Transkribering
SpaceX flyger två astronauter till ISS, första bemannade rymdfärden från USA på nio år
Martin
SpaceX planerar flyga två astronauter till internationella rymdstationen på onsdag. Första bevandlade rymdfärden på nio år från amerikansk mark. Donald Trump kommer att beskåda händelsen på plats i Cape Canaveral. Imorgon kväll så äger en historisk händelse rum klockan 22.30.
22.33 svensk tid imorgon onsdag. så kommer människor att skjutas upp från amerikansk mark till omloppsbana. För första gången på nio år. Tidigare så hade USA ett, som alla vet då, ett ambitiöst program för att skjuta upp människor i rymden. Man hade olika system, för det sista systemet som man hade i bruk under 80, 90 och 00-talet var den så kallade rymdfärjan.
Space Shuttle. Men det brydde glas ner för ganska länge sedan. Det sista rymdfärjan flög. 2011 landade den sista färgen efter att ha kommit tillbaka från den sista rymdfärden. Sen la man ner programmet. Det var ett väldigt tungrott och extremt dyrt projekt. Själva tekniken var komplex och otymplig.
Även själva rymdfärgen var väldigt stor och otymplig. Den kändes i syfte under ett antal år till, men det var inte världens mest genomtänkta teknik. Och till saken har det givit ut också att rymdfärgen var olycksdrabbad. Vid två tillfällen så sprängdes rymdfärgen. Space Shuttle i luften och samtliga ombord.
Det första gången var givetvis 1986, rymdfärjan Challenger som exploderade precis efter att den hade gjort take-off från rådmarken. Så bara någon minut efter att den lyfte så sprängdes den. Och den andra olyckan var 2003 när rymdfärjan Columbia, den exploderade på väg tillbaks från jorden, precis när den var på väg tillbaka genom atmosfären för att landa.
I båda de olyckorna så dog samtliga sju besättningsmän. Så att efter det så tappar man liksom tappar stinget lite grann om man la ner rymdfärgprogrammet. Och det har varit en sån här märklig situation som det är så att när amerikanerna ska skicka upp folk till rymden, vilket de gör givetvis för att internationella rymdstationer är fortfarande grej. Då skickar de sina astronauter till Ryssland.
De skickar upp dem från den stora ryska kosmodromen i Baikonur heter den va? Ja. Så att amerikanska astronauter. De lär sig ryska. De tränar sig på ryska. För att vara kompatibla med det ryska rynprogrammet. Och antagligen så blir de tekniskt sett kosmonauter också inom de bemärkelserna. De pratar ryska och åker upp i Ryssland med ryska raketer.
Så att... Så att det är... Jag är inte helt säker på terminologin. De kanske dömde att vara astronauter för all tid. Så det är en lite pinsam situation kan man tycka för USA och därför har man haft en plan som har pågått i många år nu för att återigen skapa en egen kapacitet att skicka upp bemannade rymdskep.
Och det här programmet har gått under namnet The Commercial Crew Program. Och tanken där var från början, det är någonting som initierades, planerats länge. Jag tror att det initierades för märkt under. Barack Obamas tid som president. Och tanken där har varit att man vill att en privat aktör, privat och privat, man vill då att en formellt privat företag ska driva det här projektet.
Att man ska alltså upphandla den här tjänsten på marknaden kan man säga. Men i praktiken då så jobbar man väldigt nära med ett antal företag och i praktiken då så har det varit en tävling mellan två företag. Innan sidan stora, mäktiga, etablerade som generationer Boeing. Och å andra sidan den lilla, pigga uppstickaren SpaceX. Och SpaceX vann. Lilla SpaceX spöade stora Boeing.
Båda har byggt såna här raketer och kapslar som är till för att lyfta upp människor. Men Boeing har misslyckats. De har inte blivit klar i tid. De gjorde en testuppskjutning i december 2009. Där de lyckades ta sig upp i omloppsbana men de lyckades inte docka vid rymdstationen. Utan där blev det något, jag tror att de hade något mjukvarufel som gjorde att de, direkt när de kom upp till områdesbanan, då fick de, tror jag det var så, de fick vända och åka ner igen.
