Transkribering
SKL flaggar för höjda skatter 2020, beräknar att ökat skatteuttag om 39 miljarder SEK behövs
Martin
SKL flaggar för höjda skatter 2020. Beräknar att kommuner och landsting givet samma situation som idag behöver ökat skatteuttag om 39 miljarder kronor. 69 av 290 kommuner gick med underskott 2018. Orsakerna vikande konjunktur och växande befolkning. Inte helt oväntat så vill SKL se fler generella statliga bidrag.
Det var en liten redaktionell bisats där på slutet som bubbleredaktionen smög in. Inte helt oväntat. Det här med de svenska kommunernas ekonomi och kanske även landstingen, det är någonting som har diskuteras mer och mer på senaste tid. Det har skrivits mycket om det i tidningarna och även här i Bubbla har vi pratat om det. Så sent som i förra sändningen så pratade jag och Boris om Philips stad.
Och vad som händer där? Filippstad har blivit lite som ett nytt skyltfönster för dåliga utvecklingar i Sverige. Och det är även ett mönster som känns igen från andra länder. Inte minst i USA, då man har haft ett antal kommunkonkurser. Municipal bankruptcy brukar man prata om i USA. Då är det alltså en kommun municipality eller en stad.
som går i konkurs. Det mest kända exemplet är naturligtvis Detroit som formellt ansökte om konkurs i juli 2013. Så det var ett tag sedan nu och som alla vi har ju pratat mycket om Detroit och det är inte så jättebra situation där. Men det är väl en hel del andra städer i USA som då formellt har gått i konkurs. Exakt det har inte hänt i Sverige och det kanske inte heller i korten att det händer för att Sverige och USA fungerar väldigt annorlunda.
Det kanske inte är konkurser som kommer att hända i Sverige, men en sak som jag funderar på det är om det här förebådar en typ av utveckling där vi faktiskt kan få se en Detroit-liknande utveckling i Sverige där vissa orter kollapsar medan andra tuffar på ganska bra.
Det finns väl lite som man kan anföra föremot den här prognosen. Å ena sidan så kan man säga att Sverige är… är ett höggradigt centraliserat samhälle. Ända sedan Gustav Vasas dagar så har vi haft en väldigt stark centralstat som har stärkt sitt grepp över landet under århundrade för århundrade.
Det finns en sorts retorik om kommunalt självstyre som det brukar heta i högtidstalen men det är som de flesta normala människor vet det är en schemär. Det verkliga kommunala självstyret har avvecklats steg för steg under året. under hundratals år. Det har också skett i takt med att man har gjort kommunsammanslagningar och en massa andra reformer. Och kommunernas verksamhet styrs i detalj från staten, från centralstaten i Stockholm.
Alla kommuner måste tillhandahålla exakt samma service. Och dessutom så är det detaljreglerat hur den här servicen ska fungera, alltså hur skolor ska fungera, vårdcentraler. Det finns till och med statliga regleringar att göra. för väldigt små saker som hur ska offentliga parker skötas, hur får lekplatser för barn utformas.
Så att kommunerna har i praktiken väldigt, väldigt lite svängrum i termer av vad de gör med sina pengar. Och det är minst lika illa om man tittar på intäktssidan hur kommunerna får sina pengar. På pappret har vi något som kallas för kommunalskatt som är basplattan i inkomstskatten. Det är som man pratar om, den officiella ideologin kan man säga kring skatter i Sverige.
Egentligen har vi grund och botten bara kommunalskatt, det är liksom bulken av det hela. Och sen om man är riktigt rik i höginkomsttagare så betalar man lite statlig skatt ovanpå det. Men det mesta pengarna går till kommunerna. Och för det första så ignorerar det naturligtvis en massa andra skatter som tas in direkt till staten. Men desto mer kommunalskatten, den hämtas in naturligtvis av det centralstatliga skatteverket.
som alla vet. Men det är desto så, och det här är någonting som är väldigt intressant och det är någonting som jag lärde mig ganska nyligen och som jag därför vill vidareförmedla till er som lyssnar på Radio Bubbla. Och det är att mängden pengar som en kommun får i kommunalskatt är oberoende av de inkomster som kommuninvånarna får.
