Martin

Xi Jinping besöker Saudi-Arabien under tre dagar och statliga medier rapporterar att företag från båda länderna signerar 34 investeringsavtal, omfattar flera sektorer. Investeringsministern Khalid bin Abdulaziz Al-Fali berättar att detta speglar kungarikets iväg att utveckla relationerna med den enligt honom vänskapliga republiken Kina.

I skuggan av det som alla är fixerade på just nu, till exempel Ukraina-kriget, vad som händer på Twitter under ny kaos, kungen, Eran Musk och allt annat som är Donald Trumps nya samlarkort som han släppte igår, varit väldigt liv om, så finns det något annat som har pågått lite i skymundan.

Dels för att folk är enkelspåriga och bara kan tänka på en sak i taget, dels för att... Det är en lite komplicerad fråga och kanske inte helt enkelt att förklara och analysera. Men det som verkar pågå just nu är att Saudiarabien skiftar sin geopolitiska orientering på ett sätt som kommer ha konsekvenser långt bortom Mellanöstern.

Jag tror faktiskt man kan säga att det som Saudiarabien håller på med nu är långt mer formativt för en framväxande ny världsordning än tidigare. än vad till exempel Ukraina krigit är. Kriget i Ukraina är i grund och botten en regional andelägenhet. Det är ingenting som förändrar styrkepositionerna på en global nivå.

Ukraina är ett ganska obetydligt land som egentligen bara är av någon global betydelse på grund av sin relation till Ryssland. Saudiarabien däremot, det är någonting helt annat. Det är en långt viktigare spelbricka än Ukraina och såklart en långt viktigare aktör. i sin egen rätt och mycket större ekonomi och allt det där. Man kan inte ens jämföra dem. Hur som helst, den här stora saken då som Saudi-Arabien verkar hålla på med just nu är att skifta från att vara allierad med USA till att vara allierad med USAs främsta konkurrenter, Kina och Ryssland.

Och det är förstås en stor sak på grund av Saudi-Arabiens speciella betydelse för USA. Det är någonting som vi har pratat mycket om tidigare. Saudi är viktigt både av ekonomiska och militära skäl och på många sätt är Saudi-Arabien en hörnsten i det amerikanska imperiet. Det ekonomiska har såklart att göra med olja, mer specifikt, man brukar prata om det petrodollarsystemet, det vill säga den etablerade ordningen att amerikanska dollar används som valuta när olja handlas internationellt.

Den ordningen. Det skapar en kraftigt förhöjd efterfrågan på amerikanska dollar och gör att det upphöjer US-dollarn till en universell reservvaluta världen över. Det stärker dollarn och ger USA en oerhörd ekonomisk makt. Därför att de kontrollerar den viktigaste valutan och den viktigaste reservvalutan.

Så att USA kan via Federal Reserve dominera hela världsekonomin inklusivevis att de kan trycka mer av världen. Den mäktiga oljevalutan och reservvalutan. Militäraspekten handlar delvis om att Saudierna får militärt stöd av USA. Utbyte mot att de spelar med USAs ekonomiska spel, alltså upprätthåller petrodollarn. Men det finns också stora fördelar för USA.

Saudi-Arabien har en stor och toppmodern militär. Med de allra senaste amerikanska stridsflygplanen och andra sådana dyra leksaker. De är en av den amerikanska militärindustrin största och viktigaste kunder. Och amerikanerna har militärbaser i Saudi-Arabien. Det vill säga, Saudi-Arabien är ett brohuvud för amerikanerna i Mellanöstern.

Och mycket av deras krigsföring i den regionen har Saudi-Arabien som bas. Så det är en på många sätt väldigt logisk och naturlig allians. Inte den mest aptitliga alliansen för någon av sidorna. Med tanke på att både Saudi-Arabien och USA är extremt motbjudande länder. Men rent kraft. pragmatiskt så är det logiskt för dem att samarbeta och de har gjort det under väldigt lång tid.

