Transkribering
Lyssnarbrev om när det är rätt att ta till väpnad kamp
Martin
Hej, Rodrig Bubbla. Tack för ert utomordentliga arbete i frihetens tjänst. Ni är i eten, var ett ensamt ljus är i en kall mörk vinternatt. Jag skulle vilja fråga er en sak som jag själv grubblat på en tid. När jag har betänkt förtryckande diktaturer, såsom Tredje riket DDR och Sovjetunionen genom historien, och funderat på hur jag själv skulle ha agerat. Jag tror och hoppas att jag hade varit en del av motståndsrörelsen.
Jag ser våld och våldsamt motstånd mot förtryckarna som en legitim metod när förtrycket når kvävande och direkt mördande proportioner. Av exemplen precis nämnda anser jag de allra tillhöra den klassens förtryck. Frågan är, när passeras den skiljelinjen i olika grader förtryck när passivt och eller aktivt men fredligt motstånd legitimt baseras på sund moral kan övergå i våldsamt motstånd?
Jag förstår att svaret är djupt subjektivt och inte går att fastställa men jag skulle vilja... Jag vill ju höra ert resonemang och ert personliga syn på saken. Jag tvingas idag acceptera alla övertramt mot min person, egendom och frihet och nöjer mig med passivt och fredligt motstånd. Men jag har svårt att se mig själv acceptera fysisk övergrepp såsom konfiskation av till exempel vapen och fysisk egendom mot mig själv eller andra utan våldsamt motstånd. Jag skulle vilja avsluta frågan med ett citat. Krig är när regeringen berättar vem som är förförnare. En revolution är när man själv bestämmer sig.
Boris
Nej, men det är en mycket relevant och klok frågeställning. Dock tror jag inte att det är den världens minst pacifistiska människa, nästan revolutionärt folksromantisk. Men jag tror inte den där strategin som Marcus Antider är framkomlig i Sverige till exempel. Det är för att de väntar ju bara på sådana möjligheter att nita en ordentligt, att man gör den formen av motstånd.
Vi var inne på det i förra avsnittet, att det blir mer och mer en rationell motståndshandling att lämna landet eller att se till att man klipper alla möjliga band med samhället och lever här ändå, vilket också är en möjlighet. Att man inte gör sig beroende av att man ser till att de inte kan begå övergrepp mot en helt enkelt. Det är svårt, men det går ju.
Martin
Det är den viktigaste poängen som du gör nu, att lyfta fram resten av landet. sammanhanget. Det är inte så att de strategier vi har att välja mellan är fredligt motstånd, civil olinja och å ena sidan och å andra sidan väpnat motstånd. Utan båda de här strategierna, exempel på Voice, men den starkaste strategin är Exit. Att överhuvudtaget inte ta någon del av det.