Det vill säga, om invånarna i en viss kommun tjänar jättemycket pengar och därför betalar jättemycket pengar. Jättemycket kommunalskatt. Så betyder det inte att kommunen får i motsvarande mängd mer pengar. Varför inte det? Hur går det här ihop? Undrar Vännerbordning. Jo, det är så att kommunen får pengar från kommunskatten baserat på antalet invånare i kommunen.
multiplicerat med landets genomsnittliga inkomstnivå, alltså den nationella genomsnittliga inkomstnivån. Så att pengarna samlas in baserat på den kommunala skattesatsen och skickas in till staten och där fördelas de ut baserat på antal kommuninvånare.
Vilket alltså innebär att en lik kommun som bara har en massa produktiva höginkomsttagare får inte mer skatteintäkter än en fattig kommun där nästan ingen jobbar. Kanske ingen jobbar alls. Om de har lika många invånare så får de lika mycket pengar från kommunalskattesystemet. Och det gör ju också naturligtvis att det ger kommunen vissa incitament för hur man använder pengarna.
Så om man tänker sig att en kommun teoretiskt sett kan göra investeringar av olika slag för att till exempel få folk arbete eller ge folk högre inkomster. Det är ju väldigt sällan som så. som staten eller kommunen kan göra sånt, men teoretiskt sett tror jag att de kan göra det. Även om de kan göra det så är det en dålig affär, i nästan alla fall, därför att den eventuella ökningen i skatteintäkter som kommer av det här den kommer så att säga delas lika mellan alla kommuner, medan kostnaden för att göra den här investeringen, för att förbättra situationen i den aktuella kommunen den kommer ju tas till 100% av kommunen själv, om det är de som tar initiativet.
Så det är extremt perversa ekonomiska incitament. Och framförallt så gör att hela den här idén om att det finns ett oberoende kommunal ekonomi är ganska mycket bluff. Och som inte det vore nog så har vi kommunala utjämningssystemet, den så kallade Robinhood-skatten, som tar pengar från bra kommuner som har skött sig när sakerna inte går bra och flyttar till dåliga kommuner som misskött sig där saker inte funkar.
Så okej, kommunalt självstyre är fake, Sverige är väldigt centraliserat. Men, å andra sidan, och det är lite det här jag tänker på, det är att när ett system som börjar krackelera på allvar och när det så småningom blir omöjligt i Sverige att uppfylla de här grundläggande åtagandena som kommunerna ytterst är ansvariga för att åtminstone i sista ledet att leverera. Då kommer det ske på samma sätt som alla andra utvecklingar.
Det kommer inte hända vid ett och samma tillfälle på alla platser samtidigt. Utan systemkollapsen i den svenska staten kommer, precis som allting annat, att vara ojämnt fördelad. Och eventuellt så kanske man kan säga att systemkollapsen är redan här. Bara att den är just ojämnt fördelad. Den har inte kommit till Södermalmön, men den har definitivt kommit till Rinkeby. Nästa argument som jag skulle vilja ge är...
Det faktum att det finns sådana ställen som Rinkeby, Botkyrka eller Malmö för den delen visar att den svenska staten är fullt villig att offra vissa delar av landet för att skydda andra. Och det är inget konstigt med det. Det skulle varken vara möjligt eller önskvärt att göra på något annat sätt. Och sen har vi då den här utvecklingen med småorterna. Där det blir som en särskilt dödlig kombination.
Å ena sidan har man en befolkning som är så liten och ytorna är så stora. i centralorterna är så pass små att om man tar in några tusen invandrare så går inte det smussla undan. Det finns inget Rinkeby eller Rosengård att sätta alla invandrare ner, sen kan man fortsätta låtsas som att allting är okej i innerstan. Utan sociala problem som kommer med invandringen drabbar hela orten direkt. Och det har vi sett på sådana ställen som Ronneby eller Filipstad, Bålänge, lite mindre orter där det inte är lika uppdelat som i Stockholm till exempel.
Och det här kommer göra att problemet slår snabbare, det kommer göra att det blir mer problem. Vi driver på white flight ännu snabbare än i Stockholm för att i Stockholm kan du flytta ut till någon relativt väl fungerande bra område som fortfarande finns. Och sen kompenseras det här med att många orter är ekonomiskt väldigt svaga, väldigt beroende av några få ekonomiska verksamheter. I vissa fall så har man gamla industrier som håller lokaler som hällit igång men som har lagt ner.
