Martin

Sean Gabb, månghundraåriga UFO-beskrivningar stärker misstanke om utomjordiskt liv. Svårt för dåtidens människor att fabricera sådana händelser. Ja, Sean Gabb, den oefterliknelige, skriver här under sin pseudonym Richard Blake, som är hans skönlitterära pseudonym, under vilken han ger ut romaner.

Men den är publicerad under hans eget namn på det brittiska Mises-institutets hemsida. Han tar upp en fråga som är väldigt intressant. Ovanligt ämne för en libertariansk sajt kanske, men väldigt intressant. Om. Fermi-paradoxen Ska man på ett enkelt sätt sammanfatta Fermi-paradoxen?

Resonemanget är något i stil med att statistiskt sett så borde det finnas andra civilisationer i galaxen. Det finns, säger så många, det finns 100 miljarder stjärnor i galaxen. Vi vet statistiskt sett att en tiondel av de siffrorna som Sean Gabb har, liknar solen.

En av fem av dem kan förväntas ha planeter och så vidare. På det sättet kan man räkna fram hur många planeter som jorden borde det finnas. Det är kanske 100 000 eller någonting i galaxen, så det är ganska många. Då är frågan varför, om det nu finns 100 000 liknande planeter därute, varför har vi ännu inte fått besök av utomjordiska varelser?

Varför är det inte fullt av rymdskäpp från andra civilisationer, även i vårt solsystem? Och slutsatsen då, det är att det måste finnas en förklaring till den faktum att det inte dyker upp rymdvarelser. Enkelt uttryckt då, antingen så är intelligent liv, sånt liv som kan bygga rymdskäpp, extremt sällsynt, även på de planeter där det finns förutsättningar för liv.

Eller så finns det någonting annan skäl till att vi inte blir kontaktade. Tack för mig, det var en bra kväll. Det här ger upphov i sin tur till idén om det stora filtret, the great filters. Här ställer man sig frågan, vad är det som är ovanligt? Är det att liv uppstår? Är det att intelligent liv uppstår från ointelligent liv? Eller är det till exempel att intelligent liv överlever sina egna uppfinningar och uppdrag?

Det ett uttrycket är att det stora filtret, the great filters, som gör att de andra civilisationerna filtreras bort och inte dyker upp i våra första trappar. Ligger det stora filtret före oss eller efter oss? Och det man hoppas på då kan man säga, det är att det stora filtret ligger före oss. Till exempel att det finns en massa planeter med liv kanske, men det är väldigt, väldigt ovanligt att en sån planet utvecklar tillräckligt intelligent liv för att bygga rynnskepp.

Det kanske finns liksom hundratusen planeter ute med träd och katter och fiskar och apor kanske. Men de kommer aldrig så långt att de börjar tillverka verktyg och blir smartare och smartare och bygger rymdskepp och sånt där. Och det är det vi håller tummarna för då, att det stora filtret ligger bakom oss. För det är lite mer dysta perspektivet, det är att det stora filtret kanske ligger efter oss.

Till exempel att... När en civilisation skapar teknologi, börjar resa i rymden och så vidare, då börjar de också tillverka fruktansvärda vapen. Till exempel kärnvapen, kanske ännu värre, ännu mer katastrofala vapen. Och därför blir det så att nästan alla civilisationer utrotar sig själva genom gigantiska krig med massförstöringsvapen.

Och det är det som är det stora filtret, det är det som gör att ingen kommer hit. Och det är därför vi hoppas på att det stora filtret ligger före oss och inte efter oss. Att vi redan har tagit förbi just det. Och ett exempel som Sean Gabb nämner är att... När vi kommer till planeten Mars, menar Nick Boström, den svenska filosofen vid Oxford University. Nick Boström hoppas, och vi med honom naturligtvis, att när vi kommer till Mars ska vi upptäcka att det aldrig har funnits liv där.

