Martin

Jag själv har alltid uppfattat, jag har ingen som helst koppling till judendomen personligen, vi har alltid uppfattat judar i allmänhet som väldigt kapabla och framgångsrika. Och jag har sett sådana här siffror som att 25% av alla Nobelpris har gått till judar, framstående positioner inom näringslivet globalt, underhållningsindustrin, politiken till viss del och så vidare. För det första stämmer det att judar är exceptionellt framgångsrika jämfört med andra grupper. Undertextning.nu

Dan

Om man lever i det judiska samhället så känner man ju också till alla exceptionellt misslyckade judar. Det är en sida av saker som inte kommer fram givetvis. Men i sig så stämmer det. Man kan ju faktiskt visa statistik och siffror på detta. Så vad beror det på? Det finns många olika förklaringar. Det finns ju en intellektuell tradition inom judendomen som går långt tillbaka i tiden. Som inte finns motsvarigande till exempel i kristendomen.

Men som bjuder har ju alltid genom århundraden uppgift. Muntra till studier och kritiska studier. Alltså våra heliga skrifter är ju fulla med motsättningar, diskussioner, debatter. Att den ena säger sidan och säger så. Och så får komma till en tredje ståndpunkt och så vidare. Så det finns en så den här levande intellekt. Så finns det en väldigt intressant teori om detta som jag har sett som handlar om.

Vi har ju höger och vänster järnhalva som fungerar lite olika. Vänsterjärnhalva är väldigt duktig på att dela in och detaljstudera olika saker. Där finns också en tidslinje som är linjär. Man ser fina detaljerna, kan studera dem. Medan högre järnhällare försöker se helheten snarare.

Man har ofta en cirkulär tidsuppfattning. Ja, groa dagar kan man säga så. Den gamle filosofen Schopenhauer, som var en gammal antisemit förröret. Han har uttryckt det här väldigt bra. Att du kan se en vägg, så ser du en massa stenar insatta i väggen i olika färger. Och det ser väldigt intressant ut. Ta ett par steg tillbaka så ser du en fantastisk mosaik istället.

Det är två olika sätt att se på samma sak. Och det ena är typiskt för den i vänsterhjärnhallaren och det andra för den i högra hjärnhallaren. Så att vi har ju olika skriftspråk. Skriftspråket i alla europeiska länder är att man läser från vänster till höger och skriver ut vokaler. Det är ett skriftspråk som passar väldigt bra ihop med vänsterjärnhalva. Det är liksom tydligt och detaljerat och klart.

Och allting är uppräknat så här. Sen har du ett annat skriftspråk som finns i hebräskan. Där du skriver från höger till vänster istället. Och där du inte skriver ut vokalerna. Vilket innebär att du måste hela tiden ha ett annat sammanhang. Du måste se på det större sammanhang för att fatta var det står. Ser du sammanhanget så är det lätt att läsa sån text. För att du slipper läsa en massa bokstäver som du ändå inte behöver.

gu.se Men om du tar till exempel när det står ht, så kan det ju då betyda hat, hat, hata, het, heta och så vidare. Det finns en massa olika ord som kan, och det beror ju på sammanhanget, vad det betyder i det här fallet. Så att vi som lever med båda skriftspråken och med det att vi både läser hebreiska och läser svenska, på något vis i våra hjärnor, tvingas att tänka dels i detalj och dels de stora sammanhangen. Det finns en så intellektuell träning inbakad i detta som kan vara en del av förklaringen.

Martin

Och kanske också någonting i själva språkets struktur som påverkar mentalitetens struktur. Det kan det vara också, absolut.

Dan

Sen glömmer vi inte en annan sak också, det är att vi har en väldigt lång tradition av att leva i minoritet. Minoriteter i allmänhet. är människor som ofta tänker mer på sin situation i omvärlden av praktiska skäl, ägnar sig åt mer konstnärliga verksamheter och skapande verksamheter. Så är det att ha samma sak i ett fenomen, i bland annat homosexuella och andra minoritetsgrupper, så ser du samma effekt.

Du ser samma effekter i de här grupperna också. När man lever i minoritet i ett sammanhang så lär man sig från tidigt att tänka mer på de här sakerna. Att se saker ur olika perspektiv beroende på vem du är. Jag menar, du är dels landsman i ett land och dels så tillhör du en minoritet i ett land. Du byter perspektiv på tillvaron hela tiden.

Martin

Det finns en annan faktor som jag personligen tycker är enormt intressant att läsa om för 10-15 år sedan. Jag vet inte om jag för min del... behöver så mycket mer förklaring till den här frågan. Nämligen att Ashkenaziska judar har mycket högre id. om jag minns rätt är det ungefär en standardavvikelse högre än genomsnittseuropein. Vilket är en ganska enorm skillnad. Och tittar man på andra sammanhang, vad gör en standardavvikelse skillnad i IQ? Så har det väldigt stor effekt på utfall studiemässigt, yrkesmässigt och så vidare.

Dan

Ja men du vet inte vad IQ, vet du hur hög IQ beror på? Det kan ju dels vara genetiskt, det kan dels vara arv och det kan vara kultur.

Martin

En teori som jag läste i samband med den här artikeln, jag har glömt nu vad författaren hette, författaren hette Erskine Asi Aykiu, var ganska uppmärksam. De berättade bland annat att under medeltiden, under lång tid i Europa, så levde judar ganska isolerat i städerna, i sina grupper. Och ett av kriterierna som man hade var att för att bli en anständig, välanpassad jude var mer än judiska gruppen.

så var man tvungen att bedriva Torah-studier, åtminstone om man var man. Man kunde lära sig hebreska och studera Torah. Och om man inte klarade det, om man inte kunde lära sig hebreska jämfört med allt annat man måste lära sig och kunde sätta sig in i det här, då blev man inte socialt accepterad. Då fick man åka ut till landsbygden och bo i någon by med andra judar men man fick inte vara med i den huvudsakliga gruppen in i staden. där det mesta av utvecklingen hände. I sådana fall så kan man tänka sig att det var en selektion, en ren selektion. Ja, ja,

Dan

det var förmodligen inte så att det någonstans var nedskrivet att man skulle bete sig på det viset som du just beskrev. Däremot var kulturen så, och kulturen är så delvis fortfarande, att i de ortodoxa judiska grupperna så är det fortfarande så väldigt viktigt att man studerade Toran. Och där det rids av att det är människa som inte är intellektuellt riktigt mogen eller kapab för detta, så är det väldigt lätt. att ta den enkla vägen ur detta och det är att överge alltihop och lämna gruppen.

Martin

Men om det är så, helt eller delvis i en grupp, att kravet för att få vara med och bidra till nästa generations del av genpolen är att du kan lära dig ett komplicerat främmande språk och läsa komplicerade texter på det språket. Det tycker jag själv låter som en ganska rimlig förklaring som skulle skapa ett selektionsscenario. Där kan du dra iväg en standardbevkelse.