För de insåg att de inte skulle kunna docka för att datorn hade hängt sig eller vad det var för någonting. Och det här då, Boeing har misslyckats gång på gång och SpaceX har också misslyckats till att börja med. Men sen har de gått från klarhet till klarhet och nu har de alltså vunnit i att de har fått uppdraget att göra den här första. Människor, människoruppskjutningen. Med sin raket Falcon 9 som alltså lyfter från Cape Canaveral imorgon kväll. Visst är det spännande och fantasiägande där Boris?
Boris
Det är spännande och fantasiägande. Jag kan väl bara säga att jag har varit lite besviken när jag såg bilderna från senaste presskonferensen där Elon Musk står med den som är ansvarig på NASA för projektet. Och de två astronauterna som ska skjutas upp. Alltså de får ju jobba lite mer med imagen.
Dels har, alltså det här är inga petigheter som jag tar upp, dels är astronauterna extremt fula overaller på sig. De ser ut liksom som bilmäckar på sådana ställen där man slaktar stulna bilar. Har du sett bilderna? Åh! De ser inte speciellt pigga ut heller. Alltså man vill ju ha storslagenhet. Jag minns min ungdomsastronauter. Det var lite andra grejer än det här.
Martin
Det där är ju kan man säga en smaksak. Jag vet inte om du såg, jag skickade en länk till dig om rymdemodet, om nya astronautdirekter och sånt där. Det var AP som hade skrivit en särskild artikel om det. Jag har inte sett den där presskonferensen som du pratar om. Men jag såg den här artikeln, hur de har gjort kring hela. Era estetiken, hur rymdräkterna ser ut, hjälmarna och de poserar också framför en Tesla-bil vilket jag tycker är lite intressant.
Boris
Rymdräkterna är jättesnufsiga, det är lite retor och stug på dem, jättefina. Och där ser de här astronauterna helt okej ut, med helt uttryck. Men framträdande på presskonferensen var faktiskt inte det, det såg liksom lite övergivet ut.
Martin
Det är runt samma, det är stort slaget.
Kulturellt ikoniskt fenomen, alltså också någonting som har varit estetiskt stilbildande. Utseendet på amerikanska rymdraketer till exempel, de har väl antar jag från början bestämts primärt av tekniska faktorer. Aerodynamik och bränsletankars form och motorer och sådana saker. Det är Werner von Braun som har slutit då och ritat den perfekta raketen.
De har blivit stilbildande och sedan har annan teknologi till exempel också lånat sin form. Populärkulturen som man anspelat på de här sakerna och rymdfärgen som vi pratade om nyss. Den är också en estetiskt stilbildande produkt. Jag tror att det har stor betydelse och nu har vi de här nya rymdräktorna. Det kanske är fel att säga rymdräktor för det är inte sådana som man har för att... Då tänker man sig att det är de som tar på sig för att gå ut ur rymdkapseln och sväva runt i rymden.
Det är inte så att man har en rymdkapsel som man har för att gå ut ur rymden. Det är en rymdkapsel som man har för att gå ut ur rymden. Det här tror jag bara att man har på sig medan man sitter i i kapsen och de ska väl kanske skydda mot överhettning eller vad det är för någonting. Jag har inte så bra koll faktiskt. Men jag tyckte också de såg ganska häftiga ut och därför blev jag förvånad först när du klagade på utseendet. Jag tycker det är en väldigt läcker uppdatering av rymdaestetiken och hjälmarna är jätte snygga framförallt.
Boris
De är jag helt med på. Det är viktiga grejer. Det låter så jävla stråppigt när jag ser det men de ser så betvivliga trötta ut där på presskonferensen. Jag kollade andra bilder också. Det är återigen när USA skickade upp folk till månen, första astronauterna och även Gagarin.
Det var ju liksom hjältetyper med uttrolig energi och dödsförakt och coola killar. Det är viktigt alltså när man just ska lansera ett stort projekt, få människors fantasier i rörelse, få folk att drömma sig bort till andra världar.
Martin
Ja, men intressant. Vi ska inte upphålla oss för länge över det här, men visst har du sett de andra bilderna också som jag pratar om? Ja, ja. De var jättesnygga och astronauterna ser pigga och heroiska ut.
Boris
Martin
Anar man inte det lite ugglor i mossen? Att det var för framställts olika i olika sammanhang?