Att det alltid har varit en tom, steril, öken planet. Därför att det skulle antyda att det stora filtret ligger på Mars. Om vi ser att det har funnits liv på mars, då finns det en större risk att stora filtret ligger i mars. framför oss, särskilt om vi ser spår efter en högteknologisk civilisation eller något sånt där. Ja, så där är frågan om det stora filtret.

Det är bra söndagsämne bara för Radiobubblan. Ja. Jag ska försöka sammanfatta hans resonemang här. Hans nästa poäng det är att moderna vittnesmål om att utomjordiska varelser har besökt oss är inte tillförlitliga, därför att de är färgade av rymderan av vatten. populär och kulturella skildringar av att utomjordlingar kommer hit.

För naturligtvis, efter att rymdteknologi blev aktuellt för människor när vi byggde satelliter och rymdskepp och sånt där, då är det en väldigt kort steg till att tänka sig att andra varelser kan bygga rymdskepp och komma till oss. Så att så fort någon nu pratar om att de har sett ett UFO eller sett en rymdvarelse eller sådär, så är det väldigt stor sannolikhet att de är påverkade av alla de här kulturella skildringarna.

artefakterna av moderna mytologin kring rymdvarelser och så vidare. Och då säger Shonga Abba att det är mer intressant att titta på historiska vittnesmål som är liknande, därför att för x antal hundra år sedan och innan det så fanns det inte den här kulturella föreförståelsen för att det kunde finnas rymdvarelser, för att man hade en helt annan syn på universum.

Man såg jorden som centrum för kosmos, Och allting annat som fanns runt jorden, det var inte oändligt många stjärnor och planeter, utan det var till exempel en sfär av fixstjärnor med föremål som alla var mycket mindre än jorden. Man trodde att stjärnorna var små ljuspunkter, inte att de var gigantiska gasmål runt vilka det kretsade planeter.

Man trodde att det var mycket mindre föremål som befann sig mycket närmare. Det fanns inte riktigt möjlighet att i de allra flesta fall att konceptualisera att det kunde komma varelser från andra planeter och så vidare. Så att man hade vissa idéer om änglar till exempel. Och det är ganska intressant att vi spelar in i det här att änglar som är varelser som nedstiger från himlen och så vidare. Men bara änglar, inte så att säga naturliga varelser i stil med oss själva.

Så att om det finns en sån här idé. uppgifter om Ufon och möten med rymdvarelser och sånt där innan rymdåldern, eller innan den vetenskapliga tidsåldern. Då är de desto mer intressanta att studera. Och Sean Gabb, som alltså är... Han är ju expert på klassiska språk och klassisk litteratur. Han är författare, romanförfattare, i sin egen rätt.

Men han jobbar till vardags, driver ett institut som sysslar med klassiska studier. Han är en expert på klassiska språk inklusive grekiska och latin. Han går tillbaka till källorna här och har tagit fram två exempel som han menar är väldigt starka och nästan oviderskärdliga i sin autenticitet. En text är från 800-talet och en är från 1200-talet och båda är alltså på latin.

som Sean Gabb har översatt för oss här. Och det är väldigt intressanta skildringar. I det ena fallet så är det en biskop på 800-talet som med viss skeptis återger en berättelse som man har hört en annan berätta om om skepp och himmelska sjömän som kommer i sina skepp från en plats som heter Magonia och flyger genom himlen och kommer och tar med sig mat, tror jag.

De interagerar med fält med odlingar som plötsligt blir förstörda av en hagelstorm. Och den andra texten kommer från 1200-talet och handlar om en händelse i Storbritannien när ett stort antal människor ser ett skepp.

Det är som att vd-börande inte kan andlas vår atmosfär.

av fuktigheten i vår tunga luft som om han drunknade i havet står det i den här texten. Det är ganska anslående vittnesmål. Vad tycker du Boris, du som också har varit med ett tag och faktiskt var med åtminstone när den här andra berättelsen ägde rum. Vad tycker du om Jean Gabbes metod här?

