Button-svg Transkribering

Stora summor förmedlas från Sverige till terrorister genom det informella banksystemet hawala

Martin

Stora summor förmedlas från Sverige till terrorister genom det informella banksystemet Havala. Går i det närmaste inte att spåra pengarna menade Magnus Rahnstorp från Försvarshögskolan. Samtidigt som man menar samhället måste det glera den här verksamheten. Ja, det uppmärksammas nu för entegången idag. Jag vet inte hur många gånger det skrivits om det här.

Vi går tillbaka, vi går tillbaka och packar upp det där. 11, efter 11 september 2001 så började man titta mycket mer förstås på olika sätt. Terroristnätverk, hur de finansierade sig, hur de koordinerade sin verksamhet och så vidare. Och en av de saker som uppmärksammades då var en finansiell institution i den islamiska världen som heter Havalla.

Hoppas jag uttalar det någorlunda rätt. Havalla är ett informellt banksystem. Jag vet inte hur informellt det är med tanke på att Havalla-organisationerna är underställda Finansinspektionen. Det är inte alla som faktiskt underställer sig regleringarna. Vissa undandrar sig i regleringarna. Men de är formellt underställda Finansinspektionen.

Och åtminstone hälften av dem. är faktiskt i compliance med finansinspektionen. Hur informellt är det att finansinspektionen är regleringsverksamhet? Förlåt, det är bara en liten randkommentar, men det är så det beskrivs att det är informella system. Det det själva verket handlar om är att det är ett hävdvunnet system för att föra över pengar och reglera skulder som har funnits i många många hundratals år.

Det har delvis förmodligen att göra med att det är en system som är förbunden. är att man inte får ta ut ränta enligt Islam. Men det är också bara ett smart sätt att hantera pengarbeföringar på långa avstånd så att man inte behöver rent fysiskt föra över resurser från en person till en annan för att göra en betalning. Det kan vi idag väldigt enkelt göra med datorer. Då kan man säga att du får göra 1-0 när du skickar pengar.

Men du behöver inte skicka en låda guldmynt eller någonting. Så att Havala, enkelt uttryckt, hoppas ingen expert nu tycker att det är helt slaktare, men alltså enkelt uttryckt så går Havala till så att om jag vill skicka pengar till någon i Sverige så är jag på Malta. Då ger jag pengar till en havallaman här på Malta.

Till exempel du, Niklas. Ger jag pengar till dig, då kontaktar du en havallaman i Stockholm. Och då kommer den personen i Stockholm betala ut pengarna till den som jag vill betala. Och det som åtstår sedan då, det är att du är skyldig, den personen, pengar. Men det fungerar då på ett hedersbaserat system. Så att havalla-aktörerna... De litar på varandra och finns i ett nätverk.

Så att han i Stockholm vet att du kommer betala tillbaks till honom för dig senare. Till exempel att någon kanske vill skicka pengar från Sverige till Malta. Och då går det åt andra hållet. Och då kan skulden regleras på det sättet. Utan att ni behöver skicka saker fram och tillbaka.

Nicholas

Är inte det här bara ett fullt normalt fördigitalt banksystem? Med att du skickar skuldsedlar mellan olika banker. Bara det att det inte är samma bankkontor som gör det internt. Det är någon typ av lånekedjor eller något sådant?

Martin

Ja, det kan man säga. Men med skillnaden då att det är som jag har förstått det, väldigt decentraliserat. Och kanske informellt i bemärkelsen att det är enskilda aktörer. Och det är ofta då personer som, det kanske inte är en stor bankorganisation med en skidskrapa. Utan det kanske är en person som har en annan huvudsaklig verksamhet. Han kanske är liksom en köpman eller skomakare eller någonting.

som också har en sån här Havalla-verksamhet. Hur ser den om? Det finns någon sån informell dimension. Men framförallt är det bara ett gammaldags, hävdbundet traditionellt finansiellt system som har haft influenser på västerländska finansiella system. Det finns liksom en interaktion här genom historien också. Att man har plockat upp lite vissa begrepp och idéer från Havalla-systemet. Ja, hur som helst.

Det här systemet har varit i blåsväder sen 11 september, där man börjat titta på de här sakerna mycket närmare. Om jag minns rätt var det inte minst en organisation som heter Al-Barakat. Det var en somalisk organisation som bland annat sysslade med havalaöverföringar som terrorstämplades och det var mycket diskussioner kring det.

Och det är naturligtvis så att muslimska terrorister använder Havala-systemet för att skicka pengar. Såklart, för det gör de i alla sina transaktioner. När de skickar hem pengar till sin familj är det ett inte terrorrelaterat ärende, bara vanliga remittenser, remittentbetalningar. Även då använder de Havala, så självklart använder de det för att betala terrorister. Och på grund av systemets informella karaktär.

Så är det ganska lätt att komma undan med det. Formellt måste du rapportera till Finansinspektionen. Men i praktiken struntar frågorna. Nu tas frågan upp igen. Så det är inte så jättenytt. Men Magnus Rahnstorp vill lyfta frågan. Han tycker att det är problematiskt att man inte kan spåra pengar. Folk kan skicka pengar till varandra utan att det går att spåra. Men det är problematiskt att man inte kan spåra pengar. Folk kan skicka pengar till varandra utan att det går att spåra. Och att samhället måste gå in och reglera den här verksamheten.

