Martin

Guillaume Fay, avliden vid 69 års ålder, var ledande företrädare för den nya franska högern samt journalist och författare till flertal böcker, inklusive mest kända verket Arkeofuturism. Guillaume Fay har gått ur tiden, en av... En av de ledande tänkarna inom Novelle Droits, den franska nya högen.

Vad är det för någonting då? Vad är den här franska nya högen som man har talats om då och då? Ja, det är en fransk politisk tendens som har funnits sedan, jag tror från början av 70-talet, framförallt centrerad kring en sorts organisation eller tankesmedia som heter GRECE, som har funnits sedan. grundades av, jag tror att Alain de Benoist räknas som den första föregångsgestalten.

Men om Alain de Benoist är nummer ett så får man nog säga att Guillaume Fay åtminstone var nummer två. Och Guillaume Fay var kanske den mer radikale av dem som senare halvan av sin politiska gärning argumenterade för att den franska nyhögen hade stagnerat och behövde revitaliseras och byggs upp.

Vad är då den franska nederhögern? En politisk tendens som har sitt ursprung i den gamla högen. Den nya högen kommer från den gamla högen, inte helt otippat. Den bygger på traditionella konservativa idéer, den har också viss släktskap med fascistiska idéer och så vidare. Men efter 1960-talet så började man titta på vänstern.

Det var en av de impulser som jag tror kommer att definiera den franska nya högen. Att man börjar titta på vänster. politiska skeenden. När vi säger att politiken är nerströmd från kulturen så brukar vi tillskriva det citatet Andrew Breitbart. Man kan också säga att det är en sorts gramsciansk tendens som många på högerflanken också har börjat ta till sig.

Samtidigt så har man också i den nya franska högern alltid haft en sorts, som jag har förstått det, en uttalad kritik av kapitalismen. Så på det sättet har man haft en position som vi från libertarianskt perspektiv kanske skulle uppfattas. som vänsterhistorisk i det avseendet. Den här tendensen har också kännetecknats av ett långsiktigt perspektiv. Man försöker tänka mycket längre än några år framåt, någon mandatperiod eller två.

Man lägger and i det som de själva kallar för ett metapolitiskt perspektiv där man försöker påverka de sammanhang som formar politiken, om man säger kulturellt eller i bredare sammanhang.

Nicholas

Ska vi ta ett exempel för att prata för folk? Jag tänker att i Sverige borde väl slopandet av radio- och tv-monopolet vara ett gott exempel. Att du formar hela den offentliga debatten. Att du har mikrofrågan, vilket det bara är, ska folk få titta på privat tv? Men sen har du även de vidare effekterna på lång sikt. Att när du skrotar ett radio- och tv-monopol så kan det om 20 år påverka hur hög skatten är.

Och inte bara för att man måste subventionera den offentliga. offentliga tv-kanalen utanför att opinionen har förändrats. Det skulle vara ett exempel då, tänker jag. Man kan jämföra det med att slopa alkoholmonopolet vars metapolitiska effekter antagligen vore ganska små. Det skulle liksom bara leda till ökat utbud av alkohol, inte opinionsförändringar.

Martin

Ja, men då pratar vi om en politisk reform som har metapolitiska konsekvenser. Precis. Och sen kan man också tänka sig renodlade metapolitiska åtgärder som har politiska konsekvenser först på längre sikt. En annan idé som kommer från just Guillaume Fay som är... kännetecknande för franska nyhögen. Som jag tycker är intressant är det här som kallas för arkeofuturism. Eller arkeofuturism är jag inte säker på hur man ska uttala det på svenska.

Och det är ju då som själva ordleden antyder en kombination då av arkaisk och futuristisk. Och det här är ett grepp som är intressant och nödvändigt reillustrerats av många av våra diskussioner som vi har till exempel i våra kretsar kring bubbla. Vi har en konstnär som Det är en väldigt konservativ eller traditionalistisk tendens som är väldigt stark i vår grupp.

Samtidigt så är vi smärtsamt medvetna om att det inte är realistiskt att gå 700 år bakåt i tiden och bara återupprätta det fantastiska samhället vi har. av Europa på medeltiden. Vi kan drömma om det. Vi kan drömma om att gå tillbaka till ett sådant här feodalt aristokratiskt system innan de absoluta monarkierna kom och började förstöra de fantastiska eren där som vi hade.

Det är inte realistiskt. Det kommer aldrig hända och det är heller inte önskvärt, därför att det har hänt väldigt mycket uppbyggda saker och sedan dess, alla utom anarkoprimitivisterna ser en hel del världsfrihet. värde i det som har hänt sen dess. Om det finns problem med den europeiska moderniteten och upplysningen så är det partiella problem.