Boris
Martin
Hur det nu är med estetiken, det är inte en oviktig eller relevant fråga. Men själva uppskjutningen då? Den äger rum i morgon, som sagt då 22.30 i tre svensk tid och det är halv fem på eftermiddagen. I Florida. Uppskjutningen sker med en raket som heter Falcon 9. Som är kan man säga, ja en trokärnare av laget. För SpaceX. Deras första heter Falcon 1.
Det var den första raketen som de tog till omloppsbanan. Och den här heter Falcon 9 för att den har. Jag tror att det är inte för att det är en 900 raket utan för att den har. 9 stycken motorer av den typ som Falcon 1 har en av. Jag tror att den heter Merlin-motorn. Så den är betydligt starkare och har mer motorkraft. Och det skjuts upp från ett av de traditionella uppskjutningsbramporna på Cape Canaveral.
En väldigt klassisk plats i Florida. Och det kommer inte vara en stor folksamling som det brukar vara såklart på grund av coronavirushysterin. Men både Trump och Pence. kommer vara på plats. Pence är en viktig rymdpolitiker i USA. Han är ordförande för den amerikanska rymdsstyrelsen. Och Trump kommer väl titta på. Och Trump sa i en presskonferens häromdagen att han gärna skulle vilja skicka upp, han pekade på journalisterna och sa att han gärna skulle vilja skicka med Etley-rymden också.
Det var väldigt generöst av honom. Så han har väldigt kul också, njuter i fulla drag av den här situationen. Samtidigt finns det klart risker. Det är alltid någonting som man måste tänka på. Det är svårt att skicka upp folk till rymden. Det är inte säkert att allting går bra. Man har haft de här rymdolyckorna tidigare. I Nasas egna beräkningar så säger de att risken för en dödlig olycka den här gången är 1 på 276.
1 på 276. Och sannolikheten för en icke-dödlig olycka är 1 på 60. Så det finns en risk, men den bedöms vara ganska liten. Givetvis är det så att man skickar inte upp människor på första försöket, utan innan man gör det så har man testat många gånger med samma raket, samma kapsel och så vidare. Jag kollade faktiskt upp det, hur många gånger de har skjutit upp Falcon 9-raketen. Den har skjutits upp 83 gånger, och 44 gånger så har den landat igen på ett kontrollerat sätt, för det är en återanvändbar raket.
Och 31 av de här uppskjutningarna har gjorts med återanvända raketer. Vilket är en unik grej som bara SpaceX gör. Och det är en av orsakerna, det är bara de som kan göra det. Och det är en av orsakerna att de kan göra det så mycket mer effektivt. Mycket billigare än de andra företagen. För att de inte kasserar raketen efter användning. Och den här kapseln som astronauterna sitter i, Dragon heter den.
Den finns också i en fraktversion. Och den har testats. 22 uppskjutningar har gjorts med Dragon kapseln sedan 2012, då den först gjordes. Och den har dockat med rymdstationen 21 gånger och återanvänds 9 gånger. Så det här är liksom, vid det här laget är det väldigt, det är väldigt välbeprövad teknik. Det är fortfarande bara tvåsiffrigt antal användningar, men för att vara rymdteknik så är det här ganska välbeprövat.
Det finns en riskfaktor som jag tyckte var lite intressant. Det är lite mystiskt och konspiratoriskt kanske, men... En högchef på NASA som heter Douglas Loverro sa upp sig häromdagen, eller han lämnade in sin... Ja, han sa upp sig med en hänvisning till att han... Ja, det var lite oklart. Men hans titel var att han var Head of Human Exploration.
Så han var chef för bemannade rymdfärder. Det kan du tycka är ett oroande då att han säger upp sig bara några dagar innan man ska göra den första mänskliga uppskjutningen. Och jag har inte lyckats ta reda på exakt vad det berodde på men som jag förstod det så bad han om ursäkt för att han hade... han skrev någonting i stil med hans avskedsbrev att i min iver att påskynda de bemannade rymdfärdena så mycket som möjligt så har jag gjort saker som inte är acceptabla.
Men jag tror inte det har att göra med att han har fuskat med säkerhetsaspekter och sånt där. Att han har sagt, nej men strunt dig och svetsa fast den där plåten, kör ändå. Utan som jag uppfattar det så är det att han har haft någon typ av, det här är min tolkning bara, att han har haft någon typ av oegentliga relationer till en eller flera av leverantörerna. Så det är snarare kanske inte en mutskandal, men kanske att han har kringgått upphandlingsreglerna för att snabba upp processen med antingen SpaceX eller...