Men nu håller allt det där på att förändras för att Saudierna har tröttnat på USA som som inte riktigt verkar kunna lägga band på den här ambivalensen som finns. Utan som amerikaner gör så beter de sig ofta väldigt arrogant, nedlåtande mot Saudiarabien. Typiskt för amerikanerna men det är lätt att förstå att Saudierna, Saudierna som ser sig som en stormakt, åtminstone regionalt, de ser sig som en viktig globalspelare och de är ännu mer än andra folk så är de väldigt stolta över sitt oberoende och så vidare.

Det är lätt att förstå att de tröttnar på att ta så mycket skit från USA. Varför skulle de vilja samarbeta med USA när de hela tiden blir spottade på? Inte bara av medier och alla möjliga personer i staten, utan dessutom av landets högsta ledare, Joe Biden, som har sagt... Vi kan räkna upp alla intressanta saker han har sagt om Södra Jorden. Det är inte så lite arrogant att tro att man kan prata om ett annat land och sen ändå förbli goda vänner och allierade, som om diplomatin och storpolitiken var helt frikopplad från presidentens offentliga uttalande.

Så till grunden kan man kanske säga att det är amerikanerna som har bytt fot, det är amerikanerna som driver på det här skiftet. Men det är såklart inte ens det. Donald Trump stod för en mer traditionell amerikansk hållning, han var positiv till alliansen med Saudiarabien. Han reste också dit och knöt nya starka band med Mohammed bin Salman som är Saudiarabiens nya unge ledare.

Då såg det ut som att relationerna skulle stärkas och kunna blomstra igen. Men man kan också se Trump som en avvikelse från en ny norm därför att Obama distanserade sig från Saudiarabien. Satt sig istället på att avfrosta relationerna till Iran som såklart är Saudiarabiens ärkefiende. Förför allt.

såklart inom det stora Iranavtalet om atomteknik och så vidare. Donald Trump rev upp Iranavtalet och åtgick till att satsa på relationen med Saudi-Arabien och mer fientlig inställning till Iran. Men hans motståndare internt i USA gjorde sitt bästa för att stoppa honom. Det är på flera sätt. En särskilt intressant sak tycker jag det är det som hände med Jamal Khashoggi.

Khashoggi affären som var De flesta minns säkert att det var en saudisk journalist med starka kopplingar till USA som hade jobbat för amerikanska tidningar och sådär som påstod att han hade mördats av saudisk säkerhetstjänst i Istanbul, tror jag. Av alla infernaliska saker som Saudien har sysslat med, det är en lång lista, så kan man tycka att det finns många saker som framstår för långt värde.

Men just kring Jamal Khashoggi så blev det ett otroligt liv. Som många säkert minns var det ett enormt pådrag med de mest... skriande brösttonerna i alla västländska medier och den centrala poängen man ville driva hem var förstås att man ville forcera Trump att sluta stärka banden med Södra Irakien och det blev en rejäl vattendel i det där och än idag så pratas det om den här Khajjoggi-affären som det främsta exemplet på saudisk ondskar vilket i sig faktiskt är oerhört depriverat med tanke på hur långt ner på listan Khajjoggin-imleden måste vara göra en seriös katalog över saudiska illdåd.

Men medialt, inrikespolis och så vidare i USA så verkar det ha varit en effektiv strategi. Och sen under Biden så har man sett en återgång till den Obama-linjen. Han började redan under valkampanjen 2020 hålla en starkt antagonistisk linje mot Saudi-Arabien. Sen har han sagt att Saudi ska behandlas som den paria som landet är.

Att det är en regim med väldigt få försonande egenskaper. Han sa att Saudi-Arabien mördar barn och oskyldiga Yemen. Han säger rakt ut att USA måste omvärdera sin historiska relation till Saudi-Arabien. Avbryta stödet till Saudianas krig i Yemen. En formulering var något i stil med att vi ska inte lämna den här regimen.