Boris

Jag tycker den är alldeles rätt. Det som förvånar mig är, det är ett viktigt påpekande, att han har ju liksom en väldigt bra... Hans lärdom gäller mycket antiken och det är förvånande med att han inte går tillbaka dit. Man kan uttrycka det som så här. Han säger någonstans i texterna att om man tittar på någon av den moderna historien så ser vi inga tekniksprång som skulle kunna tala för att utomjordingar har snackat ihop sig med vetenskapsmän och regeringar har gett oss kunskap, eller snarare dem.

Så det kan man glömma tycker jag, den utvecklingen har växt av sig själv, inne i mekanismer. Men går man till... Man kan inte vända på resonemanget och säga så här att... Har vi några stora teknik- och vetenskapsförluster i historien som tyder på att det fanns högt utvecklade kunskap som vi ännu inte kan förstå vidden av?

Jag minns att vi pratade en gång om antiken Grekland och... Jag tror att jag släpar upp mitt favoritexempel är Antik Heran. Det är mycket avancerade. Det är mycket mer ett astrolabium, nästan världens första datamaskin eller vad vi kan känna till som detta. Som inte bara visar hur avancerad kunskapen var om världsrymden, utan också, vilket man ofta glömmer bort, att kunskaper om mekanik och tillverkning var väldigt avancerade.

Den fiskade man i uppförstvaret för 20 år sedan ur havet. Den är fortfarande fullt utredd. Den kan inte ha skapats i sig, den måste ha funnits i ett sammanhang. Så att, och det vet vi lite om, och det menar jag att det är en antik... Man ska gå ännu längre tillbaka än vad GAAB gör. Därför att även vid den tiden finns det så mycket brus och störningar i havet.

Han har fiskat upp två bra men jag tror att om vi hade möjligheten att backa än mer i tiden så kanske vi skulle se och möta andra bevis på detta. Jag har alltid tänkt mig lite spekulativt att de antika... Sagerna och gudamyterna, för i dem så lever alltså gudarna, de som besitter större kunskap, andra egenskaper och färdigheter än människor.

Då de existerar ju som fysiska varor också och interagerar på ett helt annat sätt med människorna än vad senare tiders olika gudomar gör. Och det kan jag också tänka mig skulle vara ett återkommande. Jag har ett litet problem med Fermi-paradoxen och också med bostadsrätt.

Det är att det förutsätter att civilisationer som utvecklas i andra världar skulle vara som vi. Ibland tänker jag att vår lust att upptäcka saker är en del av den. ligger i den genetiska koden och i tvången. En del människor vill bryta gränser och upptäcka nya saker.

Ner i världshaven, in i djunglarna, ut i rymden. Och sen är det också en fråga om att det är sånt som förstärks av problem i samhället och i världen. Till slut så kommer det att säga att vi måste dra ut i rymden. Man bör ju rimligen kunna tänka sig en civilisation där ute någonstans med en annan genetisk uppsättning som följd av ett annat huvudval.

Där människor är fullt belåtna med, står högt vetenskapligt, eller kanske bara en bondescivilisation. Men där finns inte något. De tittar upp på himlen med tänkande att det är en bondescivilisation. Det föds inte ens tanken på att de skulle ge sig ut i rymden.

Martin

Det är en viktig reflektion tror jag. Man kan fråga sig då, om de inte är tillräckligt nyfikna och driftiga för att skapa rymdraketer, kommer de då vara tillräckligt nyfikna och driftiga för att skapa andra typer av teknologi, andra typer av vetenskap? Man skulle kunna spekulera att det är en del av det här. Utan den graden av nyfikenhet så skulle de inte ens komma till en teknologisk eller vetenskaplig eller civiliserad nivå.

Men i linje med det resonemanget så skulle jag säga att en av de starkaste kandidaterna till det stora filtret Enligt min mening är det helt enkelt att visserligen så uppnår civilisationer den teknologiska nivå som krävs för att utforska rymden. Men i praktiken så tycker de flesta inte att det är superintressant att utforska rymden.

