Martin

Om vi ser till den övergripande geopolitiska och militära situationen i världen så läser vi hela tiden om militär upptrappning. NATO flyttar fram sina positioner i Europa, Ryssland har delvis mycket aggressiv politik, etablerar sig som en spelare i Mellanöstern, Kina röstar upp i Sydkinesiska havet, det skapar en upptrackning med USA som åker dit med sina fartyg, Japan bygger upp sin flotta.

Det finns ett antal sådana här oroshärdar runt om i världen och det pratas till och med om att det är en del av den här situationen. om att vi kanske är i närheten av ett tredje världskrig. Är det så, Rick? Är vi i närheten av ett tredje världskrig?

Rick

Det står ju utan någont som helst frivilligt att världen destabiliseras. Även om det kalla kriget var fruktansvärt i många avseenden så var det ändå den längsta perioden av relativt fred vi har haft i världen. Och det var ju många gånger som världen höll på att utplånas, bokstavligt talat. Det var en politisk kommissarie på en ubåt under Kubakrisen som hette Archipov som var den enda som stod mellan Världen vi har idag och en totalt utplånad värld.

Det hängde på en person. Det var en person som hette Stanislav Petrov. I en bunker den 25 september 1983, vill jag minnas att det var. som inte rapporterade in vad som såg ut att vara ett pågående amerikanskt kärnvapenanfall till den sovjetiska ledningen. Vilket visade sig vara ett falsk larm och som därför aldrig orsakade en total och fullskalig vd-gällning från Sovjetunionen.

Så även om vi haft ett antal riktigt jävla nära missar i total utlåning så har vi fortfarande haft en relativt lång fred. Men nu är vi i ett läge där Pax Americana håller på att kakulera. Det är en term som används annälande åt med Pax Romana, som alltså var den romerska freden, det vill säga att ingen får slåss på det som ansågs vara det romerska rikets inflytelsesfär.

Och däremot så slogs Rom väldigt hejfriskt utanför den här inflytelsesfären för att just bevara Roms inflytande. På samma sätt har vi haft Pax Americana nu under... ungefär 25 år. 25-30 år. Och den håller på att brytas. USA klarar inte längre att projicera sin militärmakt världen över. Och det är inte så konstigt därför att USA lägger ungefär 10% av BNP på sin militärmakt.

Ungefär 6% går till Pentagon direkt. Och sedan ligger hela kärnvapenprogrammet under Department of Energy och andra delar ligger gömda under andra departement. Så den ligger på en fullständigt unsustainable nivå. Nu har sustainability svarat ungefär 2%. Medan USA lägger mer pengar på sin militärmakt än nästa 35 nationer sammanlagt.

Så det håller liksom bara inte. Och det här har ju människor börjat inse. Det finns många sätt att knäcka den amerikanska intressensfären och det finns gott om aktörer som har intresset att knäcka den amerikanska intressensfären. 2009, hade kommit fram senare, så gick Ryssland till Kina och kom en propos om att gemensamt sälja hela sin dollarvalutareserv på marknaden.

1,2 amerikanska triljoner dollar. Och det finns inte likviditet i orderböckerna för att absorbera den sortens säljorder. Så i det läget så hade alltså Ryssland och Kina tillsammans kunnat knäcka USAs ekonomi bara genom att agera tillsammans. Kina då sa att det här lägger inte i vårt intresse i den här tidpunkten. Så det blev inget av det.

Men det blev ändå en väldigt, väldigt stor veckoklocka för USA att de är mer sårbara än vad de först trodde. Och det här har börjat noteras i högpolitik. Det noteras inte på gator och torgar. Det noteras absolut inte bland regelbundna kolonister som Åsa Lindeborg och så vidare. Men särskilt då inte kommunistkramare. Ja, det står liksom helt utan tvivel att världen destabiliseras och krig har startats för mycket, mycket mindre än det som händer just nu.

Och vi kan ju komma tillbaka till de mer specifika konflikthärdarna, därför att... Ja, man ser lite militär röra sig, men det är ju faktiskt det sista som händer. Det är ju som Kissinger sa, att militär är ju på något sätt den sista försvarslinjen för en viss politik. Inte det första som händer.

Martin

Vi har ett antal olika globala parter i de här konflikterna, stora maktblock. Inte minst för oss USA och NATO och Ryssland och Rysslands intresse i Sverige. Det här är en delvis kontroversiell fråga. Bland oss libertarianer så finns det olika synsätt på det här. Vissa ser NATO och Ryssland som ungefär lika goda kolsupare.

Andra ser Ryssland som arvfienden och ett hot mot västlig kultur. Ytterligare andra ser NATO som den mest aggressiva parten för att det är USA som har de absolut största militära musklerna och vissa uppfattar att NATO flyttar fram sina positioner i Europa, inte minst på ett sätt som är uppenbart provokativt jämfört med Ryssland. Hur ser du på de här olika stormakterna? Är de lika goda kolsupare eller bör vi kanske ta ställning för någon av dem snarare än någon annan? Textning.nu

Rick

Ja, så ska man gå på princip så ser jag i termer av vem som kränker mest av LLP, Life Liberty Property. Och då... Ryssland har gått in i Crimea och helt uppenbart kränkt både äganderätt och liv. De har gått in i Ukraina, de har... De spänner musklerna ganska så friskt. Men det gör USA också. Och jag tror att vi inte vet hela sanningen där, om jag ska vara ärlig. Tittar du i Yemen, tittar du i Pakistan, där USA glatt skickar in rönare och dödar hela familjer, och deras bröder och syskon och bombar i princip allting som är det ensta minsta misstänkt.

Och sen definierar de språket så att de kallar alla dödade för militanter. Det vill säga att de använder ordet militant om någon civil person som har dödats bara för att gå hela vägen ut i nyspråk. Så tror jag att vi vet inte det här riktigt ännu. Du har väldigt mycket life, liberty, property på ytan i den amerikanska intressesfären.

Men då är vi återigen tillbaka på hela principen med Pax Americana. Hur mycket lidande kan man rättfärdiga utanför den intressesfären? för att faktiskt upprätthålla libertarianska värden inom den. Och där har inte jag ett självklart svar.