Våra värderingar är vid dörren där vi köper olja eller säljer vapen. Ordet är inga visor, det är inte direkt några diplomatiska anianser. Det är båda långfingrarna uppsträckta. Det finns flera lager av ganska mörk ironi i att Biden tar de här positionerna. Men det är i alla fall så som han har positionerat sig. Och nu verkar det som att Saudiarabien har fått nog.

I somras reste Biden till Saudiarabien för att försöka förhandla fram saudiskt stöd för USAs krig i Ukraina. Och framförallt så ville han att Saudiarabien skulle sälja mer olja på världsmarknaden för att hålla nere priserna som hade gått upp på grund av kriget. Men han reste dit motvilligt och det var en del våfflande fram och tillbaka innan hur han faktiskt skulle åka och vad han skulle ha för möten.

Och sedan misslyckades han. svarade istället med att göra precis tvärtom. De höll tillbaka oljeproduktionen istället med mycket mindre ökningar än vad han hade hoppats på. Och sen, några månader senare då i nu i oktober, så gick Saudi-Arabien och Ryssland och hela OPEC ut och bestämde sig för att skära ner produktionen istället. Och det sågs generellt som en väldigt stark signal att man besvarade USAs långfingrar med egna långfingrar och signalerar istället att vi tänker samarbeta med Ryssland.

Och det är svårt att inte se det som en ganska förutmjukande örfil mot USA. Biden hade ändå möjlighet att åka dit och försöka förhandla med dem. Amerikanerna blev förbannade, anklagade Saudierna för att stå på Putins sida och allt det där. Och nu har man haft toppmötet med Xi Jinping i Saudi-Arabien. Xi som nästan aldrig lämnar Kina gjorde den gesten.

ett av ytterst få stadsbesök han gjort på senaste år. Och Saudierna svarar med ett ett maximalt kungligt mottagande. Tydligen var det mycket pumpigare när Biden var på besök. De rullade ut röda mattan på ett helt annat sätt. Och man har undertecknat den här stora mängden samarbetsavtal och så vidare. Det samlade bilden är att Saudierna kopplar ur diverse amerikanska komponenter ur sin ekonomi.

och ersätter dem med kinesiska och ryska komponenter. De verkar ha valt den strategin och verkar vara nöjda med det och det blir bara mysigare och mysigare med Saudi, Ryssland och Kina. Och det har surrat sig ett tag om att Saudi vill gå med i BRICS, det vill säga Samarbetsorganisationen för de alternativa stormakterna som konkurrerar med USA och väst.

Kina, Ryssland, Indien, Brasilien och Sydafrika. Och Bricks blir mer och mer ambitiösa. Bland annat jobbar de på att skapa en gemensam... Reservvaluta, special drawing rights som IMF har. Institutionell valuta som banker handlar med. Nu säger Bricks att de ska äga en sån specialvaluta. De är väldigt ambitiösa. Om Saudi-Arabien gick med i Bricks och började handla olja inom Bricks-valuta, till exempel kinesisk valuta, då är det svårt att se hur dollarhegemonin skulle överleva.

Om dollarhegemonin... Vad händer då med resten av den amerikanska världsordningen? Boris, jag är som alltid intresserad av dina kommentarer. Jag har två specifika frågor också som jag själv inte har bra svar på, men som du förmodligen kan hjälpa mig med. Den första frågan är... Vilka konsekvenser får det här helt enkelt? När USA tappar eller släpper greppet om hävdvunna maktmedel, när dollarn upphör att vara en universell reservvaluta, USA kan inte längre styra och ställa Mellanöstern hur som helst, hur förändras världen i stort?

Det verkar uppenbart att det innebär en rejäl förändring, men hur kommer vi att märka av det mer långsiktigt? mer konkret. Kommer USA tappa sin dominerande ställning eller kommer de behålla det på något annat sätt? Den andra frågan jag har är varför USA tappar greppet? För på ett steg är det så enkelt att förstå och förutsäga allt det här.

