Transkribering
Kriminalvården chartrade plan för 45,6 miljoner kronor i syfte att genomföra 908 utvisningar
Martin
Kriminalvården chartrade plan för 45,6 miljoner kronor mellan 1 januari 2016 och mitten av juni 2017 i syfte att genomföra 908 utvisningar, varav 124 utvisningar misslyckades enligt granskning av Uppsala Nya Tidning. Det var ju faktiskt Uppsala Nya Tidning som breakade den här nyheten som vi pratade om för någon vecka sedan.
Det vill säga att kriminalvården genomförde ett försök till utvisning. En man som skulle till Jordanien. De spenderade mer än en halv miljon i alla fall på att flyga ner dem och sen flyga hem dem igen. För de hade inte fått rätt papper från inrikesdepartementet. Det gick inte att verkställa. Efter det grävde du inte ifrån. exakta kostnaden och nu fortsätter de att gräva i det här.
Och på ett och ett halvt år har Kriminalvården lagt 45,6 miljoner kronor för att skjarta flygplan. Och det här omfattar då 908 utvisningar. Och av dem så var det 124 som inte kunde genomföras. Så det är ändå ett ganska bra track record för att vara Kriminalvården.
De allra flesta utvisningarna lyckas. Det kan man tycka är ett tydligt resultat med tanke på att det kostar 50 000 kronor per utvisning. Det är ganska fantastiskt, 50 000 spänn för att avse nu kan behövas. Säg att man skulle göra det mer kommersiellt flyg.
Köpa en flygbiljett till någonstans och sen köper man kanske en flygbiljett. Två turreturbiljetter också har en vakt där någonting. Sitter på ömsesidor av den som ska utvisas. Så då har vi fem flygbiljetter, enkelresa. Om vi säger att man kan få dem för mindre än 10 000 styck så kan man i alla fall komma under det här priset på det sättet.
Sen ska de som kommer med från kriminalvården ha lite lön och så vidare. Jag tycker ändå att det låter som att man skulle kunna få dem. Det bär mig emot att göra reklam
Boris
för Stadsradion, men de hade faktiskt förra sommaren En reportageserie på två avsnitt av just avvisningarnas verkliga kostnader. Och då hade det att göra med, och de hade verkligen gjort ett bra grävjobb och rotat upp resoräkningar och sådana saker. Och det är ju så att personalen, det är inte alltid man charterar planen, utan man kör just den här modellen med att ta reguljärflyg.
Då ska det vara två, tre personer som följer med. De kör alltid business class, det är inte så att de sätter sig bland de andra. Men i princip alla fall som man redovisade så passade de på att ta ut ett antal semesterdagar och lägga räkningar för lyxhotellvistelser på frikriminalvården betala.
Så att jag undar folk att bo på lyxhotell i varma länder men kanske inte på skattebetalarnas bekostnad. Men det här är ju ett exempel på allt det här att frånvaro av ämbetsmannarkultur i landet. Alltså man bryr sig inte om att utföra ett uppdrag därför att det är ett uppdrag som man har betalt för. Utan man utför uppdrag bara med en, faktiskt utan överdrift, en sak för ögonen.
Hur kan jag själv dra nytta av detta? Och det spelar ingen roll om en avvisning inte lyckas så man får vända tillbaka. Man har i bästa fall ändå fått en tripp ut i världen och fått se sig om lite.
Martin
Jaha, jämt i business class kanske man får börja med en annan klass på flygplanen. Kriminalvårdsklass.
Boris
Ja, men jag tror att man kan bygga om planen så att den blir så fina. Ja,
Martin
det är väl det som är uppe i kruxet då. Men tänk om man kan bygga en liten privat avdelning. Längst fram eller längst bak i planet.
Boris
Martin
Längst bak då? Eller kanske bagagetrymmet? Ja, hur som helst. Jag tror att det kanske inte var världens bästa idé, den som jag just hade. Men jag tror att svenska staten behöver börja fundera på bättre idéer. Mer kostnadseffektiva modeller. Jag gav ett förslag i Radio Bubbla i förra veckan. Kanske inte heller var så genomtänkt, men jag tror i alla fall att det går att lösa det här bättre. Och om de inte pinnar på så kommer någon annan hitta på en annan lösning.
Boris
Ja, fast grejen är att det är... Om vi drar i lite där, för både du och jag har antitt att det finns liksom ingen lösning. Gränserna har varit så öppna och de som har kommit hit är så pass integrerade... De är inte integrerade, men de har flytit in, inte i samhället, men i den allmänna diskussionen och den politiska administrativa valhäntheten.
Så jag kan inte se framför mig att det någonsin kommer att uppstå en situation där. Jag menar om landet inte ens... Du har de här praktexemplen med folk som är snudd på styckmördar och serievåldtäktsmän osv. och som har 14 domar på sig. Och som man inte lyckas utvisa ändå.
Martin
Helt klart så krävs det ett ganska omfattande attitydsskifte. Jag säger ibland att jag tror att det är för sent för Sverige. Naturligtvis kan man teoretiskt sett tänka sig lösningar, till och med enkla kostnadseffektiva lösningar som skulle betala sig för Sverige inom loppet av några månader. Problemet är att den politiska viljan inte verkar finnas.
Det finns, såvitt jag vet, ingen på den politiska spelplanen idag som överhuvudtaget har en realistisk idé om. om hur man kan rulla klockan tillbaka med avseende på den gigantiska massinvandringen som staterna har orkestrerat i Sverige. När ett sådant övergrepp har begåtts så duger jag inte säga att nu drar vi ett sträck och sen så gör vi bättre i framtiden och gör så gott vi kan, utan om en stor ofrätt har begåtts, någonting väldigt destruktivt har hänt då måste man också försöka reparera skadan och rulla tillbaks det dåliga.
Den diskussionen tror jag som är nyckeln. Om Sverige tog den, ska man hålla på allvar. Titta på alternativ med en nykter blick. Och sen bestämde sig svenskarna tillsammans, så som svenskarna ändå är väldigt bra på, i stora sätt. Att bestämma sig för en viss idé och sen går alla bara all in på att implementera den och gör det ganska skoningslöst. Då skulle man kunna lösa problemet. Jag ser bara inte att den politiska viljan finns där tyvärr. Men jag tror också att det kommer att ändras. Kanske redan nästa valrörelse senast den som kommer efter det.