Och i vissa fall så finns det kanske en enda arbetsplats som allt står och faller med. Sånt som vi pratade om i förra radiobubblan till exempel, knäckebröd. fabriken i Philippstad som är så oerhört viktig för just den orten. Vad tror du Niklas? Kommer vi få se vissa kommuner klappa ihop medan resten av Sverige tuffar på? Eller kommer den monolitiska staten vara ständigt närvarande och sprida ut eländet jämt över landet?
Nicholas
Ja, jag vet inte om den klarar av att sprida ut det jämt. Alltså i den här artikeln så SKL vill få det att framstå som att det är hårdare att ta hand om. Det är en massa omkostnader på kommunerna.
Staten har en massa åtaganden och en massa utgifter som den behöver betala för. Dels är det invandringen, dels är det olika infrastrukturella problem som behöver fixas, lite annat. För att slippa statliga budgetunderskott som i alla fall i Sverige... Lite känsligt sådär, folk börjar tänka på Grekland och de hör om en massa statliga underskottsbudgetar.
Man vill kunna, som regeringspolitiker vill man kunna säga att man håller budgeten i balans. Så det man gör är att man lägger över en massa skyldigheter på kommunerna och säger Det här måste ni göra nu, ni är skyldiga enligt lag att göra det här. Men det finns ju inte pengar att ta av för att bekosta de här sakerna. Så resultatet är att istället för en statlig underskottsbudget så får du en massa kommunala underskottsbudgetar.
En annan liknande sak som man har gjort både under nuvarande regering och under alliansregeringen är att man säger åt de statligt ägda bolagen att belåna sig och så tar man lånen och betalar ut som aktieutdelning till ägaren, det vill säga staten. Så istället för att staten själv tar lån så belånar man bara de statliga bolagen och då ser man att det är en del av det.
ser det heller inte längre ut som att man har en underskottsbudget. Man ser inte att staten utarmar sina ekonomiska tillgångar, utan det ser ut som att det alltid är frid och fröjd så länge man inte kollar så noga. Men i själva verket så har skuldsättningen ökat ganska dramatiskt. Och här ser vi nu resultatet.
Man har gömt en massa skulder i kommunerna och nu kommer de att titta fram. Det finns inte så mycket svenska staten kommer kolla på. kunna göra för att rädda de här kommunerna. Det finns inte så mycket pengar att ta av därför att de pengarna skulle du behöva ta av genom att ja, det skulle vara det kommunala utjämningssystemet i så fall. Ytterligare ett sätt att släta över den här typen av problem, att du låter olika kommuner då ge pengar till andra kommuner för att hjälpa dem med sina problem.
Men det går... bailoutkedjan är inte speciellt lång. Det är inte så med de här... Storbankerna som de lånar av sin stat och sen kan staten låna av några EU-länder och så kan de EU-länderna låna av några andra EU-länder och så kan det hålla på sådär i flera vänder. I Sverige kan man inte hålla på i lika många vänder därför att den kedjan är mycket kortare. Och när den tar slut så kommer det bli väldigt stora problem vilket jag gissar på att vi kommer få se snart.
Det är intressant att SVT tar upp här. Att ett av problemen som kommunerna stöter på, som de skyller på, det är att de inte kan sälja massa mark längre. Vilket man har tjänat pengar på tidigare. Vilket är ytterligare då ett sätt att göra sig av med tillgångar för att liksom få det att se ut som att allt är frid och fröjd och vi har ju inga underskott i den här budgeten.
Anledningen till att man inte kan sälja av mark, som SVT själva säger, är att efterfrågan på platser att bygga har minskats. Folk vill inte bygga lika mycket längre. för det finns inte samma efterfrågan på nya hus. Vilket är ett tecken på att bostadsmarknaden mår ganska dåligt. Så vi har en begynnande ekonomisk kris i kommunerna samtidigt som bostadsbubblan spricker och staten kommer att behöva börja låna om det ska kunna få bukt på det här. Eller ja, det kommer inte få bukt på problemet. Men om man vill skjuta det på framtiden så är det ökade statliga problem.
Martin
Just SVTs rapportering, det är ett ganska intressant kapitel i sig tycker jag. Artikeln som vi länkar till från Bubblr i det här fallet, den är ganska krasst men den är ändå en liten höjdpunkt jämfört med vad SVT har sagt i övrigt. En länk som har gått varm på BB som bland annat är ett videoklipp som heter Varför går ekonomin trögt i kommunerna? Där SVT på ett pedagogiskt, modernt och ungdomligt sätt ska förklara vad som har gått fel. Har du sett den här videon, Niklas?