Så varför har USA ändå gjort på det här sättet? Varför har man stött bort Saudi-Arabien och i praktiken garanterat att det landet söker nya primära allierande? Är det bara allmän kompetens? Har man bara varit arrogant och ogenomtänkt och trott att man skulle komma undan med det hur länge som helst? Eller är det i själva verket någon typ av genomtänkt strategi? av ett eller annat slag?

Boris

Det där är bra frågeställningar. Och en grundläggande sak i sammanhänget tror jag är man ska komma ihåg är USAs grundläggande arrogans. Alltså de har ju alltid sedan de har ju liksom i 725 år ägnat sig åt att örfila omvärlden. Oavsett vilket land det gäller.

Martin

Det är väl alldeles bra.

Boris

Den extremt dominerande, aggressiv, obakliga nation oavsett vem som har makten i en annan nation så behandlas de som tjänstejon. Och så har det ju varit gentemot arabstaterna också, alltid faktiskt. När det har gällt så har man backat Israel till exempel. Och man kan titta på muslimsland för muslimsland.

Det är ett båddock. Vi säljer vapen till er, vi vill ha er olja. Och vi kan också kritisera er för precis vad som helst. Alltså en oerhörd dryghet. Det nya som har hänt är att det finns ett Kina som kan gå in med pengar. Och ett Kina som inte har några moraliska hämningar, som inte behöver spela upp någon slags demokratisk värdegrundskritik och så vidare, utan bara behöver ni stålar?

Vill du ha någon som bygger broar? Ska vi hjälpa er med ett kärnvapenprogram? Och så vidare. Då finns Kina där. Och Kina har inte funnits som en spelare förut. Och envälden som Saudi-Arabien till exempel, eller numera Turkiet, då orkar jag inte hålla på. Om man har ett någorlunda stort och mäktigt land, varför ska man då då bli örfilad av USA?

När det finns leende kineser, där ledaren till och med kommer på sällsynta visiter och säger Vad behöver ni mina vänner? Så det är ett skifte vi ser här. Alltså kineserna har tidigare trängt in i det amerikanska imperiets periferi med precis samma sak. Pengar och smilande andligheterna vill ni ha hjälp med.

Vi bryr oss inte om om ni skjuter halva befolkningen. Nu tränger de in i USAs kärnland. De har ju redan Turkiet faktiskt som är Vasalstat. Och jag tror de är på väg att ta Saudi också. Som du är inne på, de är Kina en bättre partner för Saudi-Arabien. Det finns dock vissa saker som kommer stöka till det här och vi kommer se mer av det här i andra fall tror jag.

Men det är en sak som är mycket intressant här som du har pratat om igår. Det är liksom vad händer med Iran? Tittar man på de kalla siffrorna när det gäller med samarbetsavtalen som det skrivs rätt mycket om så är det ju reda pengar inte så jäkla mycket alltså. som Saudi och Kina har förbundit sig att handla med varandra för.

Det intressanta är just att oljetransaktionerna ska betalas i kinesisk valuta. Men beloppen på utbytet mellan Saudi och Kina är ganska litet jämfört med det samarbetsavtal som Kina slöt förra året med Iran. Där man ska... Kommer inte ihåg siffrorna, vad var det? 4 000 miljarder på 25 år ska man handla med.

Som en bottenplatta mellan Kina och Iran. Och jämfört med det så väger de nya avtalet mellan Saudier och Kina lätt. Men det intressanta hände faktiskt efter att Xi hade myst med Saudierna. För då deltog han ju på ett möte med...

Gulfstaternas samarbetsråd. Och det där händer någonting som bör oroa Iran ganska mycket. För att man gav ut ett gemensamt uttalande förstås efter mötet. Som man alltid gör. Och i det här uttalandet pekar man alltså ut Iran som en destabiliserande faktor i den här delen av världen.

Och som en understödjare av terroristgrupper. Och man uttalar också sitt stöd för Förenada Arab-Emiratens krav på att tre öar i Hormuz-sondet som Iran idag kontrollerar ska egentligen gå till Förenad Arab-Emiraten. Och. Det här gör att man får lite ont i huvudet. Det har funnits väldigt starka band, mildt sagt starka ekonomiska band mellan Iran och Kina förut.

