Martin

Expressens Ann-Sofie Näslund gör uppskattande reportage om socialisten Alexandria Ocasio-Cortez som kandiderar till representanthuset. Påpekar att lögnen om hennes uppväxtort inte spelar någon roll för supportrarna. Intervjuar hennes kusin som menar att USA är redo för något annorlunda som rör om.

Ja, Alexandria Ocasio-Cortez är ett......fanska politiska himlen. Kanske mer exakt det att säga att det är en person som har hypats extremt mycket i irlandsk media de senaste månaderna. Hon har vunnit ett primärval i New York. mot en etablerad politiker som fått väldigt mycket uppmärksamhet.

Och det innebär då att eftersom New York alltid skickar en demokrat till representanthuset, naturligtvis, så innebär det att hon är i väldigt hög sannolikhet då att hon blir kongressledamot. Men hon har fått extremt mycket uppmärksamhet för att hon är lite grann som en kvinnlig Obama eller något sånt där. Hon är ung, anses väl se liksom, hon ser väl åtminstone lite ungdomlig ut, 29 år gammal.

Hon har ju uppenbarligen en sån här intressant etnisk bakgrund, man hör från hennes namn, man kan se på henne att hon är lite, har lite, ja vad säger, lite mörkare hy liksom. Och naturligtvis en sån som profil. Hon har marknadsfört sig hårt med bland annat att hon säger att hon kommer från Bronx. Hon kommer från The Bronx. Som är åtminstone delvis ett ruffigt område i New York. Sen visade det sig, jag kom fram att hon kommer från en husutvärdberedd medelklassfamilj. Gick på en privatskola i en bra stadsdel en bit därifrån.

Nicholas

De flyttade från Bronx när hon var fem. Och om de hade råd att flytta från Bronx till vad var det, Newtown eller vad det heter. Ja, bra ställe. Då kan det ju vara så att de hade lite pengar redan när de bodde i Bronx också och valde att flytta därifrån när det började bli lite illa. Känns så, om man läser mellan raderna.

Martin

Ja, och hon har liksom bra utbildning och hon har jobbat i politiken bland annat för Ted Kennedy. Jobbade i Bernie Sanders-kampanjen och så vidare. Så att hon är inte riktigt lika mycket en outsider. Dock är hon hårdvänster. Alltså inte särskilt representativ. Möjligen då för en hyfsat stor välgrupp i New York, men inte för land som stor.

Men hon hyllas till, till sköna. Det finns flera sådana, alltid några sådana här exempel på någon som är den senaste liksom personen som skulle lyftas fram. En annan person som det finns otrolig hype kring just nu i Uppsala är Beto O'Rourke. Beto O'Rourke som är en en Texas-politiker. Han utmanar Ted Cruz för att få bli senator från Texas.

Och han är liknande exempel, han har egentligen ingen chans att vinna valet. Det är inte någon som tror att han faktiskt kommer vinna över Ted Cruz. Ted Cruz kommer ta tonaltplatsen, inte Betty O'Rourke. O'Rourke är alltså demokrat, eller? O'Rourke är demokrat. Och han är nästan hårdvänsterdemokrat. Han är inte såhär mittencentrist, utan han är såhär... problematiskt råvänster även enligt andra demokrater.

Det här kommer ju inte flyga i Texas. Och han har aldrig... Ingen, inte en enda opinionsmätning som varit närheten av att kunna väljas. Men han får extremt mycket uppmärksamhet för att han är så här ung. Han ser liksom så här ung och vital ut. Han har lite den här som man säger om manliga vänsterpolitiker i USA. Han har en sån här liten Kennedy-esk. Han påminner lite utseendemässigt om John F.

Kennedy. Han har också en sån här grej apropå Bronx. Bronx står för Yorktown. Han heter då Beto O'Rourke. Varför heter han Beto? Jo, men Beto det är ett Latino-smeknamn på någon som heter Robert. Han fick det här smeknamnet Beto av sin mexikanska nanny när han var liten.

Och sen så plockade han upp det. Han har också en sån här grej som han har skrivit på en av sina favorit- Det är ganska oklart hurvida folk faktiskt kallat honom för Beto eller om det bara är någonting som han har plockat upp för att göra politisk karriär. Men han har liksom byggt en identitet kring sig själv som att han är hispanic. Och han har liksom identifierat sig med hispanic americans och jag tror till och med att han har kallat sig i något sammanhang. Han har liksom registrerat sig i något politiskt sammanhang.

