Button-svg Transkribering

Italienske vänsterfilosofen Antonio Negri avlider vid en ålder av 90 år

Redan medlem? Logga in

Få tillgång till alla inslag och transkriberingar från radio bubb.la

  • 20 euro/månad, ingen bindningstid
  • Alla 9 062 inslag från arkivet
  • Över 1 000 timmar ljudmaterial
  • Transkriberingar av alla inslag

För att bli prenumerant, gå till den här sidan:

Martin

Italienske vänsterfilosofer Antonio Negri avlider vid en ålder av 90 år i Paris. Medförfattare till boken Empire tillsammans med Michael Hart och inspirerade generationer av vänsterakademiker och aktivister menade 2015 att demokratin styrs av en politisk klass som är väldigt svag och inkompetent.

Antonio Negri, Tony Negri som han alltid kallas. Han var ett stort och viktigt namn i den italienska vänstern i många år till och seder mer även i den internationella vänstern. Vid det här laget, nu när han dog för några veckor sedan, så får man nog säga att han är en av de allra största och viktigaste vänstertänkarna i världen. Alltså i nivå med kanske Chomsky och Zizek och de här riktigt stora kännerna.

Kanske inte riktigt på den nivån, men han är väldigt känd och väldigt inflytelserik skulle jag säga. Framförallt är det intressant att se... Hur hans intellektuella tentakler har spridit sig. Den italienska bakgrunden kan vara lite svårpenetrerad. Det finns speciella strömningar i Italien, speciella konflikter som inte riktigt har någon motsvarighet i andra länder.

Utvecklingen från 70-talet och framåt. Tony Negri var involverad i italienska strömningar. En av dem kallades för operaismo som betyder arbetarism. arbetarism och operaism och utvecklingscentrum som kallas för autonomismo.

Arbetarism och autonomism om man ska direkt översätta till svenska. En av de centrala idéerna eller kanske den centrala idén i den här strömningen är att arbetarklassen, arbetarna är inte ett passivt offer för kapitalets härningar som det kanske ibland stereotypt framställs utan arbetarklassen har en aktiv för att förändra Snarare än en passiv roll.

Och det är istället kapitalet som är reaktivt. Sen arbetarklassens agerande särskilt såklart klasskampen är en aktiv kraft som formar kapitalismens utveckling. Och man tar exempel då till exempel att När arbetarna strejkar så forcerar de kapitalister att ändra produktionssättet. Till exempel att kapitalister ökar graden av automatisering i fabrikerna eftersom maskiner inte strejkar.