Martin

Brexitminister David Davis avgår tillsammans med biträdande ministern Steve Baker. Har kritiserat premiärminister May för att vilja fortsätta implementera samtliga EU-regleringar i Storbritannien för att kunna handla med unionen som förut. Ja, det är drama, fortsatt drama, åbrytet kan man säga i Storbritannien om Brexit, det brittiska utträdet ur Europeiska unionen.

Theresa May, Storbritanniens premiärminister. Jag försöker förhala och trixa sig ur att faktiskt göra det, faktiskt genomföra Brexit. Åtminstone i den känslan som många får. Man pratar i Storbritannien nu ibland om en soft Brexit, en mjuk Brexit. Vilket innebär ungefär att man ska gå ur EU formellt, men man ska också upprätthålla maximalt nära band med EU.

Även efter uträddet, så att man ska se till då till exempel att en massa EU-regleringar... fortfarande gäller, fortfarande implementeras i Storbritannien så att man ska ha compliance, som det heter, för att underlätta handel. Kritiker menar då att det här riskerar att ge det sämsta av båda världar. Man får alla nackdelar med medlemskap, alla betygsliggningar som tynger ner ekonomin.

Men man får få av fördelarna och man får naturligtvis begränsat. Det är inget politiskt inflytande. En av kommentarerna som vi ser i våra artiklar här, Boris Johnson, han säger att Theresa May försöker smyga in ett semi-Brexit, halv-Brexit som kommer innebära att Storbritannien blir blir en koloni, reduceras till en kolonistatus gentemot EU.

Theresa Mays argument är att hennes mjuka Brexit levererar det viktigaste som folket ville ha. Det som de egentligen ville ha. Hon röstade för Brexit enligt hennes tolkning. Hon säger att med hennes förslag blir det stopp för den här fria rörligheten för EU-medborgare. Så att Bulgarer, Rumäner och så vidare kan inte fritt resa in i Storbritannien. Vilket var en viktig valfråga och en viktig praktisk aspekt av Brexit.

Europa domstolen skulle förlora sin juristiktion över Storbritannien. Och man skulle bli av med en mängd stora inbetalningar, medlemsavgifter och annat som Storbritannien idag. betalar till EU. Så att Theresa May menar att på det här sättet så kan vi få stå på de sakerna som folk egentligen röstar emot och kan behålla de bra sakerna som till exempel nära handelsförbindelser och goda relationer och så vidare.

Datumet för Brexit är satt till 29 mars 2019, alltså knappt nio månader från idag. Men känslan man får här är att allting är upplagt för att Theresa May ska säga Oj då, EU gav oss inte rätt sorts handelsavtal. Så därför måste vi nu skjuta på det hela. Eller därför måste vi nu acceptera helt andra villkor än ännu mjukare Brexit.

Brexit som är så mjuk att det inte ser ut som att Brexit... Att det inte syns. Ja. Men nu börjar folk tröttna rejält på det som Theresa May håller på med här. Tre ministrar har avgått på kort tid. Dels själva Brexit-ministern David Davis har avgått. Och hans biträdande minister Steve Baker. Jag är lite osäker, heter det biträdande minister?

Undersecretary säger man iallafall i Storbritannien. tycker du att det är rimligt? Har väl praktiken en roll som liknar en, vad man i Sverige skulle kalla för en statssekreterare? Ja, i alla fall. David Davis kommer nu att bli ersatt av Dominic Raab som, liksom David Davis, är en känd så kallad brexit-er, en brexit-förespråkare. Men, sedan bara några timmar senare så avgick även Boris Johnson, den högprofilerade och efterliknande som Det var lite drama.

Normalt sett i Storbritannien så brukar man ha sådär välordnade avgångsprocesser där man tillkännager gemensamt. Premiärministern och den avgående ministern tillkännager samtidigt. Så att media får samtidigt dels ministerns avgångsbrev och premiärministerns kommentar. Men i det här fallet så var det så att tydligen att Theresa May fick nys om att Boris Johnson planerar att avgå.

