Martin

Liftning är social roulette och den minskade ytterligare under covid-pandemin och hade sin guldålder under 60, 70 och 80-talen. Enligt Matti Foucault-Airesma, ordförande Liftarnas förening Hitch Pro, menar att motivationen att lifta idag till skillnad från förut sällan är ekonomisk, men att det fortfarande finns ställen på landet som är svåra att nå trafik.

Är det inte så ofta vi blir så här exalterade över en artikel? från Yle som presenterar statistik från den finska polismyndigheten. Det låter inte så våldsamt intresseväckande men faktiskt både du och jag Boris hajade till lite. Vi blev fascinerade när ni gjorde den här nyheten och båda tänkte oberoende av varandra. Vi sa båda två till varandra. Det fanns faktiskt en artikel idag som var lite extra esoterisk och intressant. Och så visste jag att vi båda hade tänkt på den här artikeln om lyftning vilket är aningen besagt.

Jag tänkte först när jag såg den bara att där har vi något som vi aldrig har pratat om förut i Röde Bubbla. Vi har aldrig pratat om lyftning förut. Det är alltid ett bra skäl att göra ett inslag tycker jag. Över tid ska vi täcka in precis varenda liten obskyra spektrum och tillvaron med Röde Bubbla-diskussioner. Men sen så har du Boris att vi har pratat om lyftning någon gång i radion Barndom. Du har ju en enormt bra minne Boris. Jag tror att det är sant det som du säger.

Jag har inget minne av det och jag har knappt ens ett minne av att jag ens... tänkt på på lyftning. Det finns ett enda undantag som jag kan berätta om senare. Men förutom det speciella undantaget så är det bara sådana saker som inte alls klaffar med hur jag är funtad. Jag är en sån där systematisk och genomtänkt person. Nästan allting jag gör. Jag är ofta för systematisk och genomtänkt.

Ibland är det svårt att få saker gjorda för jag tänker så mycket. Men om jag ska någonstans då har jag en plan. Jag vet precis hur jag ska göra för att ta mig från punkt A till punkt B. Om jag inte vet, om jag inte har en plan, då blir det ingen resa. Det kanske är världens tråkigaste och fregaste inställning, men sådant är jag och det gör att jag aldrig hamnar i situationen att jag ska lyfta. Jag tror inte heller att jag skulle vara så intresserad av att plocka upp lyftar om jag själv var ute och körde och såg någon längs vägen.

Kanske om det var någon som såg riktigt intressant ut. Någon som hade ett väldigt ovanligt utseende eller någon väldigt speciell utstrålning eller någon som står där kanske med ett exotiskt musikinstrument som går att spela in i bilen eller något sånt där. Annars skulle jag nog bara vara ganska ointresserad. Eller bara för att jag generellt inte gillar människor så mycket. Jag har ganska låga tankar om vanliga människor som inte ser väldigt speciella och intressanta ut.

Jag är inte en sån där som tror att alla människor har något värdefullt och intressant i sig. Alla är värdelära kända och man kan ha alltid intressanta samtal med vem som helst. Det är inte alls min inställning så jag skulle bara trycka på gasen om jag såg tummen på vägen. Jag känner ju folk som har lyftat mycket och säkert kan tänkas att jag lyftar igen. Men det är sånna här människor som gillar andra människor. Jag tycker att det är så intressant att lära känna slumpmässiga nya människor.

Enligt finska polisen i alla fall så är det glädjande nog. Det är fler och fler som tänker som jag. Jag ska inte säga glädjande. Annars blir jag ofta glad när jag ser att mina åsikter sprider sig över världen. Jag känner mig som en stor och mäktig inflytelserik person. Men det är också coronavirushysterin säger de. Liftningen gick ner ganska mycket. Det är en av de här sakerna som coronahysterin knäckte och som aldrig kom på fötter igen. Det finns lite mer att säga om den här artikeln. Boris, lyfta, ja eller nej, är det bra? Brukar du lyfta?

Boris

Nej, det ligger inte för mig. Jag tror jag sa det igår att jag har försökt lyfta en gång i mitt liv när jag hade läst fel i tågtidstabeller och inte fattat att tågen inte gick. Hur som det var helgdag ställde man mig och lyfte. Gav väl upp efter 90 minuter och ingen stannade. Gick jag hem.