Det är väldigt få människor som säger att allting som har hänt sedan renaissansen är 100% dåligt. Det blir också en väldigt oattraktiv position rent politiskt, opinionsbildningsmässigt, om man säger att ni måste ge upp allting, alla tekniska landvinningar, all vetenskap. eller modern medicin, eller även sociala reformer som i viss mån har stöd av libertarianer.

Så det är svårt. Man måste kombinera den positionen med någonting annat, någonting mer framåtsyftande, något som kan ta tillvara på det som har hänt under de senaste några hundra åren, och också naturligtvis att skapa en inspirerande vision för framtiden. Det kommer att vara nödvändigt för att få med sig tillräckligt många människor, och då menar jag inte... att få med sig en stor del av samhället, men att få med sig en hård kärna av människor som kan bygga saker.

Även de behöver motiveras av visioner. Och Guillaume Feuil, han uttrycker det här i den här idén, arkeofuturism, som väl då lite förenklat kan beskrivas som att kombinera det bästa från traditionalism och det bästa från futurism. Så att man inte till exempel behöver ta avstånd från modern teknologi och vetenskap.

vetenskap eller datorer eller vad det kan vara för någonting, bara för att man strävar efter traditionella värderingar. Men det är också i linje med hur vi brukar tänka, så det är en rörelse bort från den konservativa tanken. Och John Fahy säger att istället för att konservera någonting som finns idag så vill vi tillbaka till någonting arkaiskt, någonting som är ursprungligt och någonting som vi hittar långt innan det som vi normalt tänker på som fokus för konservativt. strävanden eller till och med tradition.

Nicholas

Skulle man kunna se det som att om konservatismen vill bevara det som det är idag och progressivismen bara vill framåt så arkeofuturismen är mer som att du backar bandet 500 år, ändrar vissa förutsättningar och sen spolar du fram det 500 år igen. Och så har du en annan uppsättning. Vad ska man säga? Om vi tänker att vi hade infört vissa annorlunda samhällsstrukturer för 500 år sedan, vilket samhälle hade uppstått som konsekvent? och så är det det samhälle vi vill mot, något i den stilen.

Martin

Det kanske är det över all del. Det låter som ett ganska fruktbart sätt att tänka på saker. Jag kan också tänka, och det är något som Gunfeier också gjorde, att man får försöka visualisera en potentiell positiv framtid. Sista delen av boken Arkeofetorism är en sorts science fiction novell som Gunfeier har infogat i boken.

som handlar om, den spelar sig i år 2075, där dagens Europa har kollapsat och byggts upp igen och ersatts av den, jag tror han kallar för den euro-sibiriska federationen, eller något sånt där, som är en ny statsbildning, en federativ statsbildning som sträcker sig från Frankrike till Kamchatka och det är lite handliga, han har den idén, den här euro-sibiriska, att Europa rör sig om att Ryssland hänger ihop och att Ryssland är en viktig komponent i Sverige.

i den europeiska dynamiken. En annan idé som jag tycker är intressant, förbarm att jag ska nämna några till, som finns i de franska nya högorna, som Guillaume Fay har pratat om, så är det idén om radikalseparation. Och inte bara då att olika etniska grupper ska leva separat från varandra. Det där är en liten grej som man har haft en interndebatt om, som jag har förstått, i de nya franska högorna.

Att man i viss utsträckning har den gamla nya franska högorna, alla änderbädd och också De har haft en sorts defaitistisk inställning nästan och sagt att vi måste acceptera ett multikulturellt samhälle, att det kommer finnas muslimer i Europa men att vi också måste ha klickare av traditionell kultur och så vidare. Men Guillaume Fay har en idé som jag tycker är en väldigt oaptitlig idé.

fullt möjligt för större delar av världen att leva under ganska primitiva teknologiska omständigheter, medan en mindre del av mänskligheten drar ifrån och fortsätter utvecklas utan att nödvändigtvis tjäna någon plikt, någon white man's burden eller något sånt där, att dra med sig alla andra upp. Där tror jag det är något som är väldigt viktigt att tänka på i de termerna.

Man kan illustrera det genom att dra det ännu längre. och prata om det i termer av artbildning. För om mänskligheten ska överleva och finnas väldigt länge så kommer den förr eller senare att existera i många olika ekologiska nischer vilket gör att olika grenar av mänskligheten kommer att adopteras efter olika förhållanden och om de lever tillräckligt separat så kommer det förr eller senare leda till separata arter.

Om utvecklingen får fortsätta i tusentals år så kommer det till slut inte ens bli varandra. biologiskt möjligt för den ena gruppen att fortplanta sig med den andra gruppen. Det är kanske så långt perspektiv att det är omöjligt att förutsäga någonting. Men i den riktningen så har vi en väldigt intressant idé. Vi måste inte ta hänsyn till hela mänskligheten utan det är fullt möjligt för en mindre del av vår art att bryta sig loss om man så vill bilda en ny art.