Eller Boeing. Det var i alla fall så jag tolkade debaclet. Men det har skapat lite oro. Det är någonting som folk pratar om och undrar liksom. Hur ska det gå nu när chefen precis sa upp sig? Men låt oss prata lite grann om vad det har för konsekvenser. För jag tror att det kommer bli lite av en... Det är lite av en skräll det här. Det är stort att USA är tillbaka på banan och sättet på vilket det görs är intressant också.
Donald Trump står längst fram här och tar åt sig äran och det är inte helt utan rätt. Han har satsat på rymden. Han lovade att satsa på rymden och han infriade det löftet. Det sker från Barack Obama som också sa att han skulle satsa på rymden och göra massa saker. Men det är inte så. Det var många saker som inte blev av och flera av de saker som Barack Obama lovade att göra har nu Donald Trump gjort istället.
Till exempel att återupprätta den amerikanska rymdsstyrelsen, National Space Council. Det var någonting som skapades på 80-talet ursprungligen och sen lades ner i början av 90-talet. Och som han har pratat om att återuppveckla. Och Obama sa, om ni väljer mig så fixar jag det, men han struntade i det. Donald Trump har ju också skapat The Space Force. En ny grenar mellan amerikanska och militärer som fokuserar på rymd, rymdstrid, strategiska verksamheter i rymden.
Man har också månprogrammet Artemis-projektet som är ganska ambitiöst och lite underrapporterat kan jag känna även om vi har en länk på Bulldogs nu om om Artemis-avtalet som USA precis har planerat. Det är ett spännande kapitel i sig för att ryssarna, ryssarna är jättearga på Artemis-avtalet och säger att Att ni kommer göra er plan för månen kommer leda till att månen blir ett nytt Irak eller Afghanistan.
Och det handlar bland annat om hur man ska dela upp mål mellan sig, vilka regler som ska gälla. Till exempel att de måste hålla ett minimiavstånd från andra länders målbaser om man åker dit för att exploatera. Och det är ganska uppenbart att de här reglerna kan användas för att göra inte särskilt vänliga saker. Vilket ryssarna i akt har. Så att för Trumpadministrationen är det en stor sak.
Och för USA givetvis, som man kanske kan brösta upp sig lite nu efter den här sårade nationella staltheten på rymdfronten, som måste ha blivit följden av att Man måste skicka upp alla sina astronauter via Ryssland. Och det tredje jag skulle nämna är att det blir givetvis en triumf för, om man kan kalla det för, privat entreprenörskap. Givetvis så är Elon Musk en svågerkapitalist av rang.
NASA har gett honom 3 miljarder dollar i skattepengar tror jag, för att ta fram den här... Den här arketen som ska åka imorgon. Jag såg 3 miljarder dollar som en siffra. Hur mycket har de betalat för det? 3,1. Ja precis, jag vet inte exakt hur mycket det innefattar men jag antar att det är hela programmet från från att de satt igång för 10 år sedan. Och det är speciellt då för en sak är att ett land kan skicka upp människor i rymden.
En annan sak är att ett land har ett näringsliv, att de har entreprenörer som kan skicka upp folk i rymden. Och det är inte bara en teknikalitet, alltså att man lägger ut det på entreprenad men i själva verket det är statliga pengar. Därför att det är en del av den nuvarande NASA-doktrinen. Man kan säga Trump-administrationens inställning till rymden. Trump sa att det är jättebra att Elon Musk och Jeff Bezos är så fixerade vid rymden.
Han har sagt det, alla de här teknik-killarna. Ja, de gillar sådana här raketer, de ska alltid skjuta upp massa raketer. Ja, jättebra. Bättre att de betalar för än att vi gör det. Och de har en sådan policy att det ska vara privata utförare i rymdbranschen. Till exempel har NASA-chefen Jim Bridenstine sagt nyligen i ett sammanhang att Att vår vision på NASA från administrationens sida är en framtid där vi har dussintals rymdstationer i omloppsbanan som alla ägs och drivs av kommersiella aktörer.
Och det är ju någonting faktiskt helt nytt i rymdbranschen. Det är inte det är inte farfars gamla rymdprogram där Sovjet och USA skickade upp liksom hundar och någon någon. Av. Någon rysk soldat och sånt där. Utan här ska de ha rymdcasino som Trump och hans polare ska sköta antar jag.