Och det är ingen hemlighet att Kina hjälper till med det iranska kärnvapenprogrammet. Men i det här uttalandet från guldstaternas samarbetsråd så säger man att det gäller att kontrollera Iran så att de inte får kärnvapen. Så här är det alltså ett skifte i Kinas utrikespolitik. Man dumpar ganska öppet. Iran och satsar på. på Saud istället, vilket lite grann förvånar mig.

Martin

Iran har väl dragit en nitlott på grund av omständigheter som kanske egentligen inte handlar så mycket om Iran. De har blivit utmanövrerade av Arabstaterna. Då finns den gamla konflikten mellan Iran, Perserna och Araberna. Och om det kommer en Vladimir Putin eller en Xi Jinping... Och man tvingas välja.

Putin och Xi, de skulle förmodligen vilja knyta så starka band som möjligt med både Iran och Arabstaterna. Men om de på något sätt spelar ut varandra mot sig själva, då kommer de välja Arabstaterna. Av enkelt begripliga ekonomiska och strategiska skäl. Och där hamnar Iran i. Det är en ganska tuff situation. Vad ska de göra? Vad ska de erbjuda kineserna?

Men det finns ju inget... Det är klart att alla länder i Mellanöstern vill ju säkert att Kina ska intervenera på deras sida i diverse internationala konflikter. Men det gissar jag att Kina är totalt ointresserade av. Därför kanske konsekvenserna inte blir så stora ändå. Kineserna säger så här, visst, ni Araber, ni gillar inte Iran. Ni kommer gnälla mycket om Iran. Ja, ni får gnälla. Vi fortsätter göra affärer med alla, för det är så vi jobbar.

Boris

Du sa det där med Ryssland också, vilket är intressant. Därför att igår så besökte ju... Alltså, man kan nästan tänka sig så här att Ryssland och Kina samkör lite grann här. Ryssland har ju lite behov av iranska vapen och drönare nu i det pågående kriget. Och Lavros ska ju till Teheran.

om någon vecka eller två annonserades ut igår i samband med att Rysslands riksåklagare var i Teheran för att för att diskutera hur man ska tackla inhemskt terrorism med Irans Irans statsåklagare lite intressant Så att man kan tänka sig ett tandem körd där Ryssland och Kina. Att Kina tar Arabstaterna och Ryssland får Shia-muslimerna helt enkelt.

Martin

Det är så det känns i alla fall, som att Ryssland och Kina delar upp Mellanöstern mellan sig. Och USA är lite grann... Ja, det är det. Jag har fortfarande den här frågan öppen i mitt huvud. Det är som du säger, det finns den här oerhörda amerikanska arrogansen och även kanske västerländsk arrogans. mer generellt. Det är en djupt ingrodd föreställning och mentalitet som finns i väst.

Det finns en oerhörd moralisk självrättfärdighet och ett högmod och en sorts känsla av att vi har rätt till lojalitet från resten av världen därför att vi är mer moraliskt högstående. Vi är de liberala, progressiva, globalistiska krafterna som frälser världen. Och sen ingår såklart det i det här nummeret. de progressiva historiesynen, att saker och ting hela tiden blir bättre och bättre.

Och det det betyder i praktiken är att alla samhällens utveckling konvergerar mot den objektivt bästa och godaste modellen, som är den västerländska liberala demokratin. Har man den uppfattningen, det kanske inte är så konstigt om man förväntar sig faktiskt lidnad, eller åtminstone en extremt långtgående medialighet i alla lägen.

Och sen är problemet förstås att hela den här idén om att om att den liberala demokratin i historiens slut är väldigt lokala idéer som folk bara tror på i västvärlden. Inte ens i västvärlden längre, utan bara i vissa klickar av den allra mest förfinade delen av väst. Stora delar av Europa rör sig, amerikanerna är lite vaccinerade, men Europa rör sig, många viktiga länder rör sig i en helt annan riktning.