Jag tror inte det är den terminologi som Guillaume Fay använder. Det är mer en association som jag har till hans idé. om att en mindre grupp människor kan leva ett högteknologiskt civiliserat samhälle på västerländska premisser utan att majoriteten av mänskligheten nödvändigtvis gör det.

Nicholas

Det är ju inte en jätteradikal idé. Det var ju en ganska vanlig idé för inte allt för länge sedan.

Martin

Precis, vi hade ett litet fönster däremellan där idén blev väldigt tabubelagd. Ja. Och vi befinner oss fortfarande i det fönstret, men om folk börjar tänka lite fritt igen kommer vi komma tillbaka till den normala tidstunden. Du har ju en poäng, det finns ett exempel, det finns ett väldigt oerhört känd, en av de mest kända science fiction-romanerna någonsin som handlar exakt om det här fenomenet.

Just det, The Time Machine. Exakt, 100 000 år i framtiden så har mänskligheten uppdelats i två olika grupper som är Morlockerna och LOI eller vad de heter. Som båda här stammar, det kanske spoilerar hela boken, men båda här stammar från vår mänsklighet. men har utvecklats i radikalt olika riktningar och har helt olika ekologiska funktioner och även dynamik syns emellan.

Nicholas

Det finns även vissa marxistiska teman i den berättelsen. Jag tror att morlockerna är arbetare från början som har stängts in i någon form av underjordiska fabriker. Just det. Och sen har människorna på ovansidan inte behövt dem längre och så har det skett någon divergens där.

Martin

Det var en sådan idé som folk tyckte var intressant. av 1800-talet så hade man också andra idéer i omlopp som till exempel social darwinism, vi hade Herbert Spencer som kombinerade information om biologi och samhällsforskning osv. Idéerna var väldigt levande under ett tag, men av olika skäl under 1900-talet så blev de absolut giftstämplade och sopade under mattan. Det där kommer lossna under en tid. under kommande årtionden. Och en av orsakerna till det är att vi kommer att ha mycket nytta av John Fises idéer.

Nicholas

Jag tror att i Östeuropa har det väl redan börjat lossna. Alltså, grunden, du tar upp den vite mannens börda, och det är väl egentligen hörnstenen i hela det moderna projektet. Det är liksom västvärldens och Europas skyldighet att civilisera och upplyfta resten av världen och andra folkslag. Och det finns ju... redan delar av Europa där man inte riktigt ser på det så längre. Och det är egentligen det som krävs mest, att man tänker nej, inte vårt jobb.

Martin

Guillaume Feils arvet från honom och hans idéer förvaltas inte minst av den så kallade alternativhögern. Främst i ledet är naturligtvis Daniel Friberg och hans bokförlag Arctos, som har översatt inte bara Guillaume Feils utan även Hélène Benoit och andra. franska nya högertänkare till engelska.

Inte till svenska, men till engelska. Innan dess var man tvungen att kunna franska för att kunna läsa de här böckerna. Vilket gjorde att det var en väldigt specifik fransk sak och ganska välkänd i Frankrike. Även under ett tag var den nya högen kanske inte mainstream, men det var åtminstone accepterad. De var en del av den offentliga debatten, de skrev i de stora tidningarna och så vidare. Man diskuterade deras böcker.

Nu är det inte riktigt så längre, men det var en... i Frankrike, men nästan helt okända utanför därför att man var tvungen att kunna franska. Tack vare Daniel Friberg så har de här böckerna blivit tillgängliga på engelska. Det är Arctos som har publicerat texten, den här runan som vi tittar på nu, det är deras skribent John Bruce Leonard som har skrivit...

Nicholas

En väldigt bra dödsruna.

Martin

Ja, den här John Bruce Leonard, jag vet inte vem han är förutom att han skriver så mycket på Arctos hemsida, men jäklar vad han kan skriva. kan skriva. Det är ofta lite pretentiöst och svulstigt språkligt, men jag gillar det. Det passar i många sammanhang. Den här texten är en typisk John Bruce Leonard-text. Det är inte som att han tog i sig en svimmer den här gången, utan han trycker ur sig texten i reaktionen.

Nicholas

Det är så man bygger upp sitt ordförråd och förbättrar sitt språk. I ett hälsosamt samhälle är det på det sättet man konsumerar litteratur. fallna värld som journalister knappt behärskar språket de skriver på.

Martin

Ja, men det är lite lustigt för John Bruce Leonard ser ut att vara i min ålder, men han skriver som om han var för 50 år sedan eller 100 år sedan. Hur som helst, en läsförtext är bara en kort liten runa som de slängde ihop. Det var välskett att John Fahy var på väg att dö, han har varit sjukt länge. Arctos har flaggat om det här, att det ska hända. De kommer att återpublicera det. lite utdrager, hans böcker.