Boris
Antagligen en golfbana. Men, jo det där är jättefascinerande. Och man bör ju, här med kostnaden, de har ju NASA själva räknat på att om de med det här mer kommersiellt inriktade programmet genomför allt som Obama hade planerat att göra Jag sitter här och heter det Constellation-programmet. Så kommer det att bli 30 miljarder dollar billigare med det här upplägget.
Och var de har startat, vad de har initierat här är ju faktiskt redan en marknad i och med att Boeing har tävlat med SpaceX och Musk. Och Boeing har ju faktiskt fått mycket mer pengar. De har ju fått 4,8 miljarder dollar och är ännu inte riktigt färdiga. Och de kommer vilja komma igen.
Och sen har man också andra aktörer. Men de som får problem med allt detta det är ju faktiskt Ryssland. Det är ju inte bara så att det är lite nesligt att amerikanerna klarar sig själva nu och inte måste åka till Kazakstan. Utan det är ju också en ekonomisk skördlust för Ryssland.
Martin
Boris
En miljard per gång alltså. En miljard per stol. Och det blir rätt mycket pengar. Så frågan är om de... Det kommer påverka deras rymdprogram och infrastruktur för uppskjutning och sånt också. Men då har jag frågat, kan det här väsentligt mycket bättre? Jag förstår de här kommersiella aspekterna och vad staten köper och så vidare i USA. De köper ju plats också. Men vem äger alltså uppskjutningsanläggningar och infrastruktur kring detta?
Martin
Uppskjutningsanläggningen på Cape Canaveral är samma som de har använt sedan 60-talet. Den ägns av NASA eller av amerikanska staten.
Boris
Men all teknisk personal är SpaceX eller är det en gemensamma lag?
Martin
Det måste nog vara en blandning. Ganska säker på att det är en blandning av dem som är på plats. Men själva raketen är ju från SpaceX och man kan även se på en del av kringutrustningen till exempel den här kranen eller den här, vad heter det, bron som går ut från tornet till toppen av raketen. Man ser tydligt att det är SpaceX som har designat den, att det inte är NASA. Det är inte NASA. Så att det är en blandning av SpaceX och NASA teknik på plats på Cape Canaveral.
Det är jag ganska säker på. Och SpaceX, jag tror att det är väldigt speciellt för att det är liksom, dels är det infrastruktur som är speciell, men det är också reglerat, tror jag, var man får skjuta upp raketer och sånt där. Jag vet inte om det är aktuellt för SpaceX att ha en egen uppskjutningsplats, men jag tror att de gör, jag hoppas jag inte säger fel nu, men jag tror att de gör alla sina uppskjutningar från statliga uppskjutningsanläggningar. Sen har de egna infrastrukturer också, för till exempel, Normalt sett när man skjuter upp raketer, då har man ju olika delar av det.
Om man skjuter upp gamla rymdfärjan till exempel, så har man själva rymdfärjan som är ett flygplan. Det är ett flygplan fast den går i rymden och sen så flyger den ner igen. Och den sitter på en jättestor raket, en stor bränsletank och en motor. Och den tanken låter man ju falla ner till rymden, men det SpaceX gör är att de istället styr den där raketen tillbaka. Den flyger baklänges och landar.
På en flotte i Atlanten. Ja. Så det är ett tillägg som de har gjort. Som ingår i infrastrukturen. Det är väl inte som att de inte skulle kunna bygga. Det måste vara svårare att bygga en raket än att bygga en uppskjutningsplatta tänker jag.
Boris
Martin
Boris
Ja men alltså när det blir riktigt snört på det här. När man får igång den här nya rymdstationen. De planerar det ju också så. Och GFBS ska igång. Till och med kanske. Den lilla vörgenkillen då då? Det kommer behövas fler uppskjutningsplatser, mer infrastruktur.
Martin
Borde konstigt annars. Ja, det gick inte så bra.
få plats på de här stora uppskjutningsramperna och inte vill åka till Cape Canaveral eller Baiko Nord, de här ställen där de har uppskjutningsramper. Han har en enklare variant som går ut på att man flyger upp en raket med ett flygplan, alltså normalt ett Boeing flygplan. Det är en Boeing 747 man använder. Och så har de, rymdraketen sitter under vingen. Och sen när de är väldigt långt upp i luften så släpper de raketen och skjuter den upp därifrån.
