Transkribering
Hur såg judarnas situation ut i början på 1900-talet?
Martin
Om vi tar oss framåt mot 1900-talet, första halvonen av 1900-talet, då förändrades väldigt mycket i Europa, inte minst i Tyskland. Så kom antisemitism mycket mer till förgrunden. Stort problem i Tyskland. Vad hände i Sverige under den tiden?
Dan
Om du tar 1900-talet så kan du börja med första delen av 1900-talet. Ryska-japanska kriget 1905 utlöste mycket stark antisemitism och judiförföljelser i Sariska riket som också på den tiden omfattade de altiska länderna och Polen. Väldigt många judar bestämde sig för att lämna de här länderna. Och de drömde om en framtidig Amerika.
Men rutten till Amerika gick ju inte direkt från en östersjöhamn till New York. Utan den gick ofta en östersjöhamn, Norrköping, tåg till Göteborg, båt till Hull i England, tåg till Liverpool och båt från Liverpool till New York. Och under den här resan så var det många människor som av olika anledningar.
Rösta på Rösta Som de erbjuder du får vara på kredit. Du reser runt i Sverige och säljer dem. På det viset så spreds väldigt många, alltså man på landsbygden var ju långt till affärer.
Det kom en främmande handelsman in till en lilla stugan på landet förr så var det ju en stor händelse. Och där var det väldigt många judar som reste runt i Sverige och sålde varor. Och många av dem år reste vidare och många stannade. När jag var ung och började syssla med folklivsforskning och skrev om olika små orter i Västergötland och när jag besökt folk och så vidare så var det hela tiden jag träffade på...
i mitt judiska svenska liv, människor som sa jasså, jag såg att du skrivit om VN-årssakar, där är jag född för att de bodde alltså på olika små orter, de här familjerna som den pappan då gick runt och sålde i stugorna och så vidare så när man sen fick det lite bättre ställt så valde man att flytta till en stad där det fanns en judisk församling men väldigt många av den tidens, den generationens svenskfödda juder de som födde sig bara på 1900-talet, de var faktiskt födda i alla möjliga små orter överallt i Sverige Som sagt, många av dem reser sig vidare till USA.
Det finns också en underbar berättelse om det där. Det var en man som hade haft som sitt distrikt i Sverige som gårdfarighandlare. Så hade han haft Kollandsö in i norra Västergötland. Och han hade lärt sig simma under sin tid i Sverige. Han kunde inte simma från Ryssland. Det var inte något man kunde i Ryssland. Han blev intresserad av simning. Efter att han åkte till USA och skapat sig en viss ställning i USA och arbetat sig upp där så valde han att resa tillbaka till Sverige för att ta simbojamärket.
Han ville ha det. Men sen så stämmer ju det du pratar om då att sen uppstår ju på 30-talet stämningar i Tyskland som var allt annat än hälsosamma. Och det blev ett tryck på Sverige att ta emot flyktingar från Tyskland och det trycket valde man att vara väldigt väldigt restriktiv mot.
Det finns lite diskrepans där man tar emot. I slutet på 30-talet ett par tusen flyktingar om året faktiskt. Men man säger samtidigt att det är väldigt utåttydat att vi ska inte ta emot några. Det finns den här berömda bollhusdebatten i Uppsala när det handlar om tio judiska läkare som ska få komma till Sverige.
Och det är tydligen lite otalt. Och existerade de här tio judiska läkare? Var det någon som hade satt ihop en lista på dem? Eller var det bara ett grupp? Det var ett nummer i debatten. Hur som helst blev det uppstort stämningar. Det var demonstrationer både i Lund och Uppsala. Men samtidigt under de här åren så invandrade ganska många judar till Sverige. Och nästan alltid så var det så att man invandrade med planen i fickan på att man skulle resa vidare till ett annat land.
Sen kommer andra världskriget och väldigt tydligt märks en skillnad i den svenska politiken gentemot judar. Många drev med den svenska inställningen under kriget som räddhågad. Man vände kappan efter vinden. Carl Gerhardt Det var faktiskt inte det.
Det var några månader tidigare. Det som fick den svenska opinionen och även den svenska regeringen, de svenska regeringstjänstemännen, var att det var en del av det som var i Sverige. som hade av aktivt motarbetat judisk invandring plötsligt över den nätet vända och välkomna judiska flyktingar var faktiskt den deportationen av de norska judarna den 26 november 1942.
