Martin

Kollektivet Skogsnäs i Sollefteå kommun firar 50-årsjubileum med konserter, utställningar, teater och föreläsningar. 1973 flyttade Sara och Göran Mårskog tillsammans med 13 till gården och idag bor där drygt 50 vuxna och barn som har byamöte en gång i månaden om den gemensamt ägda marken.

1973 var det ett gäng hippies som flyttade till Sollefteå kommun. som bestämde sig för att de skulle flytta ut på landet, de skulle röma sig själva. Och de började väldigt enkelt. De köpte en gammal gård. Och till en början så hade de, jag tror att de bara hade ett, de hade tre hus.

De var i ganska dåligt skick och de hade inte el, de hade inte vatten och de hade inte heller en väg som gick till gården. Så det var ganska primitivt när de satte igång. Men de var då... Sara och Göra Mårskog som var centralpersonerna och ett dussin av deras vänner. Och dom visste inte heller så mycket om hur man gör på landet, hur man sköter om ett hus, hur man bygger ett hus eller hur man odlar saker och sånt där.

Det var liksom människor som kom från bakgrund av bostäder och så vidare. Men dom lärde sig, dom lärde känna folk i trakten och dom började ganska snart bygga egna hus. Och det här laget. Så har de byggt ett tjugotal hus. Bostadshus, ekonomibyggnader, laggårdar och nu finns det väg, det finns vatten, det finns el. Allt det där har de fixat. De har haft 50 år på sig men de har byggt en hel fungerande by i Skogsnäs.

Och det borde det. Det bor ganska många familjer där. De driver det på ungefär samma sätt som tidigare som jag förstått. De äger marken gemensamt och de har infrastruktur som de hanterar på något demokratiskt sätt. Och jag tror att familjen Mårskog fortfarande är central. Det finns en annan artikel här på, det här är en SVT-artikel som uppmärksammar deras 50-årsjubileum. Det finns en annan artikel från ett drygt år sedan som handlar om hur Jakob och en annan Mårskog, där då Jakob Mårskog har en sån till.

till Sara och Göran Mårskog. Han växte upp då i Skogsnäs. Då flyttade han tillbaka. De flyttade tillbaka med sina små barn. Så det är fint. De har någon typ av multigenerationell grej att de kanske flyttar därifrån men så kommer de tillbaka för att barnen tycker att det är ett bra ställe. De vill fortsätta det här projektet och så vidare. Ja, Skogsnäs i Sollefteå.

Fantastiskt, säger jag. Vilken grej. Det är en jättebra idé att flytta ut ur städerna. Bygga en egen by. Och så är det inspirerande också att det här med, alltså för mig personligen då, som jag är inte liksom uppvuxen på landet, jag har aldrig bott på en gård, vet inte så mycket om man sköter ett hus, jag har blivit lite bättre på saker som har att göra med odling, och jag har läst ganska mycket om djurhållning och sånt där, men fortfarande ganska vilsen vad det gäller till exempel hus och såna här saker.

Men jag är inte så orolig för att, det finns Youtube, jag kan lära mig vad som helst, det är smart att ha läshuvud och ganska händiga och sånt där. Men för 50 år sedan när det inte fanns YouTube, även då kunde de flytta ut på landet och bara lära sig allting. Börja bygga hus och dra in en väg och borra en brunn och allt vad det är för någonting. Det är väldigt inspirerande någonting som jag hoppas att många likasinnade i våra kretsar tar till sig och agerar på. Inklusive jag själv. Ja,

Boris

alltså förutsättningarna är ju vida bättre nu. Och det är intressant tycker jag med... Skogsdens kollektivet är ju att de fortfarande existerar och faktiskt överlevde. För när man läser grundarberättelserna och hur de betedde sig så är det ju... Då är det ju ett smärre under. Och som jag säger, Youtube fanns ju inte att titta på vad man skulle göra.

Men bara den här grejen med att de tar... Det här gänget faktiskt är ett hars på rökta kommunister. Att lyckas få ett lån på 400 000 kronor och köpa gården som är själva kärnan. och flyttar upp till Norrland. Och väl där kommer de på att ja, fan, hela lånet gick åt till att köpa gården. Nu har vi inga pengar att betala räntor för. Du vet vad han gjorde då?

Martin

Sålde harsch. Jag vet inte.

Boris

Nej, för han inte påbyggde den vid den tiden. Nej, då hade de stor möte och de var ju ensamma att man skulle bevara skogen. Men nu så insåg de att vi måste faktiskt hugga ner lite av vår skog och sälja den så vi får in pengar till räntorna. Så som den här göran har beskrivit det så att alla som kunde drog upp i skogen och började fälla träd i hipps och matt.