Och man skulle kunna säga att vår civilisation är ett exempel på det här. Vi har skapat alla teknologiska förutsättningar som krävs för att inte bara åka ut i rumnen, utan dessutom bygga rymdstationer, baser på andra planeter och så vidare. Rent tekniskt så kan vi göra det här. om vi lägger manken till. Men i praktiken så har vi inte gjort det.

Senast vi var på månen, senast människor satte sin fot på månen, det var ju 40 år sedan ungefär. Så vi gjorde de sakerna som skrytprojekt under kalla kriget, som politiska skrytprojekt. Men det har inte funnits några kommersiella incitament uppenbarligen, att till exempel bygga en bas på månen eller något åt det hållet. Vilket innebär att förklaringen till att utomjorde ska vara så att vi inte kommer hit, det kanske är att de har kapitalism.

De kanske har gått vidare till steg där de inte längre har politiker som spenderar alla pengar och håller på med meningslösa skrytprojekt. Utan de allokerar resurser på ett kommersiellt, traditionellt sätt. Vilket kanske innebär att de bygger lite kommunikationssatelliter, de kanske bedriver lite gruvdrift på några astroider i solsystemet där de befinner sig. Men de ser bara ingen skäl att bygga gigantiska, svindyra skepp för att åka mellan stjärnorna.

Det kanske finns enstaka entusiaster där också, Elon Musk-typer, som tycker man ska skicka iväg en sådan här ark-skepp till någon annan stjärna. Men det kanske är svårt för dem att hitta tillräckligt många investerare, för att folk är ganska... Folk har inte den här riktigt galna, desperata äventyrsdriften, som inte vi heller verkar ha i den utsträckningen. Behovet av att göra ett gigantiskt politiskt skrytprojekt.

Boris

Precis. Och när du linjerar upp den påpekandet då slås jag faktiskt av hur vilken nedåtgående kurva civilisationen eller inte civilisationen, men människan befinner sig i. Tänk dig själv på 14- och 1500-talet att då var Monark och skickade ut skottkartakorna, kolumbus eller så.

Vilket monumentalt projekt där man inte visste speciellt mycket utan att där borta borde det finnas något sätt att segel och att folk gjorde det. Ut i det stora okända. Var ser du det idag? Mask är ju till och med med sig jämfört med de gamla upptäcktsresandena och kolonisatörerna. Alltså, människan har blivit...

Martin

Jäkla trist varelse alltså.

Man visste ju vad land var, och skog, och berg, och floder, och naturresurser, och eventuellt andra människor som man kunde handla med och så vidare. Så där hade man ändå en ganska tydlig bild av vilken typ av avkastning man kunde få på den investeringen. Samtidigt som man visste inte vilka kontinenter det faktiskt var. Det fanns ju rätt mycket oklarheter samtidigt som man hade vissa övergripande förväntningar.

Nu så är vi i en helt annan situation. Det finns motsvarigheter idag. Det skulle vara till exempel att det fanns en annan planet i solsystemet som såg ut som jorden, som hade vatten och kontinenter och vi kunde se att det fanns moln och liv och sånt där. Och om det fanns, då är jag säker på att vi skulle ha koloniserat den. Alltså då skulle vi ha skickat skepp efter skepp efter skepp efter skepp för att ta över den. Men nu vet vi vad som finns.

Vi vet alla himla kroppar i solsystemet har vi kartlagt. Utom de enstaka obskyra objekt ute i Kuiperbältet så vet vi vad som finns på alla planeterna och månader och så vidare. Och det finns ingenting som liknar jorden. Det finns ingenstans där vi bara kan bosätta oss och kolonisera utan att ha super mycket livsuppehållande teknik. Så det blir väldigt dyrt och komplicerat. Och vi vet, vi kan utesluta på förhandla att det finns den här typen av möjligheter som fanns under den här fantastiska epoken då vi koloniserade nya kontinenter.

