Martin

Annie Holmqvist, arbetsmarknadsdeltagande för män i åldrarna 25-54, minskar i hela västvärlden, mest i USA och Italien. Tyskland är en av land med positiv utveckling. Bror på lärlingskultur som saknas annorstädes där universitet framstålls som enda rätta. Till att börja med så kan vi säga att det är av möjliga feluttalade skribentens namn. Annie Holmqvist, sa jag. Men det här är ju en amerikan. Så att hennes namn ska väl uttalas Annie Holmqvist, eller något sånt.

Boris

Antagligen är det så, nyss ditflyttad.

Martin

Nej, hon har inte minst, det står i hennes byline. Hon har byline här, det står att hon har examen i biblical studies från University of Northwestern i St. Paul och hon har ägnat 20 år åt att jobba med innerstadsbarn som frivillig lärare och musikpedagog. Det låter inte som att hon har någon koppling till Sverige alls, förutom sin avlägsna härstamning och sitt efternamn.

Boris

Det var en... Alltså, man måste bara säga att början av de här två åren såg inte ut att vara så mycket mer än 20.

Martin

Så går det när man lever rätt skaffel och har en sund själ i en sund kropp. Hon är 80-bast, men det är sådär man ser ut. Man lever goda livet i St. Paul. Jag ber mig ursäkt för den här lilla utvikningen. Det är en liten intressant rapport som Annie Holmquist ger oss om arbetsmarknadsutveckling i världens länder.

Det centrala man fokuserar på här är att män i arbetsför ålder mellan 25 och 54 år, när män ska vara som mest yrkesaktiva, är allt mindre yrkesaktiva. Det finns ett intressant diagram här, som tyvärr inte är tillgängligt i ljudversionen av Radio Bubbla, men som visar andelen av män i den här gruppen som arbetar år för år från 25 till 54 års ålder uppdelat i en sorts generationskohorter.

Först har vi en sån här linje för de som är födda mellan 1933 och 1942. Där kan vi se att... När de var 29 år gamla, då var det i snitt mer än 97%, alldeles nära 98% av dem som arbetade. Och för varje årstionde kohort så har den här andelen minskat.

Nu är vi nere i de som är födda från 1983 till 1992. De motsvarande siffrorna för dem när de var 29 år var 88, nästan 89 procent. Så det har minskat 10 procentandelar kan man säga under den här tiden. Det är färre och färre män som arbetar. Under samma tid kan man se att kvinnor arbetar i högre utsträckning än tidigare.

Kvinnor tycks också ha gynnats av den här utsträckningen. Intensiva ensidiga satsningen på universitetsutbildning. Det påpekas här i artikeln att i USA så är det så till skillnad från till exempel i Tyskland. Och vi kan ju enkelt konstatera också att det är på precis samma sätt i Sverige. Att man säger att det är allt annat överordnade målet är att så många som möjligt ska skaffa sig högskolautbildning.

Så att hela utbildningssystemet och arbetsmarknaden har man anpassat efter den här idén. Även då om man inte ska ha en högskolutbildning och ha ett jobb som bygger på att man har någon typ av akademisk så måste man ändå gå på ett gymnasium som är högskoleförberedande. Även om man inte har några planer på att plugga på universitetet så måste man göra de förstudier som krävs för att kunna plugga på universitetet.

Det här är något som förmodligen har varit ännu mer genomgående i Sverige än i USA. Inte desto mindre så kan man se att skillnaden är alldeles utom i Italien allra störst i Sverige. USA. Det betyder större skillnad än i Sverige till exempel på hur mycket mindre män arbetar. Det här är en förändring från 1990 till 2015.

Det är inte samma långa tidsserie. Men under samma period så kan man se att motsvarande andel har ökat ganska signifikant i Tyskland. Det har sjunkit i alla andra länder men ökat i Tyskland. Så är det fler män i arbetsför ålder. som arbetar än det var för 25 år sedan. Det är ganska intressant utveckling när man ser Tyskland stiga ut på det sättet.

Boris

Ja, men de har ju liksom behållits sen i verkligen industriella traditioner. Och det är säkert en orsak till deras, inte bara relativa, utan absoluta välstånd även i de arbetarklassen i Tyskland idag. Men det är intressant också det här med, jag tror hon har rätt på alla möjliga sätt, det ser man i Sverige, att man är tvungen att hitta på högskolutbildningar för att få utbildning.

Det är bra att ha en sådan. Det finns ju mängder av kokoutbildningar, alltså inte bara det vi brukar prata om. Sådana som är identitets- eller genuspolitiskt inriktade och den formen av studier. Utan det finns ju mycket andra märkliga utbildningar också som inte har någon praktisk nytta. Jag undrar också vart de där människorna tar ivägen egentligen. Vem som anställer dem?

Men det här är ju också en fråga om att alltså det vi ser i Västerlandet är ju tror jag masskonsumtionens avisider att man strävar efter att göra så många saker så fort som möjligt och gör avkall på kvaliteten och det till sin tur gör att man kan skjutsa ut produktionen i till exempel i tredje världen.

Men jag har en stark känsla utan att kunna bevisa det i nuläget att i Tyskland har man faktiskt behållit känslan för industriell kvalitet och kantverk även när produktionen mekaniseras. Och det är själva grunden för att man kan behålla, förvalta och utveckla lärlingssystemet. Jag tror man ser det väldigt mycket till exempel på tyska möbler, faktiskt i tyska hem. Det är mycket mer gedigna möbler än du ser i svenska hem.