Det såg ut som plockepin. Absolut kaos. De visste liksom, man fällde träd och sen säljer man dem på något sätt någonstans. Och två av deras grannar uppenbarade sig då och frågade liksom, vad fan håller ni på med? Och fick det förklarat vad som var idén och sen tog de hand om det hela så att de kunde sälja. Hade inte grannarna funnits så kanske inte skogsnäss... På många sätt hade de inte haft väldigt förstående och trevliga grannar så hade de aldrig överlevt.

Öh... Nej, så att jag tycker på det sättet är det jävligt inspirerat. Kan de här tomtars-tomtarna klara sig och bygga någonting väldigt vackert på 50 år, då tycker jag att det är... Men tycker inte du att det är något lite obehagligt med det här kollektivet också? Kollektiv i allmänhet?

Martin

Ja och nej. Givetvis är det här ett väldigt obehagligt kollektiv som består av som haschrök som kommunister. Som generationer av kommunism och haschrök som ackumuleras. Det är ingen vidare såklart. Definitivt är det här väldigt skumt och jag skulle absolut inte vilja bo i Skogsnäs. Utan att ha varit där, utan att ha vetat såhär mycket om det så vet jag inte. Jag tycker absolut inte att jag skulle vilja bo i skogsnätet.

Kollektiv, alltså ja och nej. Man får ha en lite nyanserad idé om det här. Det centrala för mig, det är inte de här idéerna, kommunismen eller vilka rekreationssubstanser man inmundgar och så vidare. Jag är ju inte en av dem som säger sådana här saker. Begreppen höger och vänster är inte relevanta längre. Positionerna flyter ihop.

Vi har mycket gemensamt med folk till vänster och så vidare. Jag tycker det är ett väldigt slapptänkande, jag håller inte alls med. Men någonting som jag däremot är övertygad om är att, och jag har pratat jättemycket om det här såklart över åren, det är, man kan tänka på mer som strategisk konvergens, som vi ser massor med exempel på. Du säger att grupper som inte alls har samma värderingar, som inte har samma målsättningar som vi till exempel, vill ändå använda sig av samma metoder som vi.

Och det är något helt annat än att de fundamentala skillnaderna upplever. Ja. Alltså att begreppen höger och vänster spelar ett utrymde roll och sånt där. Men om vi hittar andra människor som har samma metoder som vi så är det ju mycket möjligt, mycket sannolikt till och med att vi kan ha mycket utbyte med dem utan att ha samma mål. Och en sådan sak som många olika grupper har insett är att samhället är så genomruttet och så trögrörligt.

Det är så omöjligt att förändra inifrån att det enda sättet att förändra är att gå ut ur samhället och bygga ett nytt samhälle. Och där är det bara att konstatera att delar av det vi kan kalla vänstern, och det är haschrökande hippies, det är inte vänstern som är bemärknad som socialdemokrater, för de gör aldrig sånt här, men frihetlig vänster, hippies, haschrökare, folk som går ut och bygger kollektivbyar och sånt där, det är många på den fronten som har gjort det.

Och jag tycker det är väldigt spännande, jag ser ju på mig själv som att jag anser mig vara en del av en sån tradition som finns genom den libertarianska strömningen, genom bubblor, projektet så har jag försökt. sprida den sortens libertariastänkande och skapa en plattform för det. Men det är inte den här klassiskt liberala idén om att säkra friheten genom bättre politiskt ramverk och så vidare.

Det är inte ekonomiska argument för att marknader är mer effektiva och så vidare. Eller filosofiska argument om människors omistliga rättigheter. Utan det är ett intresse av att bygga frihet i verkligheten. I våra egna liv. Helt oavsett vad resten av världen håller på med. Och så att jag ser det som att vi håller på med det här och i den nationella rörelsen så finns det också en liknande strömning. De lägger ner sina små politiska partier och sånt och nu försöker de bygga nya samhällen utanför samhället.

Som det bästa exemplet såklart är det fria Sverige som försöker bygga någonting i älgarås. Det är bara fantastiskt. Så att jag vill bara eftersom, jag vill bara se det som en sån sorts strategisk konvergens. och därför håller jag tillbaka mina personliga uppfattningar om dess kommunism osv. och ger bara stor tumme upp till att de går ut ur samhället och bygger det eget samhälle, bygger något nytt.

