Martin

SD-sympatisörer utmärks av väsentligt lägre förtroende för medier och samhällsinstitutioner jämfört med svenskar överlag. Inget stöd för teori om ökad elitmisstro bland svenskar i genomsnitt, enligt undersökning från SOM-institutet. Ja, SOM-institutet i Göteborg har gjort ännu en undersökning.

Jag tror att det här är... Jag tror att det här är helt enkelt den årliga stora sommarundersökningen. Och det här är data från fjolåret. Man får intrycket av att det är lätt triumfatoriskt, som man konstaterar här. Det är inte alls så att svenskarnas förtroende för överheten är på nedgång. Det finns en grupp människor i samhället som är på nedgång.

som har lägre förtroende för politiker till exempel. Men det är bara de östliga Sverigedemokraterna. Vi kan bara sätta dem åt sidan och konstatera att alla andra människor de tror fortfarande på staten lika mycket som alla andra. Deras förtroende för samhällens institutioner och demokratin är intakt. Det är till jämförelse med en jättegod nyhet. Det är bara en myt, det här med att förtroendet sjunker. Svenskarna älskar sina politiker och litar på dem.

Boris

Själva grundtanken här, det de egentligen säger... Vilket är helt vrickat. Det är ju att, som jag sa, ta bort SD-sympatisörer och väljare så är människors förtroende i stort sett lika stort som tidigare när det gäller de härskande eliterna. Men det innebär att då räknar man liksom inte SD som människa längre, SD-sympatisörer som människa längre.

De har ju gått från under 4% till över 20%. Så att det är ju en väldigt elegant operation. Jag vill säga att så fort någon blir SD-väljare så räknas man bort ur det underlag som ska analyseras som, jag vet inte vad det är, icke-tillräkning eller. Dessutom tror jag faktiskt inte på den här undersökningen, jag vet inte hur den är gjord och så vidare.

Tack för mig! Men min icke-vetenskapliga uppfattning om den svenska verkligheten är att det är väl snart sagt inte en djävul som har förtroende kvar för de härskande eliterna oavsett vilket parti man röstar på.

Martin

Nej, det är en av många reflektioner. Jag tycker det kan vara värt att gräva lite i det här. Jag förstår att vissa tycker att det kanske är ett lite trist ämne, men... En sak som jag noterar här är att man verkar ha klumpat ihop, man skriver här, förtroende för samhällsinstitutioner och demokratin, tilltro till expertis och vetenskap. Åtminstone i den här artikeln, den här blänkaren från statskoll.se, så verkar man lumpa ihop de här allihopa.

Men det är ju väldigt tveksamt, därför att, till exempel står det att det finns ett ökat stöd för att överlåta beslut till Det är egentligen det enda rimliga och logiska

Boris

tolkningen att vi ska kunna få till en ny politik. Om jag skulle få den här frågan, är du beredd att överlämna vissa beslut till experter? Vad ska jag svara på en ja? Och underförstått från min sida, från de flesta svarande sida, det är att beslutet överlämnas till någon person som jag faktiskt har förtroende för som expert.

Det är en abstrakt ställt fråga och den får ett abstrakt korrekt svar, ja. Men det har ingenting med den konkreta verkligheten att göra. Då börjar man peka ut experter i Sverige och ställa och är väldigt konkret. Ställer upp dem som anses vara experter på olika saker och så pekar man på dem och så frågar man folk har du förtroende för den här människan? Då skulle man med största säkerhet få ett helt annat resultat.

Martin

Det andas väldigt mycket av det här typiska samtida nyspråket. Om man är kritisk till politiker och politikers oinskränkta makt att detaljreglera samhället, då är man en motståndare till expertis och vetenskap. Politikerna ska ha en re-branding. Nu är politikerna experter. Det är en annan sak som är intressant med hur man tolkar en sån här undersökning.

Invandringsfrågan, immigrationsfrågan är fortfarande högst på dagordningen, men tanken är att det är en stor problem. Det viktigaste är frågan, men den har gått ner lite i rankningen. Vad är det för frågor som har gått upp i rankningen? Jo, det är till exempel lag och ordning. Lag och ordning är tydligen den stora klättraren här. Det är den kategori som har ökat mest i aktualitet sen den förra mätningen. Nu måste man fråga sig, varför är folk bekymrade över lag och ordning? Och är det en faktor som är fullständigt frikopplad från invandringsfrågan?

Boris

Mm, uppenbarligen.

Martin

En annan sak. Det är andra frågor som får mer utrymme. Folk bryr sig inte om invandring längre. Nu bryr de sig om till exempel sjukvård och skola. Är det också frågor? Blir det absolut noll koppling mellan att sjukvården blir ett bekymmer för folk och att skolorna fungerar sämre och invandringsfrågorna? Eller kan det möjligen vara så att de negativa effekterna av statligt subventionerad massinvandring börjar genomsyra så många aspekter av samhället?

När man frågar om alla de här frågorna, när de kommer upp på folks dagordning eller de är bekymrade över att de har kopplingar till den här frågan, så är jag säker på att det är, och det blir väldigt tveksamt att säga att folk inte är lika bekymrade över invandring längre. De bryr sig om lag och ordning.

Boris

Ja, så konkreta problem skapade av invandring, det är just de här tre områdena. Hälsa, sjukvård, skola, lag och ordning. Sambandet är ju helt uppenbart. Men det är därför det här känns som en väldigt, väldigt städad rapport. Alltså, gjord med uppdrag att visa att de vet vilka uppfattningar de ska gendriva.

Och det de ska säga är att färre betraktar invandring som ett problem och flera förtroende för våra politiker. Det är uppdraget.