Button-svg Transkribering

Walter Devereux: Muntligt traderade folksagor tecken på ett samhälles hälsa genom dess ömtålighet

Martin

Walter Devereux, muntligt traderade folksagor, tecken på ett samhälles hälsa genom dess ömtålighet, folklighet och organiska natur. Dagens likgiltiga och industriella syn på böcker, tecken på samhällets förfall. Vi pratade i förra inslaget om kristendomens ställning i Sverige.

En ny CIFU-undersökning som visar att den är epodekis. I mån folk fortfarande är kristna så har de alldeles egna definitioner av vad kristendom och Gud är, vilket är den essentiella kvaliteten för svensk religiositet. Här har vi ett annat perspektiv som kommer från den traditionalistiska sajten Termidor.

Det handlar om folksagor, traditionella folksagor. Och att de kan användas som en liten temperaturmätare för kulturella utvecklingen och hälsan hos ett land. Du Boris, du sa att svenskarna är ett hokus pokus folk. Ja. Som är vidskepliga och de tror på lite allt möjligt. Du tror att man kan få se en återgång till en tro på tomtar och troll och sånt där?

Boris

Nej, alltså...

Martin

Det är en traditionell nordisk folk, det är en... Jag vet,

Boris

alltså det är bra att du sätter fingret på det där, för jag var väldigt vag i min... Min lilla attack där. Jag tror inte det kommer att se någon återgång till tron på tomtar och troll. Eller att man, eller asar tron. Allt vore ett framsteg höll jag på att säga. Därför att de banden är också kapade. Alltså vi lever i en tid där individen står över precis allting annat.

Och till och med det mest korkade människa i detta land eller i världen tror att de är. Något exceptionellt är att deras egna oreflekterade känslor är viktiga. Och har de den här fredagstakomyskänslan, då tror de att de har Gud i sig. Så det vore tacknämligt, tycker jag, om... om svenskar började ta till sig tanken på tomtar, troll, mylingar, läskiga grejer eller faktiskt lärde sig de gamla nordiska gudasagorna.

Men det finns ju populärkulturella strömningar som jag tycker är väldigt intressanta. Jag har för mig att vi pratade om Nils Geimann för några program sen. Man har ju sett att Hans Norr upptäcker plötsligt att ungdomar läser Hans Norrs mythologi, alltså hans omdiktning av Asagud-sagorna och slukar dem.

Och de är faktiskt lästerna också, det är väldigt väl omskrivet och återberättat. Hans American Gods har också stagit väldigt väl som ett fantastiskt verk, både som bok och nu som tv-serie. Det visar att det finns ett sug efter de här ursprungliga berättelserna, de ursprungliga sagorna, som faktiskt uttrycker folkkärlen på något sätt, och väldigt mycket folklig visdom också.

Jag tycker bara lite synd att det går via populärkulturen istället för att det muntligt traderas i en släkt eller familj. Men det visar i alla fall att finns suget där så är inte skadan irreparabel. Finns hopp.

Martin

Den här intressanta artikeln nämner Tolkien som ett exempel på att man inte kan återskapa, man inte kan tillverka, fabrikera folkslagor. Vilket han menar då på att Tolkien har bevisat. För att hans berättelser, de inspirerar män. Men bara på grund av hur de relaterar till vår civilisationsupplevelse eller vår egen mer organiska mytologi.

Men i sig själva så förblir de bara fantasy. Modern fantasy. Jag vet inte, sagor skulle du säga på svenska antar jag. Jag hänger inte riktigt med där, men tolken är förstås ett så förfinat exempel på det här. Men jag kan tänka ibland på vilken roll har till exempel Harry Potter-böckerna? Varje kotte man träffar från min ålder och neråt har läst Harry Potter som...

Ja, men jag antar som barn kanske läste Bibeln förr i tiden. Jag blir fortfarande förvånad ibland när jag talar sådant där. Folk läste Harry Potter, eller de har läst Harry Potter två gånger. De har läst det genom alla böckerna och så har de lyssnat på ljudböckerna. Och nu läser de det på sina barn och så vidare. Där finns det ett mytos som är oerhört betydelsefullt för människor.

Ett annat exempel jag hörde... Jag är förlåten att jag blandar högt och lågt här. Jag tycker Harry Potter är ganska intressant. Men bara en annan sak som jag hörde en dag var att... På en demonstration, jag vet inte om du har gjort det. Jag var i Boston, den här anti-ytterhörighetsdemonstrationen som vänsterordnade i Boston. Hörde att de stod och skrek på den eller någon annans manifestation. De hade lånat slagorden ur Game of Thrones.

Så när de såg konservativa människorna kräva yttrandefrihet så skrek de nånting som de skrek i King's Landing när kyrkan var arga på familjen Lannister. Folk läser fortfarande saker. Det finns mytos som fortfarande är väldigt betydelsefulla som lever i människors undervetna. Och som de använder sig av för att förstå saker, för att hitta de mest kraftfulla uttrycken. Det är lite sorgligt bara, lite pajasartat, att det är Harry Potter och Game of Thrones.