Det är precis det som jag själv vill göra, det är precis det som jag uppmuntrar andra människor att göra. Alla människor egentligen, oavsett vad de har för uppfattningar osv. Dem vars åsikter är verkligen liksom... Jag ska inte säga det, jag ska bara hålla tillbaka det och säga bara att det är riktigt bra. Jag hoppas att vi kan lära oss mycket av det här. Vänsters olika projekt av den här typen. Vissa säger såhär, vi måste lära oss av den tidiga arbetarrörelsen.

Hur gjorde de för att ta makten i Sverige? Ja, kanske. Men jag är mer intresserad av den här hippie, jag vet inte ens om de är mer vänster, hippies eller miljömuppar eller new age tomtar. De har en hel del erfarenheter som vi kan lära oss av. Vi inte kopierar dem såklart, men skapar bättre versioner. Alltså som sa på din frågebåd, det här med kollektiv. Det som jag tror mycket på, Det är att hämta inspiration från deras projekt men byta ut den här idén om kollektivt ägande.

Starta en Hippekommun men bygg allting på privat ägande istället. Ha så lite som möjligt under gemensamt ägande. Istället för lokaldemokratiska rådslag och så vidare, skapa istället lokala marknader. Låt samarbete frodas baserat på frivilligt utbyte av ett antal oberoende ägare som geografiskt finns i närheten av varandra. Det är en väldigt bra idé. Jag tror att i praktiken så kommer det vara väldigt väldigt likt.

Det som haschrökande kommunisthippies håller på med. I praktiken så kommer vi ha betydligt mer gemensamt med dem i vår vardag. än vi har, vare sig med sossar eller timbroliberaler eller vem som den är som bor i Stockholm. Så tänker jag.

Boris

Ja, men det var klokt. Jag har grubblat en del på frågan därför att jag får ju sådana här rysningar inte av så mycket av den politiska inställningen eller kanske det är just det som är problemet. Men just det här med Skogsnäs kollektivet berättar om hur de i 50 år liksom har människor i olika och sådär och alla vill inte dra sitt råd till sökern Ööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööö Jag berättar i olika intervjuer att det hanterar vi genom att ha många och långa möten.

Då får man så här gammal vänsterångest där. Möten med självkritik och kritik. Förlåt men jag skottade inte gången till veboen för jag hade 39 graders feber typ. Det läskiga med skogsdelskollektivet är att man inte har någon som kan ta sig in i det. De som de facto är ledare utmålar sig som folk, bla bla.

Vi är som alla andra, vi har inte mer att säga till om. Just de här obehagliga informella strukturerna. Och då är det intressantare tycker jag med det du föreslår med private ägandemarknader och små självständiga bondbyar nästan. Men vad jag saknar är ju, om jag vore ung idag så skulle jag inte flytta till någon varusebytare.

bondbyn med egen marknad eller något typ av skogsläskollektiv. Jag skulle vänta på att det dök upp en godsägare som sa att kom till mitt gods, får ni frimat och en tunna sill ungefär och vi ska odla upp skogen. Alltså man saknar ju, de öppet karismatiska ledarna för den här typen av kollektiv, alltså inte såhär som Göran med frusen gömmer sig.

massa sturiga självständiga bönder som träffas på marknad och ting utan de sådär faustiska jävla godsäga figurer som ska odla upp dem delar av Norrlands inland som ligger i träda. Det tror jag skulle vara ganska inspirerande för unga människor. Och då lär de sig också av någon som kan.

Martin

Ja, en fantastiskt bra idé. Jag skulle också vilja ha jag skulle också gärna inordna mig i en aristokratisk struktur. Om man kunde hitta en sån. En godsägare som hade den typen av initiativ och ambitioner och bjöd in folk och sånt där. Det är en fantastiskt intressant idé. Hoppas verkligen att någon likasinnad till oss kan dra igång den typen av...

Jag skulle själv gärna vara en faustisk godsägare. Det är bara att jag är för fattig för att köpa gods och då får man inte det. Jag har inte råd. Men jag tycker det är en fantastiskt bra idé, helt rätt. Och det är det, om man allt... Privat ägande löser alla de här problemen. Och jag som är lite... Jag som är ganska fattig då, jag tänker framförallt på en fattig bondby där ett antal människor kan köpa varsin gård.

Man kan ha helst en helt egen by utan några icke lika sinnade utböjningar. Men det är klart att om man är lite mer faustisk och förmögen och storslagen så ska man absolut tänka det om du. Jag hoppas som vanligt att vi kan ha både och. Och om det finns någon som är värdig och förmögen och kan dra igång ett sådant projekt så kommer jag vara väldigt sugen på att ansluta mig en eller annan kapacitet.