Och då förekom hon honom och gav sin kommentar innan Boris Johnson hade hunnit publicera sitt avgångsbrev. Det var lite inte så snyggt skött kan man säga. Och Boris Johnson ersätts som utrikesminister av Jeremy Hunt som var på Remain-sidan under folkomröstningen. Så det där med ut med Brexit och in med Remain-förespråkare.

Sammanlagt så har sju ministrar avgått. från Theresa Mays regering under det senaste året. Hon har ju varit premiärminister i ett par år, så det kan vara att hon avgick under den här tiden, bara under det senaste året. Alltså sju ministrar har avgått. Och jag tror att om man går tillbaka historiskt och tittar på hur många år innan måste man titta på för att få ihop till sju ministeravgångar.

så är det väl ett årtionde minst eller något sånt där. Det finns en liten infographic i artikeln om Boris Johnson i ropavdelningen för den som är nyfiken. Ja, om regeringen May faller och Theresa May tvingas avgå som partiledare då skulle det inte vara första gången som en Tory-ledare går det ödet till mötes.

Margaret Thatcher hade delvis liknande problem. John Major. David Cameron, alla de här hade problem som, ja svårigheter att navigera de EU-kritiska respektive EU-vänliga förlangerna inom det konservativa partiet. Det här är som en inre konflikt som de dras med sedan många årtionden och uppenbarligen fortfarande så har de inte hittat en väg framåt.

Boris

Nej jag dör på sättet, de blir ju inte görade heller. Det finns ju... Det fascinerande med brexit-kampanjen och att den vann, det var ju att den vann trots att den hade ett synnerligt tunt ledarskap. Den hade egentligen bara Farage där som frontfigur. De andra var ju väldigt tvehågsna, Boris Johnson och till exempel andra konservativa.

De valde ju Sida i sista minuten. Och samma sak gjorde Johnson i det här fallet också. Det har rapporterats att han dagen innan han avgick, hade uttalat att han ändå var beredd att försöka sälja mjuk Brexit även om det kändes som att polera en klump med avföring, för att uttrycka det familjevänligt.

Så att han gjorde vissa övervägar och kom fram till att det är bättre att avgå, kanske bygga någon ny plattform och komma tillbaka på något sätt. Men det finns ingen, i nuläget kan jag inte se någon politiker som kan leda. Nej-sägarna, eller ja-sägarna till Brexit och se till att det genomförs. Nej, är det den som kommer efter eller den som kommer efter den?

De kommer liksom att sega på det här sättet till luften går ur allting. Och så kommer det liksom folk att rycka på axlarna och säga att nej men, det får väl vara som det är då. Det är bara så besvärligt det hela. Det är liksom en utmattningstaktik som uppenbarligen tyvärr är lyckad.

Martin

Ja men precis så som du säger Boris, det grundläggande problemet är ju det enorma glappet som finns mellan å ena sidan den politiska eliten och å andra sidan, ja pris på folkviljan eller vad man ska säga. Nu har man ett direkt uttryck för folkviljan till följd av folkomröstningen som hölls 2016. Och problemet är att den politiska eliten är totalt ointresserad av att verkställa beslutet.

De gör det enbart som en absolut sista utväg. Och de tror att de annars kommer att förlora nästa val. Om de ser någon som helst möjlighet att komma undan med det, så kommer de sopa brexit under mattan. Och precis som du säger, det gäller ju alla, särskilt liksom Boris Johnson, som är en redan opportunist, som bestämde sig liksom dagen innan folkomröstningen att han skulle vara för brexit. Han har ju ett fuktat fingre i luften.

Det är det de är duktiga på. De vet vilket håll vinden blåser. Och då var det dags att säga att man är för Brexit. Det är klart han inte är för Brexit. Han är samma skrot och kors som alla de andra. Så det är ett problem som egentligen inte har med Brexit att göra. Och lösningen är ju uppenbarligen att avsätta hela den politiska eliten. Var bort med den.

Oavsett om man gör det vid allmänna val. eller om det finns något annat sätt att göra det på. Det finns ingen väg framåt med så korrupta ledare. Utan det är exakt som du säger, Bojke. De kommer sitta i den situationen, Brexit kommer förhalas och förhalas och förhalas och så kommer det bli en riktigt superslapp, mjuk Brexit som inte ens är någon Brexit. Och till slut är det bara så här, vad spelar det för roll?