Och då är det lättare att ta sig upp i rymden då för att det är en mycket kortare avstånd när man redan har flygit upp. Det är deras koncept. Det liknar lite grann... Branschen har gjort tidigare projekt som har haft delvis samma koncept. Men det här är ett nytt då. Det ska vara ett kommersiellt projekt för att skjuta upp satelliter. Och det är även det som är SpaceX primära kommersiella verksamhet. Skjuta upp satelliter åt folk som de gör med väldigt mycket. Men det gick inte så bra då.
Det togs inte ända upp till omgångsbanan. De fick en liten tröstande kommentar från Elon Musk på Twitter. Han påminner om att omloppsbana är svårt. Orbit is hard. När vi skickar upp Falcon 1 så klarar vi inte det före på fjärde försöket. Det är ju värt att komma ihåg att när Elon Musk började tråka igång det här med SpaceX så hade de då misslyckad uppskjutning, misslyckad uppskjutning, misslyckad uppskjutning och vid det laget så var det många som sa liksom att...
Det är kört. Kört för elån, det kommer aldrig gå. Nu ser vi liksom att det funkar inte. Men kolla vad han är idag. Vad tror du Boris? Delar du i viss mån din optimism om att vi kan få en ny sorts rymdera som tar sig i början?
Boris
Jo men det känns som att vi, som är ensamma, har passerat en slags tröskelé med detta. Det är så många som är igång nu och håller på med detta. Man ska också titta på resten av världen. Indien och Kina kommer också vilja visa fram fötterna i det här sammanhanget.
Tack för mig. Det är alltid så att när vissa dörrar öppnas blir det väldigt mycket lättare för andra att följa efter. Nu blir det plötsligt påtagligt och rejält. Jag trodde att uppskjutningen i morgon är inledningen på en ny tid. En ny tid som avbröts på något väldigt snöppligt sätt efter ett litet antal molnlandningar.
Sen tog det slut bara. Andan gick ur alltihopa. Det här kan bli en nytändning på väldigt många sätt. När historier kommer att se bakåt då tror jag att man kommer att se en del av 60- och 70-talsoptimismen som faktiskt fanns. som faktiskt är kopplat till molnlandningarna. På ett undermedvetet sätt, jag tror vi kommer att få se samma fenomen nu, att även människor som tycker att det här är ett ohumult och korkat slöseri kommer faktiskt positivt, någonstans där inne i sin lilla själ, bli positivt påverkade.
Martin
Det är ju så, det är alltid såna här vissa symboliska händelser som blir milstolpar som man kan göra. Det är inte det att det är så väldigt, väldigt viktigt. Vilken tillfälle det var som man skickade upp den första människan, den första hunden, den första satelliten. Men Sputnik blev ju den första stora milstolpen när ryssarna skickade upp den första satelliten.
1957 och sånt där. Och sen så skickade de upp hunden Laika. Och Gagarin, första människan i rymden. Det är mycket där vi minns. Och sedan givetvis amerikanernas tröstpris, att de fick vara först. De var först med att komma till månen, eller sätta människor på månen. Ryssarna var först med det mesta annat. Men, det var ju ett tag sedan. Kommer du ihåg Boris, när den sista månlandningen var? När en människa sist satte sin fot på månens yta?
Boris
Jag skulle gissa att det var sex gånger man har varit där. Och så två av dem var redo 14. Skulle gissa att det måste ha varit i början på 70-talet.
Martin
Boris
48 år sedan? Det var ett slags luftneke. Det betyder mycket att man inte fortsatte expansionen ut i rymden. Då skapas de här mentala känslorna att vi inlås det här på jorden. Vi kommer aldrig undan.
Martin
Mm. Jag vet att det är lite av en klisjé vi har lagit och alla känner säkert till det här. Men smaka på siffran 48 år sedan. Ja. De flesta som lyssnar på Radio Bubbla är yngre än 48 år. Ingen har varit på månen under din livstid om du är en genomsnittlig Radio Bubbla. För min del då så var det... Jag föddes tio år efter den första. Efter den sista. sista mänskliga månlandningen och det är ju om att i den mån man värdesätter en högteknologisk civilisation som har någon typ av transcendenta ambitioner på det här fältet som man vill tänja gränserna.