Han försökte gå med i liksom hispanic caucus i om det kan ha varit liksom representanthuset i Texas eller något sånt där. Och då påpekar han såhär, men du är inte hispanik. Du har ing... Förutom att du har ett liksom ett spansklingande smeknamn så har du ingen koppling till gruppen hispaniks. Du får inte vara med här. Men han får liksom vansinnigt mycket uppmärksamhet. Han har förmodligen mer pressklipp än... En Ted Cruz som kommer bli senator från Texas.

Det jag är ute efter med den här långa, långa monologen det är vad som får uppmärksamhet och vad som inte får uppmärksamhet. För naturligtvis så kommer Ocasio-Cortez få jättemycket uppmärksamhet och Betty O'Rourke får mycket uppmärksamhet även i svenska medier. Som om de vore liksom centrala, viktiga fenomen. Men det finns andra saker som svenska medier garanterat aldrig kommer skriva om.

Och vi har den länken direkt under den här länken bubblad och därför kommer jag tänka på det. En av kvinnorna som anklagade dåvarande högsta domstolskandidaten Cavanaugh för våldtäkt erkänner nu att historien var påhittad. Ni hörde rätt kära lyssnare. Brett Cavanaugh-skandalen som vi pratade lite om i Radio Bubbla när det begav sig och som fick mycket uppmärksamhet även i svenska medier.

Nu visar det sig att åtminstone en av de här kvinnorna, eftersom det är Judy Monroe Layton Hon erkänner det utan någon slupp. Hon hittar på allting. Alltihop. Ren långt. Ren fabrikation. Som hon hittar på för att sätta dit Kavanaugh, Trump och så vidare. Hon säger att jag var arg. Jag skickade ut det i effekt. Och sen får hon frågan då. Om hon någonsin har träffat Brett Kavanaugh. Säger hon nej. Oh lord no.

Men ren långt. Jag garanterar att ingen svenska medier, förutom vi då, kanske Ronny Bergens podcast och sånt där, kommer att ta upp den här saken. Men alla rapporterar om anklagelserna. Ingen rapporterar om att anklagelserna avslöjas av rena fabrikationer.

Nicholas

Nej. Är det så att hon själv... För när jag läser hennes citat så är det ju inte bara så. Hon är liksom inte... Hon framstår inte som en så här arg indignerad vänsteraktivist som tycker det är helt självklart att den har gjort det här, utan hon låter nästan själv bli lite förvånad över hur långt det gick. Och jag undrar om hon någonsin räknade med det eller om hon bara... Hon drog iväg ett e-mail i affekt.

Martin

Och hon trodde att hon skulle kunna förbli anonym. Eftersom att det är en del av saken. Hon ville vara Jane Doe. Anonym.

Nicholas

Hur är det nu? Var hon Jane Doe som skickade iväg original-mälet? För hon tog ju på sig och sa att hon var det. Och sen så har hon sagt... Att det var bluff. Men vet vi om det var hon som skickade original-mailet till Anonyma? Det kanske bara var liksom... Det var någon sekreterare på Clinton-kontoret som drog iväg det för allt vi vet visserligen.

Martin

Det väger inte särskilt tungt med ett anonymt brev med anklagelser. Det väger inte ens fjäderlätt. Det väger noll. Ingenting. Ingen skäl alls att bry sig om ett anonymt, ospecificerat anklagelse. Så det fick ju tyngd av att hon tog ansvar för det och ställde sig bakom det. Vilket var en lögn. Vi vet inte exakt vad som hände men jag tycker det är intressant med medielogiken. Att svenska medier, de går av alla ventiler på Alexandria, Ocasio-Cortez och Beto O'Rourke och såna här saker.

En hedersdoktorat på Umeå universitet för sin briljanta rapportering som USA-korrespondenter. Men nästan ingenting av det som faktiskt är intressant och relevant i USA får man veta i svenska medier. Jag slår inte öppen dörren nu, men det kan vara värt en påminnelse om hur värdelösa svenska medier är. Junk news! Det är junk news.