En text om Dan står det någonting i slutet av den här artikeln. Men oavsett det som händer precis nu så kan man beställa John Fais böcker, till exempel boken Arkeofuturism från Arctos eller andra förlag. Det har jag själv gjort faktiskt, inte till mig själv. Jag själv har haft ett ex av Arkeofuturism på min Amazon Kindle-platta länge.

Men jag beställde ytterligare ett fysiskt ex. Tack! för ett par veckor sedan med adress till Torsvägen 51 i Kolmården. Jag ville att Boris skulle ha ett ex av den här boken. Det är för att jag och Boris har pratat länge om att vi ska ha en bokcirkelverksamhet. Att gemensamt läsa en bok och sedan gå igenom den i en eller flera sessioner och spela in det i någon typ av podcastform.

Vi pratade om att vi skulle göra det. Idén om att läsa Geom Fahy har inget att göra med att han dog då, utan han är döende. Det kommer från ett samtal som jag och Boris hade som finns inspelat i Fängelsepodden. Där pratade vi om konservatism och traditionalism, kan man gå tillbaka till det arkaiska? Där jag kände att Boris kanske gått väl mycket in på den här reaktionära vägen.

Att det är 800-talet, or bust. Då kände jag att jag ville gå in. Jag ville slänga in Geon Feige i mixen, som jag inte hade läst då, men som jag visste hade den här idén om arkeofuturism. Jag tänkte att om han har tänkt lite koreanta tankar kring hur man kombinerar de här två sakerna, då kanske jag kan ge ett ännu bättre svar till Boris. Jag skrev ett svar som jag också postade på WBS och som vi sen pratade om i Fängelsepodden, men jag blev nyfiken och dyker ner i den frågan.

Men Boris gillade idén, så jag sa att då försöker vi läsa Geon Feige. Det var svårt för mig att beställa ett x och få ett x till Boris. Det slutade med att jag beställde via Ark och då hamnade jag på Amazon. Men Amazon tog, efter två-tre veckor så hade de fortfarande inte skickat boken. Så då sa jag att det här funkar inte. Istället blev det så att jag beställde från Logikförlag i Sverige.

Jag vet inte exakt vilka det är, men det är någon sorts nationalister i Sverige som har Logikförlag. De skickade ut boken bums. Så tack till Logikförlag och jag kan bära vittnesmål om att de faktiskt levererade den här boken till skillnad från Amazon. Och jag ska också säga att Arctos, när jag mailede Arctos, så mailede de tillbaka och sa att testa logik förlag. Så att jag och Boris kommer, och jag fick veta också, det var väldigt intressant för jag tror att Boris fick boken till fängelset precis samma dag som Guillaume Fay dog.

Oj. Den 7 mars. Vilket omen. Ja, det var väldigt intressant faktiskt. Så att jag har börjat tugga in med boken, jag läser och reflekterar. och tar anteckningar. Boris sitter nog på kolmården och läser boken också. Så nästa avsnitt av Fängelsepodden kommer att vara jag och Boris som bryter ner och diskuterar första kapitlet i Arkeofuturism.

Första kapitlet som handlar om Guillaume Fayes uppgörelse med den franska Nya Högern. Vad gick fel från 70-talet och framåt? Varför spårar nu, varför tappar den sitt inflytande? Vad skulle man gjort annorlunda? Det kommer att vara första kapitlet. första kapitlet och första sessionen för oss och diskutera naturligtvis vad vi kan bidra för lärdomar av de lärdomar som Guillaume Fay drog om den franska Nya Högern.

Ni som tycker att det låter som ett intressant projekt, dels kan ni lyssna såklart på Fängelsepodden som är tillgänglig för medlemmar i Bubbla Premium men så kan ni också beställa Arkeofuturism och kanske andra böcker av Guillaume Fay.

Nicholas

Jag tror senaste har Jared Taylor som har skrivit förord, tycker att jag läste det

Martin

Senaste Gunfire-boken som kom ut var den som heter Det rasbaserade inbördeskriget. Just det. I alla fall utgivningskronologiskt. Så kan det vara. Och sedan innan det så kom Arkeofuturism 2.0 Heter den så? Nej, Arkeofuturism, den kom ut 1998. Och sedan, tror jag, runt tio år senare så skrev han Arkeofuturism 2.0.

Är det en uppföljare eller en andra upplaga? Nej, det är en helt annan bok. med ytterligare material. Jag tror att den är mindre av en monograf och består mer av separata olika historier. Det är mer ungefär som sista kapitlet i arkeofuturism med berättelser, kan man säga, science fiction berättelser. Jag har läst en av de scener för att den publicerades separat i något sammanhang.

Jag har skrivit en handfull böcker som man kan titta på och de som finns översatt av det engelska finns allihopa på Arctos. Jag tror att det är bara Arctos som har gett ut Guillaume Fay på franska.