Nicholas
Ja, det är hård cringe. Det är en sån där barnprograms-grej.
Martin
Det ser ut som Ica i rutan. Som hoppar runt på en gata och tramsar. Och sen är det en sån där sjuk barnprogramsmusik. Och sen är det sånna riktigt infantila förklaringar.
Nicholas
Martin
Riktigt sjukt. Och sen har de spelat in det också ute på en gata. Så det är jättebrusigt ljud. Det är svårt att höra vad de säger. För att de bara ställde sig mitt på en väg, det är ju så vindbrus och trafikbrus och grejer. Vilket, om det finns en sak som SVT ändå konsekvent har gjort rätt i det förflutna tycker jag, så är det som att de har väldigt hög produktionskvalitet. På i stort sett allting de gör, även småklipp och sånt där brukar vara bra kvalitet. Men här är det liksom, undrar om jag kan spela en bit av det, jag ska se om jag kan, ja men jag borde kunna spela upp det, vi testar det här.
Nicholas
Martin
Varför går ekonomin trögt i kommunerna heter det. Så här kan det låta.
[Speaker 3]
Befolkningen blir äldre. Föritalisterna, köttberget ni vet, de börjar bli gamla och behöver kanske hemtjänst och äldreomsorg. Och deras barnbarn, nittitalisterna, de börjar få barn själva. De behöver gå i förskola och skola. Det kommer ta ett tag innan de börjar jobba och betala för.
Martin
Ja, det fortsätter så där någon minut till. Otroligt infantilt. Det är en anslag som verkligen visar hur otroligt korkade de tror att vi är. En annan sak som, kolla på hela klippet förresten, gå in och gör det, det är värt. Eller gå in på BBSen och kolla den tråden som heter hur går Sveriges ekonomi egentligen? Där det finns en helt genialisk syntolkning av hela videon för den som inte orkar utsätta sig själv för men vill ha all relevant information.
Inlägg nummer 68 där. För övrigt vad gäller rapporteringen, det är alltid intressant att prata lite grann om de Det är det retoriska och språkliga dimensionerna kring det här och nu hör vi i rapporteringen, till exempel i den första artikeln som vi tittar på här, att vi har ett högt uttryck från en ökande befolkning. Och det här är ett uttryck som har förändrats över tid.
Förut hette det åldrande. befolkning. Vi hade en massa gamla människor som blev äldre. Men så blev det ökande befolkning. Och befolkningsökning är ett av många kodord för massinvandring. Att det kommer en massa lågproduktiva, oproduktiva, nettotagare, parasiter från andra länder. Och nu ett nytt begrepp som jag har hört också är befolkningsförändringar.
Det är just en exakt parallell till hur man har gått från att prata om global uppvärmning Och sen har man upptäckt att när temperaturerna ökar inte, de minskar. på många sätt och nu börjar polarisen växa igen och så vidare. Då börjar man istället prata om klimatförändringar. Nu gör man samma sak i demografiska frågor. Nu handlar det om att det tar för lång tid för barn att växa upp. Visst är det intressant att se de här retoriska glidningarna?
Nicholas
Ja, intressant parallell du drar också till klimatförändringarna. De brukar användas som svepskäl för att få västerlänningar att skaffa färre barn. Det är så dåligt med barn. Det bästa du kan göra för klimatet är att skaffa ett mindre eller kanske inte några alls rent av. Samtidigt som man säger att det är ett så stort problem med den här åldrande befolkningen som ju då är ett resultat av för låga födslotal som man påstår att man ska avhjälpa med invandring som då leder till den nämnda befolkningsökningen.
Så det jag tror att vi kommer få se är att man spinner loss ännu mer på de här nyorderna. Det är inte bara klimatet, det är också ekonomin som påverkas av det. Man kommer att få till att det är svenskarna som är problemet och barn kostar så mycket pengar. Det är bättre om vi importerar vuxen arbetskraft som är nästan färdigutbildad.
Alla de här syriska läkarna som vi blev lovade. Det är mycket, mycket bättre. Svenskar måste skaffa färre barn därför att det leder till att kommunerna går på knäna. Och så ska vi bara infligera invandrare, vilket såklart kommer förvärra problemet. Och när problemet förvärras, då skruvar man bara upp propagandan ännu mer och säger Men herregud, sluta skaffa barn! Ser ni inte vilka stora problem det är? De blir bara värre och värre. Kökman trycker ner födselåtalen ännu mer.