Martin

Det är intressant att du tar upp den vinkeln och det ligger väldigt mycket i det. Definitivt om man ser till hur produktion går till i Tyskland. För det är inte bara det att man har samma sorts företag som i Sverige till exempel. Bara att de företagen väljer att ta in ny personal via ett lärlingssystem. Snarare än att rekrytera från universitetet. Det är en helt annan typ av företag.

Framförallt, det är ju en helt annan typ av företag. är det som det har kallats för mittelstant i Tyskland. Som vi inte riktigt har. Det betyder nånting. Alltså, det betyder medelklass, om man ska översätta det i bokstavet. Men det betyder nånting mycket mer specifikt. Det är ju ett helt lager av samhället som orienteras kring små och medelstora företag som huvudsakligen ägs och drivs av familjer.

Det vill säga, när det går att lära på ett företag... Så det kan ju vara vilket företag som helst, men väldigt ofta så är det din pappas företag. Där också kanske dina syskon har gjort olika saker och din mamma, hon är hemmafru men hon har hjälpt bra till i företaget och har en väldigt stark förankring på orten och så vidare. Men det är inte bara det, utan dessutom så finns det i mittelstand andra egenheter.

Till exempel den här oerhört specialiserade tillverkningen som man ofta har i Tyskland. Mitterstandföretag gör ju ofta en väldigt specifik sak. Kanske hela företagets existens handlar om att tillverka en viss typ av mutter. Men den här muttern är så exakt och så värmetålig, att den är jätteviktig för att bygga de bästa bilarna, rymdraketerna eller vad det kan vara.

Det kan vara familjeföretag, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnbarn, barnb som är väldigt specialiserade tillverkar en liten nischad sak och allting handlar om att göra den enda saken så absolut högkvalitativt som det är möjligt.

Så att i mittelstrand, i mittelstrandkulturen så finns förklaringen till massor med olika saker inklusive lärningssystemet, varför det är så viktigt, inklusive tysk social sammanhållning, inklusive det tyska ingenjörsunder som man ofta pratar om och att Tyskland associeras. med ingenjörsmässighet och pålitligt hög kvalitet på industriella produkter. Allting går tillbaka till det ekonomiska systemet. Det går långt bortom lärningssystemet.

Boris

Precis, det är en funktion av ett helt annat socialt sammanhang. Det finns i Sverige också rester av det. Tittar man på svensk möbelindustri som jag var inne på förut så har de möbler som produceras i Sverige så har det kvar det här med att det är familjeföretag, man går i lärar, det har det utvecklat, lärarsystem.

Det finns väldigt många sådana småföretag i Småland framförallt då förstås. Och lite grann tror jag att en förnuftig rörelse som har ett synpunkt på samhället borde också ställa frågor om. om kvaliteten på det man gör i sitt arbete och återupprätta hantverket som en grund för industri och industriell utveckling, och ingenjörskonst och automatisering.

Martin

Ja, definitivt är det min erfarenhet. Jag har inte så enormt omfattande erfarenhet, men under de år som jag har verksam som arbetsgivare i i IT-branschen. Som noterade jag är det en stor skillnad mellan de programmerare som hade en akademisk bakgrund respektive de som hade vad vi kan kalla för en mer hantverksmässig bakgrund. I den världen så är det en stor skillnad.

Det kan låta konstigt för de som inte är initierade i branschen, men det finns många programmerare som ser sig själva framför allt som hantverkare. Det sammanfaller ofta med att man har lärt sig programmering på egen hand, alltså som barn. Och lärt sig genom att göra saker och så vidare. Sen finns det de också som började programmera när de började på universitetet. De sitter med ett antal år, utbildar sig till civilingenjörer och sen kommer de ut.

Egentligen har de inte programmerat på riktigt förrän de får sitt första jobb när de är 25, kanske 30 bast. De skulle... åka jorden runt några gånger först innan de kunde ta examen. Och de här människorna som är nyäxade från KTH, många av dem är förstås briljanta. Ofta behöver man deras väldigt matematiska kunskaper och sånt där som vissa av dem har, men de har också en En enorm sense of entitlement.

De ska gå in på enormt höga ingångslöner och de ska inte jobba så mycket. De ska gärna ha några andra medarbetare som de får bossa runt. För att de är civilingenjörer, det är inte de andra och så vidare. Medan de här självlärda, de som skärvar, de har ju också gått på KTH eller Chalmers. Det är bara att de kunde redan programmera innan de började och de hade redan ett hantverksmässigt förhållande till det.

De är... Jag låter bara säga att de är en dröm att jobba med jämfört med de här självupptagna, nyexade civilingenjörerna. Nu får jag väl halva lyssnarskaran på mig, som alla som lyssnar är sådana här teknologtyper. Men det är min erfarenhet i alla fall, att när det finns en sån här dimension av hantverksmässighet, då finns det en passion för det man gör och handlaget och känslan för kvalitet som man bara inte kan få genom teoretiska studier.

Boris

Jag tror det är jätteviktigt och det gäller liksom alla, i stort sett alla verksamheter. Alltså du måste ha en känsla för det ursprungliga hantverket. Och hantverk innebär inte bara att man jobbar med läder eller trä utan det är en fråga om inställning och mentalitet som gäller allting. Till exempel övertygad om även programmering.

Martin

Ja, nu blir jag ju så sugen på att skriva kod. Nu vill jag nästan stänga av min telefon och sätta mig och...

Boris

Kan du inte göra det samtidigt?

Martin

Det blir ett mysigt knatter. Ja. Och eventuellt så blir det spretiga diskussioner.