Transkribering
Nima Sanandaji och en inringare om skattesänkningar samt ett sidospår om tåg
[Speaker 1]
Nu ska vi se om vi kan få in vår första frågeställare. Jag tror att vi nu har Fredrik Larsson från Mundal med oss. Hej Fredrik!
[Speaker 2]
Hejsan Martin och hej Nima! Hej! Jag har en liten fråga angående skatter. Om vi tänker så här, du får ta bort 150 miljarder i statsbudgeten. Vilka skatter skulle du då sänka eller ta bort?
[Speaker 3]
Jag och Gabriel Heller-Sahlgren skrev en rapport via vårt tankesamhälle ICPR där vi argumenterade för att man ska göra personaloptioner mer förmånliga. Där visade vi att även en liten sänkning av personaloptionerna skulle ge Sverige nästan 20 000 fler entreprenörer och 150 miljarder mer i riskkapitalinvesteringar.
Då kanske jag ska väl kort förklara vad fan det här handlar om. Och då är det så här personal. Optioner i princip är någonting med sig. Säger Fredrik en entreprenör. Du företagare. Men säg att du vill liksom skapa ett jätte innovativt företag och då vill du ha mig och Martin som dina anställda. Du har ju så här företag. Entreprenörer måste ha de bästa medarbetarna.
Då måste experter för att hjälpa dem, liksom. Men. Nya företag kan ju inte betala jättehöga löner och de som är experter. De vill ju ofta. De jobbar ju ofta stora gamla företag. De jobbar till exempel så när SES Skype är nygrundat och de vill anställa duktiga ingenjörer. Då ser ingenjören varför ska jag bort det? Jag jobbar till Ericsson och som ett nybildat företag kan man inte matcha jobbsäkerheten eller lönen som stora gamla företag ger.
Då kommer lösningen personaloptioner fram som i princip sig. Orange. Du får en del av vår värdeökning om vi blir jätte framgångsrika som Spotify Skype Facebook sådana här företag. Då får du kanske en procent av vår värdeökning och det där kan du bli rik på. Du får liksom som anställd vara en entreprenör och det här är ju den lösning som används i Silicon Valley.
Det är en lösning som används av innovativa företag i hela världen. Men Svenska Skatteverket beskattar personaloptioner så högt. Så de används i princip inte i Sverige. Och när personaloptioner inte finns, då kan inte framgångsrika företag rekrytera talanger. Och det är därför till exempel Spotify för den här diskussionen om att de vill lämna Sverige.
De pekar ju ut det här med personaloptioner som en viktig fråga och vill visa att det är en jätteviktig fråga. Och till sist ska jag säga att den person som gjort forskningen om det här ämnet råkar vara min bror Tino Sarandaji. Och jag har då populariserat den. Så där skulle jag sänka. Jag skulle sänka skatten på personaloptioner.
[Speaker 2]
Sen skulle jag ta bort värmeskatten. är en väldigt viktig grej och det säger också till exempel Peter Thiel i sin bok Zero to One att man ska inte ha höga löner i uppstart företag och liknande. Det ger fel incitament.
Det är mycket bättre att folk är med och äger så att de får det här verkligen drivet att utvecklas. Och den varianten vi har i Sverige är ju helt värdelös. Sen tror jag också det här att vi har att det är en dag man säljer någonting i Sverige så är det ju så här att då har man välja på att antingen skatta ut alla pengar direkt Då blir det marginalbeskattning. Eller så kan man lägga det på is i fem år.
Man får inte röra pengarna, man får inte använda dem och man får näringsfud också. Mer eller mindre. Det är bara att titta på Elon Musk och vad han gjort. Han började med ett kartföretag, sen gick han vidare och bildade en sak som blev Paypal. Sen tog han de pengarna och startade ett nytt företag. Sen använde han de pengarna för att starta ännu ett nytt företag. Nu sitter han med Tesla, Solar City och... och Space X och alltihopa.
Det här har vi i Sverige omedelbart gjort. Du kan inte sälja och sedan börja använda pengarna igen till det nytt. Det tror jag är bra. Men det där var inte 150 miljarder. Det finns fler saker att sänka. Vi har till exempel att Timbro hade en rapport här från Jakob Lundberg, tror jag han heter som skrev den. Han kom fram till att det här har varit inkomstneutralt för staten att Ta bort både värmeskatten och statliga skatten.
Det låter väldigt bra med att kunna sänka marginalskatten med 25 procentenheter. Men har du läst den rapporten och tyckte att den egentligen stämmer? Är det inkomstneutralt?
[Speaker 3]
Så här är det, jag har inte läst den, jag har dock skrivit typ ett par, två tre rapporter om samma ämne för några år sedan. Så jag har läst forskningen, för de gör ju inte grundforskning, som man ofta gör, de refererar till de tidigare studier som finns om jag minns rätt. Jag tror så här, det är den här Laffer-kurvan, om du höjer skatten, du höjer skatten från 0 till 100%, vid något tillfälle.