När alla norska judarna som polisen lyckades få tag på sattes på en båt och skickades till Polen där det från direkttransport till Auschwitz där de flesta gasades på en dag.
Martin
Dan
Då vände man i Sverige väldigt tydligt. Det har varit väldigt tydligt. Man sa att det går inte att förneka längre detta på. Nu pågår det i vår närmsta omgivning. Det är människor födda i Skandinavien som gasas ihjäl på grund av deras ras eller tro. Detta kan vi inte tillåta. Detta gör man helt enkelt inte. Och det där är ju någonting som också tyskarna var medvetna om. Så att när man året är på från Berlins sida ställer krav på att man ska göra samma sak i Danmark där man dapporterar alla danska judar till konstitutionsläger.
Så svarar ju de tyska nazisterna i Danmark med att det kan vi inte genomföra det kommer leta till upplopp och protester, vi kan inte genomföra detta i Danmark. Och så gör man ju den här intressanta lösningen att en tysk tjänsteman i Danmark flyger över till Sverige och träffar Per Albin Hansson. Och man liksom vet från svensk sida att nu kommer det snart att hända någonting.
Man håller gränsen öppen och sen så genom djungeltelegrafen så sprids ryktet bland judarna. Att vi har två veckor på oss och hinna undan och så går det båtar över. Öresund och på andra vis till Sverige och där man bryter under den här tiden ifrån svensk sida mörkläggningen av Skåne så att man ska kunna hitta fram på natten när man åker över.
Och man också har båtar som kommer som går ut och ser till så att styra in folk och ta emot dem. Detta leder till oss ändå sista åren under kriget att Sverige vid krigsslutet då man i slutet då tar emot folkbänarna och vita bussar. Plötsligt har en judisk folkting på nästan 100 000 personer. 100 000 är mycket större än idag. Ja, men det var helt medvetet gjort att de flesta skulle vidare sen. Så att under staten Israels första år så hade ju Sverige den procentuellt största judiska invandringen till Israel faktiskt. Vad intressant.
Martin
Jag har aldrig hört talas om det. Så hundratusen efter kriget, men de flesta åkte vidare då under åren som följde efteråt. Men det blev ändå en större judisk diaspora kvar tack vare det, för några av dem stannade i Sverige.
Dan
Mm. Men de åren alldeles efter kriget, och detta är någonting som nästan ingen pratar om, ingen skriver om någonting om. De var ju väldigt intressanta för då fanns det ju ett judiskt liv på små orter i Sverige som är väldigt lite känt om. Värna bruk i Västmanland kunde man 1945-1947 se. judiska män med vita knästrumpor och sidenkaftaner och korkskuslockar vid öronen och pälsratt och sådana saker.
Då kunde man också landskrona. Men alla de här reste vidare sen så att det fanns på ett par av sådana här orter. Man mer eller inte placerade man judarna som kom, flyktingar överhuvudtaget, inte bara judar, på landsbygden. Det är små orter. Men en del flyktingläger som fanns blev... utvecklades åt olika håll. Och på väldigt många håll i Sverige fanns det också kvar. Det kom väldigt många, framförallt överlevande från krig, som var unga kvinnor som hade misstillat sin familj och så vidare.
eftertraktade att gifta sig med i den svenska landsbygden. Det fanns till några år sedan, det finns fortfarande delvis kvar, överallt på orter, uppe i Dalarna och Dalsland och Värmland och så vidare. Många familjer där mamman är överlevande från konsultationsläger. Hon misstallade sin kontakt med dem, men ofta så när de dör så har de plötsligt kommit ihåg att de är judinor då och vill ha en ljus begravning.
Min pappa var väldigt ofta inkallad till sådana här begravningar som det inte fanns någon... Man måste liksom lösa det för att det fanns ingen som skulle komma på begravningen. Människor som hade levt helt anonymt och inte haft någon kontakt med någon i alla dessa år.
Martin
Jag vet åtminstone en vanlig svensk atteistisk person som har konverterat till judendomen enbart för att få en judisk begravning. Jag var tvungen att fråga dubbelkollan om det verkligen var sant. Han sa att det var det huvudsakliga skälet. De här människorna som lämnade då av de här hundratusen, det var alltså huvudsakligen för att de hade ändå andra planer. De hade aldrig tänkt att stanna permanent. Nej, det stämmer. Det var inte för att de vantrivdes här och sen blev bortkörda.