Inte bara Ungern och Polen och så vidare, utan även som vi ser i Europa. Italien nu och det rör sig i Österrike, Frankrike och Sverige med nya fantastiska SD-backade regeringen och allt det där. Så det är liksom... Det är ett litet brittanient dra in Sverige i det här. Men det finns den här idén som absolut inte är så självklar som de tror.

Det är en väldigt ihålig idé. Det är en idé som knappt ens appliceras fullt ut på Sverige. Men en förklaring för att vara användbar måste vara mer specifik känner jag. Därför att den här västerländska arrogansen, den har ju alltid funnits där. Åtminstone har den funnits där i många, många generationer. Men den här oförmågan att jobba till exempel med Saudi-Arabien, den är ju ny.

Det är ändå ett uppenbart faktor som man kan tänka på. Tänk er så i alla fall att man har mindre kompetenta personer i ledningen nu för tiden. Det är väldigt enkelt att säga. Förr i tiden när man byggde upp relationerna med Saudiarabien... Då var det liksom Truman och Eisenhower och Nixon och Kissinger och så vidare som råddade USAs utrikespolitik.

Och nu är det en annan kaliber som Obama som var en absolut nolla. Biden som är ett senildementvrak och eventuellt ultrakorrupt. Och av det skälet sårbar på ett sätt som är relevant i den här situationen. Och det är såklart samma sak i nästan alla västländer. Förut hade man en Kissinger som kunde jobba runt de här sakerna och moderera arrogansen och åtminstone göra bra deals i rummet bakom. Men nu finns det inga Kissinger längre.

Boris

Inte bara det, utan alltså, du säger alldeles rätt om att kompetensen har minskat eller vad man nu ska kalla det, men i sig är kompetens. Det amerikanska utrikesdepartementet var sedan 1900-talets början befolkat av extremt kunniga människor.

De kunde liksom islam, sarabvärldens historia, språk och så vidare. De var ju liksom i ett tal sett halvmuslimer. Man hade en oerhört hög uppskattning av arabisk och muslimsk kultur. De kunde verkligen detta. Skiftet började ju komma på......alltså under 70-talet började det där skiftas ut alltså.

Kompetensen försvinner och förståelsen. för de här länderna. Sen blir det bara dumhuvuden som sitter där. Så att... Man ska aldrig underskatta statliga byråkraters makt och vikt. Den officiella utrikespolitiken är ju inte alltid avgörande utan det är ju den som rattar det hela. Som ambassadörerna, de som just befolkar desken de är ansvariga för avdelningarna.

Och de har ju uppenbarligen under åren blivit mer korkade. Så det är en viktig faktor i det hela. Men vi ska inte glömma bort att USA kan ju fortfarande tillgripa sin vanliga lösning. När de upptäcker att shit, vi håller på att tappa greppet här. Man startar ett krig. Iran ligger lite pyrt till med tanke på utvecklingen.

Martin

Ja, det känns verkligen som att Iran har dragit en itlåt. Å andra sidan, om USA nu börjar få lite brist på all erade i Mellanöstern, och Iran har lite brist på all erade utanför, det finns ju ingenting som inneboende i USAs och Irans nationella naturer som gör att de odvikligen måste vara ärkefiender genom hela världshistorien.

Boris

Nej, men då skulle det behöva alltså... Man kan ju tycka att det är 412 fel på Trump. Men hade han varit president så hade han troligen utnyttjat den här luckan. Och bondat med Iran. Gossarna nu har ju inte samma spelarmentalitet så att de kommer att tänka att vi stoppar in en jättepinne i den här myrstacken och rör om och så blir alla upptagna där och så blir det ett krig och så kan vi sälja vapen till alla. Det är vad jag tror kommer att hända.