Martin

Vad tror du det berodde på då? Ja.

Boris

Det tror jag beror på att...

Martin

Kanske ingen hittade dig och såg ut som en jugoslavisk gangsterkung?

Boris

Det är ett bra tag sedan. Idag, sedan många år sedan, förstår jag om ingen stannar. Men då såg jag faktiskt snäll ut. Så snäll som jag kan se ut. Jag tror jag gick hem för att bli lite stött över att det inte varit en bilkö av folk. Så jag vill ju inte ha min lyft. Varsågod! Men jag förstår, den här artikeln som säger att corona knäckte liftningen, alltså det...

Finland måste ha varit undantaget i så fall, för allt pekar på att liftningen var i stort sett död i västvärlden på 80-talet. Däremot i det gamla, de av sovjetkontrollerade europeiska staterna, som... Tjeckoslovakien och framförallt Jugoslavien, det var inte kontrollerat förresten, men i gamla Jugo lyfter man ju in på framtiden.

Inte kriget, inbördeskriget började. Det var fullt naturligt. Och jag tror att den stora förklaringen, tror jag, till att liftning i västvärlden har försvunnit, i stort sett är nog egentligen något sådant här enkelt och materiellt som att vägnätet ser annorlunda ut. Det var liksom Jack Kerouac och grabbarna och vi har ett underliggande tema om hippies här, när de gav sig ut och liftade.

Då såg ju vägnätet i USA väsentligt annorlunda ut, och i Sverige också. Men om man tänker sig, vartfalsen ska man stå och lyfta idag? Det är motorvägar. Förr så gick ju till exempel riksvägarna av Stockholm, löpte genom städerna, centrum, och inte speciellt höga hastigheter. Man kunde stå vid infart eller utfart och lyfta.

Samma sak i USA, det såg helt annorlunda ut. Och då var dessutom bilen inte någonstans i västvärlden fortfarande. Det är inte så farande på 16-talet varumans egendom. När den väl blir det så blir det en för stor fattigdomstempel. Nästan för en hippie. De kan ju alltid köpa en begagnad rostig 242a. Så det är liksom den så kallade utvecklingen på olika områden som har dödat lyftningen i första hand, alltså strukturen är borta.

Martin

Mina örtrycken där står det. Det var intressant. Det kan jag uppenbart i efterhand, men jag har bara aldrig tänkt på det. Det står att det bästa sättet att lyfta är att lyfta från bensinmack till bensinmack. Så det är väl svaret på den frågan. Var ska man stå när man lyftar? Var ska man hitta sin bil? På en bensinmack. Då har folk stannat och man har allt mer tid att snacka och man kan bedöma varandra lite bättre. Och så får man lyft till nästa bensinmack. Där hittar man en ny bil.

Boris

Jag läste där, jag såg framför mig Det är inte bara en massa scener ur amerikanska filmer, liksom, där desperata, lättklädda kvinnor försöker klättra upp i långtradda chaufförers hytter ungefär. Det är... Den klassiska lyftningen är ju inte bensinmax-lyftningen. Och jag tror att försöken att återuppliva lyftning genom att lyfta från bensinmackar eller rastplatser är något fel.

Det är själva platsens skäl, faktiskt. Lyfta gör man vid inna- och utfarter på en högst nivå. Inte för många filer på vägen heller. Ganska smal väg. Det hör till en förgången tid helt enkelt. Det är bara förrymda tonårstjejer som lyftar på bensinmackor. Och de går det ju illa. Det har jag sett på film.

Martin

Jag nämnde i förbefarten alldeles nyss att jag har lyftat en del i ett specifikt sammanhang. Där knyter an Boris till vårt hippietema för kvällens sändning. Jag var en period, två perioder faktiskt var jag. i en hippie kollektiv, en hippie kommun, hippie samhälle i Italien. I italienska Alperna. Och där uppe är det liksom en federation av ekobyar, kallar man sig själv.

De är utspridda över ganska stort område i en dal uppe i italienska Alperna. Så om man vill träffa alla och se allt de håller på med så måste man röra sig mellan ganska många olika byar uppe i den här dalen, det här området. Så hur tar man sig fram då? Man kan ha bil såklart. Köra bil upp vid utileniska alperna känns väldigt, väldigt farligt. Det är en helt separat sak, men jag blir så här chockad över trafikvett eller bristad på.

