Transkribering
Nya museet Bärens hus i Glommersträsk lyfter fram bärplockning som bortglömd svensk massrörelse
Martin
Nya museet Bärenshus i Glomers Träsk sätter strålkastaren på bärplockning som bortglömd svensk massrörelse. Bo Lundmark bakom idén konstaterar att mycket lite finns bevarat av bärplockningens historia. Branschen hoppas kunna locka fler svenskar sedan thailändska plockarna ser ut att utebli. Bär som växer i svenska skogar är som vi alla vet en mycket central del av svensk bär.
Kostföring och givetvis en viktig del av svensk kultur. Förmodligen har det varit så i tusentals år. Inte minst kan man tänka sig att bär har varit viktiga som näringskällor för vitaminer och annat som har underlättat för folk att klara de långa vintrarna i Norden med hälsan i behåll. Spekulation från min sida, men jag tror att de har fyllt en viktig funktion även näringsmässigt.
Det är också bara helt enkelt en En fundamental svensk upplevelse är att äta bär. Lingon till köttbullarna såklart. Det är ingen riktig köttbullmåltid utan lingon. Gå i skogen och äta blåbär direkt från buskarna. Säsongens första jordgubbar som brukar komma så här års ungefär. En även nyplockad hallon. Ett sådant starkt barnlångt minne för mig är att äta blåbär i en skål med mjölk. Jag vet inte om det är typiskt eller traditionellt, men det är bara ett så starkt minne jag har från när jag var liten.
Ibland fick jag blåbär i mjölk. Det är något man saknar också med bär när man bor utomlands. I andra länder är det ofta svårt att hitta... Det kan finnas någon sorts sylt, tre-fyra sorter sylt, oftast på tog för söt och inte så intressanta smaker. Nu bodde vi på Malta så löste vi problemet för då hade vi en rysk butik. Ett stenkastbord från en rysk butik. De sålde djupfrista bär.
Då kunde man köpa blåbär, lingon, jortron, havtorn, givetvis hallon och jordgubbar och annat. Men även lite mer udda bär som lingon, jortron och så vidare. Vi tänker på de bär som typiska nordiska, kanske skandinaviska bär, lingon och sånt där, men det är tydligen stort i Ryssland också. Det var intressant förut, på den lokala svenska butiken, Little Sweden i Slema på Malta, där fanns det inte lika mycket som på den ryska butiken.
Det var mer kex, choklad, bullenspils, snökorv och även fristisken var fylld med liknande skräp. Men det var ju frustrerande för oss innan vi hittade den ryska butiken, därför att som svensk så har man ju en sorts primalkoppling. till de här bären från skogen. Men svenskarna har slutat plocka bär.