Boris

Mm. Det är lite lustigt att jag är så hoppfull med mig. Jag tror att... Jag har nästan underskattat det här suget som finns hos unga människor och förhoppningsvis hos äldre också. Jag har också att återknyta till de gamla berättelserna och deras... Vi pratade om antiken i förra programmet, alltså det finns något ursprungligt starkt och tydligt som handlar om människan i de här berättelserna.

Och det som skiljer de olika fornländerna, alltså kulturkretsernas berättelser åt det, det uttrycker ganska väl skillnaden i mentalitet som har växt fram i de områdena. Jag tror det kommer tillbaka.

Martin

Ja, jag hoppas i alla fall. Det finns i alla fall en lik tradition i Sverige med folksagor och folktro som man skulle kunna bygga vidare på. Med tanke på vilket avstånd det är nu mellan det svenska folket och någon form av genuin kristenkultur eller kristenreligion. Det var ju väldigt länge sedan som man klippte banden egentligen med någon ursprunglig linje av kristenheten.

Så att återvända till det här. till kristendomen, det kanske är lika dödfött som att börja på helt nykula. Vore inte det spännande om man istället kunde titta till de andra spildror av svensk kultur som fortfarande finns kvar, inklusive till exempel folktro eller varför inte, som du var inne på tidigare Boris, de gamla nordiska gudaberättelserna? Jag tycker i alla fall att jag är väldigt intressant och inspirerande.

Boris

Man skulle börja bli asatroende.

Martin

I teorin så gillar jag den idén ganska mycket. Jag har själv inte fått en kristen uppfostran och fick ingen kontakt med det här när jag var yngre. Jag hade mer kontakt med den äldre hedniska kulturen. Man hade alltid runstenar omkring sig när man lekte. Gamla gravhögarna utanför Uppsala där jag bodde, där man var hela tiden.

Det kände jag alltid. Det var det arv vi hade. Problemet är att man inte kan ansluta sig till den odinistiska kyrkan. De är ganska små. Jag för mig att de heter Riksförbundet för Fornsed. De har bytt namn från Asatro till Fornsed. Det finns en risk att det mest blir levande rollspel och plojigt.

Boris

Jag har tittat på dem för ett tag sedan. Jag tror jag var som en följd att vi pratat om dem. Det kändes jätteplojigt alltså. Det är... Inte på allvar.

Martin

Men å andra sidan, du tittar på Svenska kyrkan. Ja, alltså... Det känns ju hemskt, men det är ju... Dels är det väldigt plojigt där också. Plojigt och tramsigt och de lajvar kyrka liksom. Men har egentligen inga... riktiga egenskaper som en kyrka traditionellt har. Men de har ju också en massa andra problem. Jag vet inte, det kanske är... Asatroförbundet kanske också är totalt infiltrerade av politiskt korrekta vänsterister.

Jag skulle faktiskt tro det. De kanske också håller på med pressmeddelanden till stöd för Palestinas, jag vet inte. I alla fall i teorin så tycker jag att det är en intressant idé. Om det nu är på det här sättet, att vi inte är kristna längre. Det där är helt borta, inte ens de säger att de är kristna är kristna. Och vi tappar kontakten med till och med vår folktråd. Vilket halmstråd ska vi gripa i? För att åtminstone ha någons spirituell bas. Det ska vara ett totalt deprimerande vakuum i den svenska stjärnan.

Boris

Jag tror att man ska gå tillbaka till, ni som är svenskar, ni kan gå tillbaka till, inte liksom återgå till asattron. Men studera de gamla sagorna och de bra nytolkningar som finns som Gaiman. Därför att de... Det är goda råd för hur man ska förhålla sig till sig själv och omvärlden. Det är ingen ördrift att säga att det är ren, rak, folklig visdom.

Det är existentiella frågor som reses där som jag tror man får gå tillbaka till. Lycka till! I den slaviska världen så börjar man faktiskt också återgå till de ortodoxa kyrkan växer där igen. Men samtidigt har man ju faktiskt en strömning där man går tillbaka till de ursprungliga gudarna innan kristendomen som Kjörnobog, den svarte guden till exempel, en ganska Thor-liknande figur.

Så att, just tror jag det är för att folk tycker att han, det är en arketyp som uttrycker den slaviska folksjälen. Så att man behöver inte börja tro på de gamla gudarna för att återvända till de gamla berättelserna. Om inte annat för att de är upplyftande och spännande och ofta väldigt roliga. Folk var roligare förr än idag.

Martin

Mycket intressant. Jag beklagar om jag låter lite lite religant när jag pratar om de här sakerna. Jag är inte så väldigt inläst på det här med till exempel nordisk mytologi och vad som eventuellt görs idag för att uppmärksamma sådana idéer. Om det finns någon som lyssnar på Radio Bubbla som är intresserad av sådana här saker då skulle jag bli väldigt glad om jag kunde få några mejl om det här med kanske lite lästips eller berättelser av vad som pågår i Sverige och sånt där. Det skulle vara kul och jag skulle gärna återkomma till dig i Radio Bubbla.