Om vi ska ha supermjuk Brexit eller ingen Brexit. Skitsamma, vi stannar i EU. De kommer hitta något sätt, för det finns ingen. Ja, liksom om Nigel Farage kommer tillbaka och blir Storbritanniens premiärminister. Någon sån skulle man kunna drömma om möjligen. Mm. Eller någon typ av, ja, någon mer extraordinär typ av händelse. Det är inte omöjligt. Men inte med sådana som Theresa May och Boris Johnson.

Boris

Inte en chans. Jag är för ovana med att... Farage, alltså, känns, jag upplever honom som väldigt tyst och lugn och......stilla nu. Hon tycker att han har gjort sig till. Han skulle ju ha världens chans här nu.

Martin

Han har ju sagt i flera intervjuer att han känner sig liksom... dels att han känner sig lite trött och liksom... lite kantstött och vill vila upp sig och sånt där. Jag tror bara att Nail Faraj han är en människa liksom. Han är inte en sån här politiker, monster, svin. Han har ett annat liv som han vill leva, andra intressen. Han är inte beroende av politiken för sitt välmående eller sin utkomst.

Han har ju gått ställt ekonomiskt för att han har jobbat i finansbranschen i många år. Och han gillar att vara med sin familj och dricka öl och hålla på med andra saker. Rävjakt, jag vet inte vad Nigel Farage håller på med, men så sköna brittiska exempelvis saker säkert. Men han är inte en del av det här politiska spelet. Han tycker det är skönt att inte behöva vara i politiken längre.

Kanske att hans... Det är som patriotiska pliktkänsla kan locka honom tillbaka. Men hans default-läge är att bara säga Nu vill jag leva mitt liv. Alltså han har en otroligt sund grundläggande impuls. Det är en känslig affär för honom när han införs. Det är också genuint. Han är en sån person som hellre skulle göra något annat. Det är ju den här motsatsen till sådana här Theresa May och Boris Johnson-typer för vilka politiken är... som liksom så här super crack kokain knark liksom som de bara måste knarka mer och mer hela tiden. Ja,

Boris

bra beskrivning och du var nog väldigt tröttade med Farage att en trötthet kan ju komma också av att han nästan egenhändigt faktiskt genom år och tal av arbete och slit man ska inte överskatta hans insats för att omröstning alls kom till stånd. Och så ser han liksom den fuska sport av flera hundra lata parlamentledamöter och politiker. Och då kan man förstå om man tänker att jag orkar inte ge mig in i det där igen. Jag jagar räv och fångar fjärilar.

Martin

Sen tror jag att politiskt kan man absolut tänka att Storbritannien har ett jäkla krångligt valsystem med avseende på att säga att UKIP skulle ta över regeringsmakten och sådär. Det är väldigt svårt för man har enmans valkretsar. Vilket innebär att du sitter längre in än i Sverige. Så UKIP får ju redan hyfsat stor andel av rösterna, av antalet röster.

De får väldigt liten andel av parlamentsledamöterna. på grund av hur valsystemet funkar. Det här innebär ju bara att när utvecklingen kommer till Storbritannien i full skala som den redan gjort i många andra europeiska länder så kommer vi få en ännu starkare catch-up-effekt. Vi pratade lite om det här i förra avsnittet av Radiobubbla om hur nationalistiska känslor och rörelser kan slöva ganska snabbt i Europa.

Där ser man till exempel det svenska exemplet är välbekant. Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen. De fördubblas i valresultat, de fördubblas i valresultat igen Till slut är de största partiet Som de förmodligen kommer att vara efter valet i september Men trots att SD är största partiet Så kommer de få nästan noll politiskt inflytande Vilket innebär att SD kommer inte de facto få något inflytande Förrän de får en egen majoritet Eller kanske SD och AFS tillsammans får en egen majoritet eller något sånt där Och det kommer att vara samma sak i Storbritannien Att UKIP kommer knappt synas Undertextning.nu i valresultaten förrän de tar över.