Man vill expandera så är det ju patetiskt att verkligen en ynkedom att man först åker till månen sex gånger på bara hur många år det var. Några få år och sedan och sedan så åker man inte dit den enda gång på 48 år och det kommer ju ta minst Donald Trump har ju sagt att han har beordrat NASA att åka till molnet 2024.
Han vill att det ska hända inåt andra avgården som president. Men, och vi får se om det händer då. Men det kommer ha tagit mer än 50 år mellan den förra molnlandningen och den nästkommande.
Boris
Men det du säger där är väldigt viktigt, va? För att det visar på något sätt att det är en stor förändring. energin i en civilisation, alltså jämför bara med 1500-talet, när man erövrade jorden från Europa. Man vet inte vart man ska, man möter okända indianimperier, man beseglar allt. Här har man kunskapen och det finns inga farliga utomjordingar som i Starship Troopers som väntar på det på den främmande planeten.
Om man bara slutar. Man bara liksom nej, nu skiter vi i det här. Alltså det är så olycksbådande. Så att det är ett enormt hoppningivande tecket att man är liksom, att det finns folk som vill. För det kan dra andra med sig, skapa en ny optimism. Ja,
Martin
framförallt är det det. Det är en symbol. Det är ett symptom på vad som finns underliggande i en kultur. Och jag som autistisk libertarian, jag tycker givetvis att alla de här infördarna borde inte ha ägt rum. Det är ju om. Vi vore inte haft de här gigantiska statliga rymdprogrammen. Men jag tror ju att om man hade haft en avreglerad privat rymdindustri istället så hade man gjort andra typer av framsteg.
Man hade skjutit upp satelliter och raketer. Alltså satelliter till exempel är enormt värdefulla kommersiellt. Det behövs absolut inte någon statlig finansiering för att skjuta upp satelliter. Det är nästan alla satelliter som skjuts upp är privata givetvis. Och det görs helt och hållet privat. Och det görs i en annan takt om kommersiella industriella intressen. Det är det som man kan hoppas nu blir i grunden för nästa rymdboom.
Rymd, turism, gruvdrift och det finns vissa typer av produktionsindustri som tydligen passar väldigt bra att göra rymden. Någonting mer än när man gör någon sorts microchip. Då är det väldigt bra att ha ett perfekt vakuum som man har runt om. Så då pratar man om att bygga mikrochipfabriker på månen och sånt där. Och det är lite annorlunda än de här skrytprojekten. Skicka upp en hund och se vad som händer.
Såna här dumheter som de höll på med förr i tiden. Bygga en fabrik på månen, det är mer handfast dock och också långsiktigt hållbart. För det finns lite ekonomi i det. Ja, väldigt spännande ska det bli imorgon. Jag kommer givetvis sitta som klistrad. på livesändningar. Du kan säga det också att SpaceX, de ordnar alltid egna livesändningar. Så att de har, de har också jätte snygga sådana här grafiska grejer på skärmen så man ser exakt hur långt raketen har kommit och olika faser och sånt där.
Så att det är alltid bra underhållning att titta på dem där. Men se till att ni är där och tittar 22.33 eller lite innan, för det går ju snabbt. Det tar ju bara några minuter.
Boris
Är du inte lite nervös också? Med tanke på hur viktigt detta är.
Martin
Ja, jag vet inte. Det kommer ju vara tråkigt. Det är jättetråkigt. Framförallt för Elon och hans projekt. I den här svåra stund går våra tankar först och främst till Elon Musk och hans familj, astronauterna. Så att det är visst det tråkigt men jag vet inte. Det kanske låter sjukt att säga det men alla nyheter är goda nyheter.
All publicitet, bra publicitet. Tänk vilket liv det kommer bli om raketen sprängs och de här två astronauterna dör. Det kommer bli väldigt mycket snack i alla fall om det privata rynprogrammet. Och det kommer inte läggas ner eller något sånt där. Det tror inte jag. Allt det finns, alla har ju en plan B. Trump har ju två tal skrivet, ett tal som man håller om det går bra och ett tal som man håller om det går dåligt. Så att, jag vet inte, jag kommer inte att känna mig nedslagen om det händer.
Boris
Martin
Lite pidrigt ska det vara att kolla på en rymdraket och pionjärer som lämnar planeten.