Martin

Så jag vill ta på mig foliehatten nu, Boris, och diskutera en annan möjlighet. Det finns ju många saker i hela den här situationen som tyder på att USA agerar väldigt avsiktligt. Obama och Biden har inte precis trampat runt på måfå och famlat i blindo i den här frågan.

De har jobbat rätt målmedvetet. Om man tolkar deras agerande som aktiva försök att montera ner det amerikanska imperiet så... så ser alltihop rätt logiskt ut. Och det är ju en del av deras ideologi, att de, det kan man säga är en delvis sund del av deras ideologi, att de är kritiska mot det amerikanska imperiet och kanske har fel skäl, de hamnar delvis i rätt ståndpunkt av totalt fel skäl att de säger att vi är de onda vita människorna som inte ska hålla på att tuppa upp oss mot de äldrebruna människorna i resten av världen och så vidare.

Så dels så finns det en sådan ideologisk impuls. Och det finns inte mycket ideologisk impuls för att återskapa och upprätthålla det amerikanska imperiet. Men sen kan man också fråga sig hur mycket hållhakar kineserna egentligen har på Biden. Det sägs ju att de har betalat honom rätt stora belopp via Hunter Biden. Så att det här är kanske leveransen som sker efter att betalningen har klarats av.

Så Biden levererar nu Saudi-Arabien. på ett silverfott genom att aktivt sabotera USAs relation med det landet. Det skulle i så fall vara en förnämlig gåva till Xi Jinping. Och en väldigt bra affär också för Kina. Det är värt så mycket mer för Kina än vad de gav Biden, även om de gav honom långt mer än vad som kom till kändom. Kan man tänka sig så att det faktiskt finns en aktiv agenda för att underminera i den egna positionen?

Boris

Ja, det kan man. Men jag kan ta på mig en ännu större foliehatt. Jag lindar in hela mig själv i en folie och säger så här. Dels just det här med Vi är onda, vi är ondskans imperium ungefär. Alltså det är ju, de säger ju inte det egentligen, det är tvärtom. Jag tror det amerikanska imperiet idag expanderar och upprätthålls på grund av att man är bärare av Pride och...

Black Lives Matter och alla sådana saker. Det är ju ett ondskafullt imperium med ett godhetsvärdegrundsskal. Men, alltså man ska ju inte underskatta det här som du säger. Håll hakar på vraken i på vraket Biden. De kan mycket väl finnas. Men, min större folie har att säga mig så här att land i världen som har hållhakar.

På den amerikanska täckindustrin, försvarsindustrin och administrationen så är det ju ett mycket, mycket, mycket, mycket mindre land än Kina och det landet finns i Mellanöstern. Och dom vill ju gärna ha kaos i Mellanöstern. För ju mer det krigas runt omkring dom desto lugnare för dom.

Martin

Spännande är det i alla fall. Det känns som ett stort paradigmskifte som är på gång. USA kommer inte hämta tillbaka det här nu även om Trump blir president igen och ska uppvakta MBS igen. Det känns inte som att det går för det är som du var inne på, nu får Saudi en väldigt bra deal. De har inte bara Kina utan också Ryssland och hela BRICS som de kanske blir en del av. Det är en fantastisk uppgradering. för Saudiarabien. Så det är nästan omöjligt att tänka sig att de drar tillbaka det här och återvänder till till Onkel Sam.

Boris

Ja, nej det kommer inte att hända alltså. Det du sa om Bricks är egentligen det mest uppiggande i sammanhanget alltså. Man hade ju nästan övergett tanken på att Bricks skulle kunna leva, men just de här sakerna visar att så mycket har hänt alltså. Varje ingående aktör i Bricks har ju en helt annan roll och status och expansionslust än vad Det fanns när det hela började och så kom en Saudi till där.

Då står USA inför ett ekonomiskt starkt Kina och en massa regionala stormakter, alltså Brasilien, Sydafrika, Turkiet och Saudi-Arabien som vill liksom bli dominerande i sina närområden. Det är en helt ny situation i världen som vi är på väg in i. Mycket spännande.