Martin

Det är intressant generellt att ta ansvar för sin svans. Det är ett av de grepp som används mot människor. Även vi på Bubbla förhör det ganska ofta. Att vi är ursliga och bruna och allt sånt där. Varför det frågar man då? Det är inte det. Vi har publicerat någonting som är fel. Visst, vi länkar till fria tider ibland.

Men det är så sällan. Det är inte ens det de klagar på, utan det de anmärker på är att när vi poster grejer på Facebook... så är det ofta människor som kommenterar på Facebook-postningarna som uttrycker andra uppfattningar än vad vi hör. Då är folk medvetna om att de inte är en del av Bubbla, de talar inte för Bubbla, vi har andra uppfattningar, vi har en glasklar libertariansk ståndpunkt och sen har vi folk i Facebook-kommentarerna som skriver en massa andra saker.

Men de menar då att... Det här är Bubblas ansvar. Bubbla blir associerade med de människor som skriver kommentarer. Alltså vår svans, vår bruna svans. Det här är en väldigt vanlig attacklinje. Många människor, vi till exempel, garvar bara åt det här. Vi skakar av oss det här och vi bryr oss inte alls om det. För det är så uppenbart idiotiskt. Att vi skulle ha ett ansvar för vad folk som läser Bubbla tycker.

Det är ett idiotiskt resonemang som man inte behöver ens bemöta. Men Marcus Bidro har nyligen haft ett samtal med någon som har sagt att man bör ta ansvar för sin svan. Man måste tänka på det. Sanna Lundell. Jag vet inte vem det är, men Sanna Lundell är en person som har...

Boris

Dottor Ulf Lundell. Hon är väl gift med, eller är väl gift med, Mikael Persbrandt också, tror jag. Vem är det då? De vill jag på det säga.

Martin

En popsångare och en skådis. Det säger mig inte så mycket. Men... De hade samtal i en podcast i alla fall. Och Biro säger att Sanna Lundell hade en poäng när hon sa att man har ett ansvar för vem som använder ens texter. Jag har alltid slagit ifrån mig det. Men man måste börja se det. Det är galet av så många skäl. Dels därför att man har inget ansvar för vem som använder ens texter.

Det är fullständigt fel. Man har ansvar för vem man skriver i sin text. Det är det.

Samma sak igen eller skriva en annan sak nästa gång. Då ger man upp sitt oberoende som skribent och opinionsbildare för att istället bedriva någon sorts nervöst politiskt korrekt spel som i slutändan kommer att styras och domineras av den här förhatliga svansen. Det enda sättet att inte ge den här svansen inflytande, vilket ändå är det som de säger att de syftar till, att den här svansen har liksom… Att ta för mycket plats och inflytande och så vidare. Det enda sättet att ta ifrån inflytande är att inte bry sig om vad de håller på med alls.

Boris

Ja, och som du säger, så viktigt påpekar jag att man står för sina ståndpunkter. Jag får ju oftast, några gånger i veckan ibland, periodiskt beroende på hur mycket jag skrivit, klag och mål från vänner och bekanta för att, nej men nu fick jag ett gilla av någon som jag vet är rasist eller identitär eller någonting sådant. Det rör mig totalt inte i ryggen. Snarare kan jag bli fascinerad ibland och se hur trådar utvecklas.

Det där med människor som inte vet om att de har totalt olika politiska identiteter faktiskt diskuterat på ett vettigt sätt. Det är bara bra. Men det finns en fruktansvärde räddhåksamhet. Alltså man ska ha den Jan Myrdalska inställningen att jag skriver vilken jävla tidning jag vill eller vilket sammanhang jag vill. Det är mina åsikter som räknas om jag har rätt eller fel och inget annat.