Så om du höjer skatten med en procent, då får du faktiskt mindre skattepengar in. Det är ju intuitivt, för om skatten är noll, då har man noll kronor i skatteintäkt. Men om skatten är hundra procent, då har man ju faktiskt förmodligen nästan noll kronor i skatteintäkt för alla som står och jobbar. Så någonstans mellan noll och hundra når man den skatteinsatsen där man får in mest skatt.
Då är det så att om skatten är typ 60 procent... och vi höjer den till 61% då kanske vi får en mindre. Okej, det här är läget. Sen är det så här. I Sverige, vad händer om en person som har en hög inkomst, en läkare, ökar sin inkomst med 100 spänn och sedan spenderar pengarna? Då är det faktiskt så att det blir arbetsgivaravgift, det blir löneskatt, det blir statlig skatt, det blir värnskatt och det blir moms.
Och summan av det här under den borgerliga regeringen var det 74%. som exe skatt av 100 spänn. Och socerna har ju till och med höjt marginalskatten. Så anyway, den totala marginalskatten inklusive moms är alltså ungefär 75 procent i Sverige. Så det är klart att om man sänker skatten på höga inkomster, då är det väldigt sannolikt att man kommer få in lika mycket eller kanske till och med mer i skatteintäkter.
Jag vet inte om det här stämmer för starta inkomstskatten. Däremot missänker jag att det mer eller mindre kan vara korrekt. Det kan ju också vara så att den här effekten av vad folk jobbar med kommer på några års sikt. Men på det stora hela om man sänker de här skatterna som Timbro förstår. Jag tror att man inom några år skulle ha ungefär lika mycket skatteintäkter. Men de här finns ju inte. De här skatterna finns ju inte för att få in pengar till skattkristall. Det vet regeringen. Det vet Susanna. De finns för att liksom. Ja men, minska de rika sinkomsterna jämna ut. Det är ju därför de finns politiskt. Jag skulle ju ta bort dem.
[Speaker 1]
Fredrik, innan vi går vidare, får jag ställa en fråga till dig?
[Speaker 2]
[Speaker 1]
Du är ju inte vilken indringare som helst. Du har varit Bubbleredaktör väldigt länge. Och ditt medlemsnummer i Bubbla Premium är 1.
[Speaker 2]
[Speaker 1]
Ett oerhört prestigefullt medlemsnummer. Du har också vissa expertisområden som du har särskilt ansvar för inom Bubbla-projekter. Därför tänkte jag fråga dig, på en skala mellan 1 och 10, hur bra är Radio Bubblas bevakning av tågfrågor?
[Speaker 2]
Jag skulle säga att den är 8-9. Den har lite förbättringspotential, men jämfört med alla andra som bevakar tåg så är det 3-4. Tack!
[Speaker 1]
Det tycker jag var väldigt smickrande, så det tackar jag för. Men jag hoppas att vi kan återkomma till just tågfrågor, kanske i en framtida avsnitt av den här typen av Radio Bubblor område.
[Speaker 2]
[Speaker 1]
[Speaker 3]
[Speaker 1]
Det är lite, lite internt. Men vi pratar ju ganska mycket om tågfrågor och försöker ha en alternativ bevakning av en del tågorelaterade frågor. Magnettågsprojekt och annat. Vad är Bubblas inställning till tåg?
Och frågan är till exempel om en fri marknad skulle skapa ett system med passagerartrafik på räls. Så därför har vi dividerat lite grann, för många av oss är väldigt förtjusta i tåg. Inte just jag personligen, men ganska många libertarianer och nördar, du vet sådana här lite Asperger-typer, är väldigt intresserade av tåg.
[Speaker 3]
[Speaker 1]
Ja, exakt. Men sen verkar det samtidigt som att tåg inte är någonting som kanske ens skulle finnas i Libertopia. Har du någon uppfattning om det här med tåg, Nima?
[Speaker 3]
[Speaker 1]
[Speaker 3]
Ja, men det är min slutsats där. Men det är en bra fråga. Jag tror att tåg är bra för de här Belgien, Tyskland, Nederländerna, som är tätt befolkade i många städer, ganska nära varandra. Där är nog tåg trots allt ganska smidigt system, skulle jag gissa. Men om man ska bygga massiva järnvägar i USA, eller bygga ut dem i Sverige, det är en annan fråga, för det kostar ju så mycket mer.
Det är en annan fråga. Egentligen borde, jag tror det bästa vore om flyget var mycket mer smidigt. I Indien håller de på att testa med flygande taxis. Eller flygande bussar ungefär. Små flygplan som färdas mellan städer. Problemet med flyg är att det är svårt att ta sig in i flygplatsen och flygplanet. Om man kunde minska den tiden kraftigt och ha tysta flygplan som är lite mindre och som landar nära städerna så tror jag att det vore smart. Mer stadsnära flygplatser, mindre flygplan, smidigare säkerhet skulle definitivt konkurrera på.