Men när man kom dit till den här hippie-enklaven så förklarade de för mig och andra att vi har ett system här för hur man tar sig runt mellan byarna som bygger på lyftning. Men det är inte så här att stå med tummen vid vägen lyftning, utan vi kör med telepatisk lyftning, eller synkronisk. Jag tror de kallar det för viagiosynkronik. Synkronic rides.

Så att om du vill åka någonstans till en annan by, då ska du bara tänka. Då ska du bara fokusera dina tankar på din vilja att åka till en annan by. Och då kommer det komma en bil och hämta dig. Gjorde det? Nästan varje gång jag testade så gjorde det. Jag skulle säga kanske nio gånger av tio så kom det någon inom två, tre minuter och hämtade mig. När jag tänkte att jag ville åka någon annanstans.

Boris

Du behövde inte ens vifta med tummen alltså?

Martin

Nej. Jag befann mig ofta nära vägen eller utanför ett hus, men det var aldrig att jag viftade med tummen. Jag följde instruktionerna och tänkte att nu skulle jag vilja åka. Nu skulle jag vilja ha en Viaggio Sincronico till det andra stället. Då kommer en bil och sladdar in och en italienare säger Ska du med till den och den bilen? Hoppa in. Jag har otrolig träffsäkerhet, inte 100%, men otrolig träffsäkerhet på deras system.

Boris

Du har inte nyttjat förmågan sedan dess?

Martin

Jag har inte testat sedan dess, men jag tror att det är en väldigt lokal fenomen. Det bygger på en särskild telepatisk energi som finns i bergen. Uppenbarligen har de en väldigt stark lyftningskultur just där. De har byggt upp det i sin grupp och de har en tusen personer som bor där uppe. De har en ganska stor pressning och de kör fram och tillbaka hela tiden. Och de har bara en väldigt stark norm i den gruppen om att man alltid ska hålla utkik efter lyftare och så vidare.

Och sen säger man till turisterna att det är bara viaggio och synkronik och skicka en telepatisk signal så kommer en bil. Jag tror att det är en kombination av att det faktiskt är telepati och synkronisitet och att de bara har väldigt starka lyftningsnormer och också ekonomiska incitament för turism och allt sånt. Men det är i alla fall ett exempel på att lokalt på en viss plats så kan man få till och med mig att lyfta vanemässigt vart det jag ska bara.

Boris

Kunde man liksom, eftersom du är så noga med vem du kan tänka dig att åka med, alltså lade in sånt i när du körde den här metalla grejen. Jag vill gärna åka med någon jag kan diskutera gitarrteknik med.

Martin

Nej men det var med tanke på mig själv som jag skulle eventuellt plocka upp någon lyftare. Det är bara det som är så konstigt. så kan inte jag vara så petig och säga att jag vill ha en sån person eller en sån person. Det är mer om jag ska plocka upp någon i min bil så vill jag inte ha någon som förpestar min aura. Vi fick en fråga här, vad är det som är så farligt med att köra bil i italienarna? Det är små dåliga vägar som slingrar sig längs kanterna på höga branta berg.

Man måste åka runt, det är mycket krökar och du omöjligen kan se vad som händer. Det finns på andra sidan bergskanten. Och de kör så jävla snabbt. Jag blir helt chockad över hur snabbt de kör på de här vägarna i Tallenarna. De använder knappt bromsen, de bara kör på. Och det enda de gör, det är att när de kommer till en krök, när de närmar sig en sån här livsfarlig krök. Så tutar de bara, tut, tut på bilen.

För att signalera till den som är på andra sidan kröken eventuellt då att nu kommer en bil. Och sen bara kör de på utan att sakta ner. Och det är smala vägar så du kan inte mötas förutom på vissa speciella ställen och sånt där. Jag har tyckt att jag bara blundade och liksom försökte telepatera med någon så gudomlig kraft för att få överleva varje gång jag åkte med de här Synchronic-bilarna.

Jag tyckte det var helt galet faktiskt. Ja, det var svaret på frågan som kom från PBS. Nu ska jag väl få bakläxa på min fjolliga storstadsinställning till kompetent lantlig. Vilt körning.