Hans resonemang är dels lite enkelspårig, man bara ser den här tävlaraspekten. Han säger inte bara det, han säger att man måste balansera mot att den somaliska spåren är beroende av systemet. Okej, så det problemet ser han ändå, att om du stänger ner systemet, då kan de inte skicka hem legitime betalningar till sina familjer när de jobbar i Europa och sånt där.

Det tycker han är ett problem. Men till syne så har han inga andra betänkligheter. Han har inget principiellt argument. Han skulle kunna säga till exempel, Visstligen är det värdefullt att människor kan få över pengar till varandra. och gör det anonymt. Men just vad det gäller muslimska terrorister då borde vi ha mer översyn och kanske stoppa den här verksamheten. Utan hans agenda verkar snarare vara, som han har haft en övergripande agenda sedan det här till september, att man vill helt förbjuda anonyma eller ospårbara transaktioner.

Och jag blir lite misstänksam, ärligt talat, när jag ser den här grejen. Varför är det så? Är det här liksom en del av en större agenda? Det verkar ganska godtyckligt. Om man ska då slå mot muslimer att säga att vi kan inte ha det med anonyma transaktioner. Vad är nästa grej? De kanske ska ge sig på kryptovalutor. För att bitcoin och kryptovalutor används ju också för att göra liksom, kan man säga, anonyma transaktioner.

Nicholas

Vänstern kommer ju slå bakut om det specifikt det Havala-systemet de ger sig på utgår ifrån. Att de måste, de kommer ha liksom någon typ av luddigare lagstiftning. Man kastar ut betydligt större nät än så.

Martin

Det är ett vanligt mönster man ser va? Som säger, vi har problem i Sverige för att muslimer startar friskolor och har på ett tidningsavtal madrassas där de sätter sina barn i Sverige och får en del av det svenska skolpengsystemet. Och då säger man så här, oj oj oj vi måste förbjuda konventionella friskolor vi får inte ha religiösa friskolor. Nej liksom, det finns ju inte minst i det lilla problemet med de kristna friskolorna. Det är liknande. Mönstrande,

Nicholas

tänker jag på. Precis, exakt samma med hemskolning också. Folk som säger att muslimerna hemskolar sina barn. Det är ju ytterligare en faktor i migrationspolitiken också, att man skapar svepskäl för att reglera den egna befolkningen genom att ta in problemgrupper som skapar en massa utmaningar man måste försöka lagstifta mot.

Det finns ett jätteenkelt sätt att lösa de här problemen på. Och det att inte ha muslimer i samhället, då blir det ingen finansiering till muslimsk terrorism. Det finns två huvudsakliga orsaker till organiserad terrorism i västvärlden. Och då menar jag alltså inte någon snubbe som har en hjärntumör och bestämmer sig för att skjuta folk på en parkeringsplats någonstans.

Utan om vi pratar organiserad terrorism... Så ska vi komma ihåg att det här är inte någon typ av universal fenomen som bara dyker upp i olika samhällen. Det är inte så att det är... De är inte särskilt mångfaldiga i var de kommer ifrån, utan det är två orsaker som finns för organiserad terrorism i västvärlden de senaste hundra åren. Det är islam och socialism.

Om du tar bort de två faktorerna så försvinner det mesta av problemen. Vi kan titta på de här stora terrorproblemen man hade i Europa under 1900-talet. Vad var det? Och då hade så här röda brigaderna i Italien, röda armeefaktionen i Tyskland, så här ganska uppenbart, vart de har sina lojaliteter. Även så här IRA på Irland har jag för mig, har i någon författningsmotsvarighet en massa trausuler om socialism, ETA i, vad är det, de baskiska separatisterna, slogs mot Franco, så...

socialistiska anslag därmed. Det här är liksom ett bärande tema och det som är också gemensamt för de här grupperna är när försvann den här socioterrorismen i Europa. Var det när vi reglerade sönder hela vår finansmarknad eller införde en gigantisk övervakningsstat? Nej, det var när vi vann kalla kriget.

När Sovjet kollapsade då försvann plötsligt alla de här etniska separatistgrupperna eller de mer... öppet socialistiska grupperna. De förlorade sin makt när det inte längre fanns en global supermakt som kunde pumpa in en massa pengar till dem. Det var så man besegrade dem. Och vill man liksom marginalisera dem ännu mer så bygger man samhällen där man inte har några socialister.

Och du kan göra precis samma sak med islam. Du kan säga bara nej, inga socialister och ingen islam i vårt samhälle. Så har du ingen terrorism sen. Problem solvd. Du behöver inte... Du har inga etiska dilemman med hur ska vi hantera anonymitet och vad ska vi göra med banknätverken. Bara gör dig av med de här grupperna och säg, du bekänner dig till de här trosystemen. Då får du bo någonstans där det är acceptabelt att bete sig på det sättet som... som dina heliga eller ideologiska skrifter föreskriver att man ska bete sig på. Men ni får inte vara här.

Martin

Du får det låta så enkelt. Ja. Man kan ju nästan drabbas av tanken att det finns folk som inte vill lösa de här problemen.

Nicholas

Ja, men man kan nästan tänka det, ja.