt. Därför att i hundratals år så har Centralasien varit en fokuspunkt för geopolitiska strategier.

Det som vi har pratat om tidigare i Röde Bubblan när vi har gått på djupet om just Centralasien, ser ju just en... Det är både en barriär och en brygga som det står i den här artikeln från Stratfor som vi tittar på just nu. Det är en barriär som skiljer stora geopolitiska maktsfärer från varandra, men det är också en potentiell barriär för att knyta ihop dem.

Det här är till grundläggande orsak till att regionen är väldigt intressant. Det finns också en del naturresurser och sånt som man intresserar sig i nu för tiden. Exempelvis flyttar Kina fram sina positioner väldigt mycket. De vill ha sin nya Sidenvägen som ett alternativ till havslederna. Nu har vi en intressant artikel om det här i Världenavdelningen också.

Primärt vill Kina ha ett alternativ till havslederna. USA kontrollerar världshaven och då passar det perfekt att bygga autoban genom Centralasien. Ryssland å sin sida ser centralasien inte minst som en skyddsbarriär. USA har också starka intressen i centralasien men lite mindre direkta.

USA vill framförallt in i strata för analysen att det inte ska bildas vakuum där terrorister, den typen av turister som USA inte gillar på delfället. inte ska kunna utnyttja ett sådant vakuum och bygga en plattform. Men av olika skäl, i den här artikeln så sägs det att USA kommer förmodligen inte kunna flytta fram sina positioner i Centralasien.

De är försvagade, de är för beroende av havsbaserad militärmakt. Det blir väldigt svårt för dem att ingripa militärt i Centralasien, som ligger väldigt långt bort från haven. Eftersom det USA vill är framförallt undvikad vakuum så kan det vara så att en bra strategi för USA är att se till att Ryssland och Kina engagerar sig väldigt mycket i Centralasien.

Ryssland är bra för USA eventuellt för att det splittrar Rysslands uppmärksamhet. Nu är man involverad i Syrien, man är involverad i Ukraina och man också... ska vara involverade i Centralasien militärt då blir det svårt eller kanske blir mer benägna möjligen att kompromissa på andra punkter, till exempel Syrien-konflikten där USA har motstridiga intressen. Så det är en mer och mer spännande situation som rullas upp.

Boris

Fast är den så spännande? Jag gillar den här analysen men den säger egentligen också att det inte är så mycket att göra åt Kina. De bygger sin sidenväg, det innebär att de som har makten längs med den och i anslutning till den. Det är väldigt traditionellt för dem att lägga sig nära Kina. Det är för att... Sidenvägen och transportvägarna innebär att man får tillgång till marknader både åt västerut och österut.

Och det är ingenting som på samma sätt. Detta kontinuerliga flöde och kontakt med världsmarknaden kan vare sig USA eller Ryssland erbjuda. Så Kina är ju ett extremt tungt alternativ som jag inte ser att man kan konkurrera om.

Martin

Det skulle ju vara en fjädrighatt över Kina om man kan flytta fram sina positioner samtidigt som man flyttar fram sina positioner till havs.

Boris

Ja, för här finns det en... Han konstaterar i analysen att det är svettigt att landvägssidenvägen är så viktig för Kina därför att USA kontrollerar världshaven. Men den kontrollen är ju inte så jäkla stark med tanke på att kineserna håller på att bygga en flotta som nu är på väg att gå om den amerikanska flottan.

Stridsområdena är Sydkinesiska sjön och Indiska oceanen. Det är mycket närmare för Kina att... operera i de vattnen därför USA. Så att jag tror Kina har så beviljade att de kan bygga två strategiska handelsvägar ganska ofotat i det stora perspektivet både till lands och till havs.

Martin

Ja för till havs så pågår uppbygget av den maritima Silkesvägen som vi också pratat om tidigare. Delvis ett återupprättande av en klassisk handelsrutt som fanns för 20 år senare. Mycket, mycket länge sedan, för 500 år sedan så ägnade sig kinesiska handelsmän åt att handla med Europa längs med de här vattenvägarna.

Och som det står i den här andra intressanta artikeln från Der Spiegel, som också ligger i värdenavdelningen. Så lägger det här basen för väldigt mycket makt för Kina. Väldigt stora möjligheter, även bortom det kommersiella som officiellt är i första rummet. Tyvärr så kom den här artikeln från Spiegel upp så sent på bubblan. Den kom precis nu innan sändningen, så jag har inte hunnit lusläsa den. Men den verkar väldigt intressant i kombination med den här Stratfor-artikeln.