Till slut tar de över. Jag undar verkligen Nigel Farage all avkoppling och piprökning, öldriktning, fjärilsamling som han mäktar med. Men för Europas skull och den här planetens skull så vore det fantastiskt bra om han kom tillbaka vann en jordskredsseger i brittiska valet och blev Storbritanniens premiärminister och offrade tio år av sitt liv.

på det projektet. Så det kommer inte hända på ett tag men det kan komma ganska plötsligt. Och då blir det en aggreferas för hela slanten. Låt oss hoppas på detta. Det är en liten parentese till den här nyheten som jag tycker är intressant. De har den här stora brexit-krisen i Storbritannien, regeringen och allting. Vad händer på svenska horisonten under tiden? Jag tycker det är kul att hitta en sån här juxtapositionering.

Vi har i opinionsavdelningen en artikel som handlar om Carl Bildt. Carl Bildt som säger att den enskilt största faran för Sveriges välståndsutveckling är att det eventuellt skulle kunna bli en folkomröstning om svenskt EU-utträde. Vilket då man får tolka som att det förmodligen då skulle bli ja till EU-utträde. För då kan ju det fruktansvärt hända att Sverige går ur EU.

Vad är problemet med det då? Frågar Vännerbordnen. Jo, problemet med det är att då kommer man sluta ett bilateralt handelsavtal med USA. Hemska tankar, det är lite oklart för mig. Vad som är så otroligt mardrömslikt med det. Men Carl Bildt är i alla fall ute och vevar nu. Jag tycker det är en så intressant kontrast om att det är jätte, jätteviktigt att vi inte går ur EU. Och helst ska vi väl gå med i euron också.

Jan Björklund höll ju sitt almedalstal om den här frågan också och meddelade att Folkpartiet gör det här till sin primära valfråga. De går till val nu på kampanjen på att Sverige måste stanna i EU Tyst på allt prata om... om... om......Swexit. Swexit eller som vi säger ibland Svejdå. Och det där gör liksom Jan Björklund, den taktiska bedömningen att det finns en 5% av befolkningen som tycker att det här är den viktigaste politiska frågan.

Och ska han liksom skrämma upp folk, han och Carl Bildt ska tillsammans skrämma upp folk med att nu finns det en risk att vi går ur EU och inte går med i euron. Så rösta på, se till att Jan Björklund får sitta kvar i riksdagen så han kan rädda er.

Boris

Det är bra att du tog upp det där, för det där är ju extremt taktiskt skickligt. Det går säkert att hitta... Utgå från att 5% av befolkningen är EU och eurohardcore-stollar som är de mest skrämmande tanken. Och mycket mer kan de ju inte få i alla fall Björklundarna. Exakt. Bra listigt.

Martin

Ja, det känns inte fel av Jan Björklund att satsa på någon sån här fråga som två tredjedelar av befolkningen omfattar. Han ska satsa på en liten nischfråga. som bara 5-10% av befolkningen bryr sig om. Men de är fanatiska kring den frågan. Det är bara folk på livsdelen som driver. Det är perfekt. EU och EU-Europe är perfekt. Det här garanterar att deras parti kommer att vara kvar i riksdagen. Det finns ju verkligen folk som tror det här.

Det är den viktigaste frågan att vara kvar i EU. För freden i Europa och så vidare. Jag har inte enormt mycket respekt för den analysen. Men jag har träffat tillräckligt många av de människorna för att veta att de finns. Men den verkliga orsaken till att Carl Bildt slålar arm, det är naturligtvis att ett svejdå skulle göra Carl Bildt irrelevant.

Boris

Ja, han tillhör ju liksom ett skikt som livnär sig på vad, bättre uttryck finns inte än globalister alltså. Och han måste liksom pledera för att han är globalist. större och större nationell samordning eller snarare underkastelse. Det är ju hans jobb.

Martin

Det är hans jobb och det är också han som man brukar säga, hans legacy. Om Sverige lämnade EU, då skulle alla se Carl Bildt för vad han egentligen är. En nolla, en loser. Han tog Sverige in i EU, men det blev ett fiasko. När Sverige slankar ur EU-skräp. bara ett par årtionden senare. Och då blir Carl Bildt se efter Mäle det här patetiska misslyckandet. Evig förutmjukelse. Och det tycker jag är ett skäl så gott som något att kämpa för ett rungande Svejdå. Ja, det räcker som skäl.