Martin

Reiwa, namnet på nästkommande kejsarera i Japan, har sitt ursprung i Japans äldsta diktsamling, författad på 700-talet. Blir därmed även det första namnet att hämtas från klassisk japansk litteratur. Nu är det inte många veckor kvar till tronskiftet i Japan, som vi har pratat om många gånger tidigare i Radio Bubblan naturligtvis.

kommer att abdikera den 30 april, den 1 maj kommer han efterträdas av sin son, Naru Hito. När det är tronskift i Japan så sker det också en mängd andra intressanta saker. Och en av de saker är att varje kejsare regerar i en viss era. Eran som definieras av hans regeringsperiod. Så att varje sån era har ett specifikt namn och när man byter kejsare så byter man era och får ett nytt namn.

Och... Nu så lever vi i eran Heisei, eller Heisei. Vi pratade lite om det där innan när man är ett uttalare. Nu lever vi i Heisei-eran, som alltså är, och det är också så att från och med den första maj så kommer Akihito, kejsaren Akihito, kommer att tituleras kejsare Heisei, om jag har förstått saken rätt. För så är det i alla fall historiskt att efter att de dör eller abdikerar, dör i de flesta fall naturligtvis, så kallas de enligt erans namn.

Hur som helst, innan, eller egentligen traditionsenligt tror jag att det är precis när eran tar sin början så ger man den ett namn. Nu när Naruhito tillträder och blir kejsare den 1 maj så kommer hans era att heta någonting. Men den här gången så har man bestämt namnet i föreväg eventuellt för att ge folk lite mer tid att förbereda sig. De här namnen, era namnen, de används som tidräkning i Japan.

Traditionellt används det som tidräkning. Nu använder man även den västerländska kalendern och säger att vi lever i perioden. Ja, det är nu 2019, men 2019 kan också uttryckas som det 31a året i Heisei, om det nu är. Jag tror att det är 30 år ungefär. År 30 av Heisei och innan dess var det år 50 av Showa, tror jag att det hette innan, som kejsare Hirohitos erat.

Ja, jag hoppas att jag inte säger alla namnen fel. Blandar alltid ihop de här japanska namnen. Så nu är det klart, nu är det klart och utannonserat att nästa tjejsliga era ska heta Reiva. Och det här har väckt mycket uppmärksamhet i Japan för att det är ett ovanligt ord. Det är någonting som japanerna inte direkt förstår vad det betyder.

Reiva är två ord, två kanger. Detta är ett tecken som aldrig eller åtminstone mycket sällan har använts i kombination tidigare. Så att inte ens för en japan så är det uppenbart vad det här betyder eller hur det uttalas. Den officiella berättelsen, det är då att det här uttrycket kommer från en diktsamling som heter Manjoshu som är skriven i slutet av 700-talet och det kommer specifikt då från en mening om jag förstått saken rätt, som har att göra med blomstren på ett plommonträd.

Och den association som antyds då är att en kultur föds och växer när människors hjärtan vackert dras samman. Det här är ett citat från en japansk statstjänsteman. Därför att de här orden då... kan tolkas som... rej kan tolkas som vacker och wa kan tolkas som som harmoni så beautiful harmony säger de på engelska och tyder så tolkas.

Men det finns mycket problem med det här då, därför att det är officiellt öppet för tolkning vad det här betyder. Och där regeringen säger också uttryckligen att det finns inte någon officiell tolkning för att det finns en officiell tolkning. av vad ordet betyder. Det finns heller ingen officiell engelsk översättning så det är upp till var och en att översätta och tolka. Det enda som definieras i lag är själva kanji-stavningen.

Och sen är det liksom upp till var och en hur man ska uttala det. Jag vet inte om de faktiskt sa ordet men jag har en bild här av av Yoshi Hidesuga som är statssekreterare, tror jag, i japanska regeringen som håller upp en tavla Med de här två tecknerna, jag vet inte om han också uttalade det och därmed gav en halvofficiell uttal. Kruxet då, jag ska försöka avrunda mitt pladder här, kruxet då, det är att man kan även tolka reiwa på andra sätt.

Därför att rei kan betyda vacker eller god eller lyckosam, men rei kan också betyda befallning eller diktat eller styre. Det förekommer då som ordled i flera japanska ord, bland annat att ge en order. på japanska en ord eller en befallning heter meirei och lag, lagstiftning på japanska heter horei.

Jag vet inte om det här, det är en tanke bara, men jag vet inte om det här är relaterat till det europeiska ordet rei. Alltså latinet rex, spanskans rei, franskans roa och så vidare som vi har till exempel i då, alltså som betyder kung på latinska språk.

Nicholas

Det låter väl... Osannolikt. Då skulle behövt importerats i någorlunda modern tid, tänker mig. Och det är väl taget från en dikt från 600-talet, va?

Martin

Ja, men det här är lite knepigt, va? För att... Förlåt. En teori är att Reva kommer från den här dikten på 700-talet. Men det är så att säga den officiella teorin, man kan säga konspirationsteorin här, som jag naturligtvis företräder. Det här har ingenting att göra med den här diktsamlingen. Det är bara för Norbys att de ska tro att det handlar om den här Magnorsö-dikten.

Den alternativa tolkningen är att... Det här betyder befallning, harmoni, eller som vissa tolkar det då, fred. Va betyder också fred på japanska? Jag tror att det är den mest vanliga, vardagliga betydelsen. Så att för en vanlig japan så låter det som att man säger fred genom ordning. Mm. Eller alternativt, att man beordras att vara harmonisk.

Nicholas

Mm. Okej, och då tänker du att det är alltså den andra betydelsen av rej som skulle kunna ha kopplingar till latinets rex?

