Martin

Ännu en hälsning från en premiummänniska. Jag har investerat i Bubbla-projektet i hopp om att bidra till en bättre framtid. Innan jag hittade Radio Bubbla hade jag sedan länge helt slutat att konsumera nyheter. Jag hade också helt slutat att fundera över världens tillstånd och släppt taget om den lilla randianska filosofi jag lyckats insupa. Jag orkade helt enkelt inte.

Lite då och då fick jag höra om något nytt socialdemokratiskt beskattningsförslag och den där välbekanta äckelkänslan gjorde sig påmind och bekräftade min bortvändhet. Gud får sända några hårdingar att reda ut det här, tänkte jag nog. Jag är helt ointresserad av diskussioner och politik. Jag läser inte e-post. Jag undviker helst gemenskap, även sådant som är bra för mig.

Inga av de väl genomförda, säkert utmärkta premiumfunktionerna tilltalar mig det minsta. Och trots att jag gillar idén till premiumgruppen på Facebook så blir jag mest irriterad av diskussioner som jag skulle kunna njuta av och ta del av om jag vore någon annan än den jag är. Fördelen med detta är att jag inte köper något för mitt medlemskap utan kan låta mitt bidrag vara en ren gåva från ett rent hjärta.

Jag tycker fan det är oetiskt att inte betala för att stödja Bubbla-projektet. Från första avsnittet jag hörde så fick jag en slags energi av att lyssna. Kanske förnekelsens uppdämdhet brast. Kanske fick jag också en slags självförtroende. Att min enkla fuck-off-attityd till frihet faktiskt vär. Att frihet kommer från magen och kanske är en del av själva livet.

En motreaktion till allt vad byråkrati heter. Jag märkte att min redan väl utvecklade längtan efter att jobba och tjäna pengar växte markant. Jag är stolt över att få bidra med någon hundrapp i månaden och jag hoppas kunna öka det bidraget markant när jag blivit miljonär. Jag tror att väldigt få personer är så lämpade att leda detta som Boris, Martin och Sofia.

Och för att de orkar läsa, diskutera och analysera så betyder det att jag inte behöver göra det. Det kan vara svårt att bidra med pengar och är man uppväxt i Sverige så har man garanterat ett helt uppfuckat förhållande till att ge och att få just pengar. Om du levde i den frihet som du som radiobubblelyssnare längtar efter, då skulle du behöva vänja dig vid att använda dina egna pengar som röstkraft.