Och det är en tragedi. Det är inte en tragedi tror jag. För det vore på ett sätt idealiskt om det alltid fanns nya kontinenter att utforska. Gud vet att jag skulle försöka samla mig för att komma med på en sådan expedition och utforska en ny kontinent. Det låter väldigt, väldigt intressant,

Boris

tycker jag. Ja, eller bygga en ny kontinent på en planet som inte har perfekt beboelighet. Jag håller med om det du säger om utvecklingen. Samtidigt är det så att man borde ju förvänta sig att nyfiken och kompetensen Jag tror alltså att vår mentalitet och förmåga hade utvecklats så att dagens kolumbusar och politiker och härskare skulle se det som att nu har vi stort sett gjort det någorlunda, med betoning på någorlunda, känt. Och nu ska vi liksom kolonisera något av det som finns där ute.

Martin

Ja. På gott och bont så tror jag vi ser tecknen här på att det som händer med en mogen civilisation är att den snarare sluter sig inåt. Den slutar expandera utåt och istället så går den till sin inre värld. Och i vårt fall då så ser vi också hur vi till exempel vänder oss till internet. Så att vi gör väldigt mycket saker som inte riktigt syns på utsidan. Vårtids titaner och utforskare.

Sådana som till exempel Elon Musk eller... eller Peter Thiel eller Steve Jobs eller någon sån där. De gör också mycket saker men det syns inte så mycket på utsidan för att de går till en inre värld. I en mental inre värld eller i datorernas inre värld. Och det tror jag är kanske den bästa kandidaten till det stora filtret. Civilisationerna finns där ute men de utforskar inte rymden. De utforskar sina egna inre och virtuella världar som de har skapat med teknologi.

Boris

Mm, och utforskar människan. Men vet du vad den stora frågan i den här texten är? Nej. Kyrkdörren.

Martin

Ja just det, finns den kvar? Det tänkte jag på när jag läste den.

Boris

Det blir man verkligen hängande i luften.

Martin

Det är jätteintressant va? För i den här texten från 1200-talet Bra det tog upp där Borg Så står det alltså att Det där skeppet som kom ner och kastade ner en lina med ett ankare Ankaret blev kvar för de klippte linan och kvar blev ankaret och ankaret byggdes in i en kyrkdörr eller man gjorde Man gjorde järnbeslag för kyrkdörren av det här ankaret.

Det står i sista meningetexten att de här järnbeslagen kan fortfarande beskådas på den här kyrkdörren. Det vore ju väldigt spännande att se om den finns kvar. Ja, förlåt. Jag tycker inte att vi ska ägna mer tid åt den här artikeln om space aliens. Vi hade ju en del intressanta saker om Atlantis-hypotesen och Erik von Daniken och så vidare. Det mänt helt.

Jag får bara säga i förebegående här att jag har haft högre förhoppningar under brittiska miselsinstitutet. Jag har ju till och med sagt i Radio Bubbla att jag hoppas att de kan vara lite grann hoppet för den libertarianska rörelsen. Att vi kan få en europeisk och eurocentrisk återupplivning. av det libertarianska konservativa arvet.

Och jag hoppas då att vi bubblar är egentligen bäst. Vi är egentligen bäst i hela världen. Men eftersom vi kommer från ett obskyrt land och pratar ett obskyrt språk och så vidare så har jag tänkt att kanske i Storbritannien, kanske Kier Martland och Sean Gabb och company kan dela vägen. Men ärligt talat Boris, jag vet inte om det Kier Martland vill publicera på sin hemsida är är oerhört abstrusa essäer av Sean Gabb där han spekulerar om rymdvarelser. Då vet jag inte ärligt talat om brittiska mysinstitutet. Är det Avantgarde som jag hoppats att de ska vara?

Boris

Nej, alltså det här är en lustig fik grej och man kan resonera mycket kring det men det är liksom inte... Förlåt uttrycket, en text på en kamporganisations hemsida riktigt.

Martin

Man kanske får se det som en lovvärd bredd i verksamheten. Man skulle vilja att vår bärande intellektuella institution är tillräckligt mångfacetterad och rik för att även ta sig an de här frågorna. Dock är en fråga om man publicerar en text i veckan, det här är verkligen det man lyfter fram.