Martin

Exakt. Eftersom det betyder att styra också, eller order, befallning och så vidare. Och att lag heter rej, det kanske är lite långsökt, men det är intressant att det är samma ord som spanskans rej som betyder kung. Ja, det var det jag trodde. Objektivt så är det samma ord. Jag vet inte om det är samma ursprung. Hur som helst, det som är intressant här va, det är att om Japans nya era i själva verket heter fred genom ordning, fred på befallning, så är det lite grann i linje med den här nya utvecklingen, den nygamla utvecklingen som vi har pratat om i RadioBubbla tidigare, som Japan verkar ha slagit in på.

För vi har då Japans ledare Shinsuke Abe som som har tagit ut en konservativ riktning, en nationalistisk riktning, där man vill rösta upp det japanska militärförsvaret, man vill återupprätta kintoismen med kejsardyrkan. Han är med i det här halvhemliga sällskapet som försöker återupprätta de gamla vägarna. Han gör såna här kontroversiella symboliska utspel som att han är en del av det.

Han besöker templet där man högtidlighåller de fallna i Japans skamfulla krig och så vidare. Han är helt enkelt oerhört baserad, Shinsabe för att sammanfatta det. Och det finns ju den här idén då om att Japan är på väg att ta en auktoritär vändning, en återgång till en shintoistisk, teokratisk, kejsarorienterad ordning.

Och vända sig bort från den här liberala demokratin som man har varit påtvingad kan man säga under efterkrigstiden. Men Japan håller på att kasta av sig nu de här bojorna och är på väg tillbaks till den gamla ordningen som man hade innan. Och jag tycker det här är väldigt fascinerande, jag skulle tycka det var oerhört inspirerande om ett högt civiliserat land som Japan gick tillbaka till kejsarmakten som det centrala i samhället.

Jag har haft den här förhoppningen om att tronskiftet som äger rum nu om en månad kommer att vara punkten kring vilket det här roterar. Det vill säga att Akihito blir den sista liberala kejsaren och Naruhito blir den första återupprättade kejsaren. traditionella, åtminstone något mer reaktionära kejsaren.

Och i sådana fall så skulle Reiva, namnet på hans era, skulle kunna vara ett väldigt intressant sätt att plantera det här underbedvetet i japanernas huvud. Alltså om man vill så kan man tänka på plommonblomster och säga att det är vackert och harmoniskt. Men om man kan läsa mellan raderna så ser man att nu är det en Du är en befallning om ordning i Japan.

Nicholas

Jag vet inte om jag ska vara skeptisk eller optimistisk inför den här tvetydigheten. När jag hör att de väljer ut ett namn på kejsar eran som folk inte ens är bekanta med och ser den här bokstavskombinationen sedan tidigare. Den verkar rätt obskyr. Då får jag lite så här PR-byråvibbar.

Och att det är någon som har suttit och tagit fram ett unikt brand som vi kan ge till regeringen här som är eller inte regeringen utan till till statschefen som som liksom av det. Det är så obskyrt och unikt och ingen har tänkt på det här innan. Nu kan vi nu kan vi skapa utrymme för diskussion om vad det här egentligen betyder.

Hade inte något mer traditionellt vara och gå lite mer rakt på och ta på. En litartikel brukar man tydligen ta från kinesisk poesi snarare än japansk. Och liksom bara ta något mer såhär bokstavligt plommonblomster alternativt. Bara ha såhär orudnung. Eller ja, kanske då det japanska ordet på ett mer uppenbart sätt. Hade ju för sig varit extremt intressant om de bara döpte till det tyska ordet orudnung. Det hade också varit lite banbrytande för nytt namn på en tjej sådär. Orudungu. Ja. Har du det någon gång? Väldigt svårt att säga på japanska. Ja,

Martin

det kan ju vara så att de måste fortfarande flyga lite under radarn. Nog för att Abe har en stark position i japansk politik. De har gjort de här konstitutionella förändringarna och så vidare. Men de kanske fortfarande måste jobba med ett visst mat av ambivalens. Kanske om inte annat för den internationella publiken som inte är redo för Japans kejsar och fascistiska vändning som kommer nu. Det är ju inte så att det är så att det Men annars så tror jag att...

Det är nog i linje med hur era namnen fungerar historiskt. Att de är nya, att de är nyskapande och obekanta. De används ofta historiskt för att slå an en ny ton i landet, för att förändra den nationella stämningen. Tidigare så var det så att kejsare också bytte era mitt under sin regeringsperiod.

Oj då. En sak som har hänt några gånger är att... I samband med stora naturkatastrofer, jordbävningar och tsunamis och sånt där, så har man efteråt under återbyggnadsarbetet inlett en ny era för att lyfta stämning i landet, för att inspirera mer optimism och få folk att känna att nu lever vi i en ny tid som har det nya optimistiska plom-om-blom-störnamnet.

Och då får vi lite mer energi och sånt där. Jag tror det är ett sätt att... Det är en sån här institution som man har i det japanska samhället att gjuta in lite ny energi. Och jag vet inte hur det är med ambivalensen, om det är en historisk komponent. Men om det är så som jag tror, den teori som jag torgför här, att Japan är på väg att ta en vändning som är mycket oväntad för omvärlden och kommer vara väldigt annorlunda, då kan det vara rimligt att man har ett helt nytt ord, ett obekant ord, kanske också som återstår lite grann att definiera.

Nicholas

I och för sig, jag är förobekant med poetiska traditioner och så vidare från den delen av världen. Men om jag ska bara gå på fördomar så är de väl, mångtydighet är väl inte precis okänt för dem i sådana här sammanhang faktiskt.