Transkribering
Joel Mokyr: Europas välståndsexplosion möjlig genom politisk fragmentering som sporrade konkurrens
Martin
Joel Mauker I den mån som Europa har varit exceptionellt och haft en exceptionell ekonomisk och teknologisk utveckling så beror det till övervägande del på att det har varit en splittrad och fragmenterad kontinent politiskt.
Det har funnits idag som består Europa av en del av Europa. ungefär 50 stater. Man ska vara maximalt generös kan man säga att det finns ungefär 50 stater i Europa. Men för inte så många hundra år sedan så bestod Europa av 500 stater eller fler. Och det är en av de saker som beskrivs i den här artikeln att det fanns en oerhört stark institutionell konkurrens där olika små stadsstater och furstendömen och så vidare konkurrerade med varandra om att ha de bästa möjligheterna att ha.
ekonomiska förutsättningarna för företag. Folk flyttade hela tiden fram och tillbaka så att den här konkurrensen verkligen hade effekter på ekonomisk utveckling, teknologisk innovation och så vidare. Men den här texten tar också upp den andra sidan av myntet, kan man säga. För att politisk splittring i sig det räcker förstås inte för att förklara en sån här process.
utan att uppnå i närheten av den framgång som Europa har gjort. Jag tror att Indien nämns i den här texten, jag är inte helt säker. Det var på Darsanus som jag läste den. Men det finns i alla fall gott om sådana exempel. Men den andra sidan av myntet är att samtidigt som det var politiskt fragmenterat i Europa så var det också väldigt... Det fanns en enighetlighet.
och en kontinuitet i Europa, därför att det intellektuella utbytet mellan alla de olika småländerna och kulturerna var väldigt, väldigt stort. Så att i de olika europeiska städerna så läste man hela tiden böcker till exempel, som gavs ut i de andra städerna, och om man inte kunde ge ut böcker i ett land, då kunde bara författaren ge ut böckerna i ett annat.
Så det var väldigt svårt att stoppa utgivningar. Ett exempel här som ges är Galileo. som var en sorts intellektuell superkändis på sin tid. Men han hade svårt i sitt hemland att ge ut sina böcker. Så han kunde istället skicka manuskripten till olika protestantiska länder. Ett annat exempel var att...
Som jag ger så här är att när man gav ut Spinoza så gjorde man det i Amsterdam, där Spinoza bodde, i Nederländerna. Men man skrev Hamburg. på försättsbladen i böckerna för att komma runt censurmyndigheterna. Poängen är att det fanns ingen jurisdiktion i Europa som kunde stoppa en bok från att bli utgiven.
Det var såklart inte politiskt perfekt och liksom... obegränsad frihet att göra sådana saker. Men just på grund av decentraliseringen och fragmenteringen i kombination med de kulturella och intellektuella kontakterna så blev det en fantastiskt kreativ effekt där stora delar av Europa fungerade som en enda kulturell enhet samtidigt som det bestod av väldigt många olika politiska enheter.
Det här var ett framgångskonsultat. Det är ett koncept som är unikt i världshistorien och resulterade i en unik utvecklingstakt. Både idéer, ekonomiska institutioner, teknologiska utvecklingar. Och de här gick också hand i hand, alla de här utvecklingarna. Till exempel de teknologiska och de intellektuella beskrivs på ett intressant sätt i den här artikeln.
Boris
Ja, det är... Och det är så märkligt hur man lyckas utplåna allt det spännande som fanns i Europa egentligen fram till... Om man ska dra någon slags linje till ingången till 1900-talet, då var, alltså, vi hade en mycket mer levande kontinent på alla sätt. Och tittar man, alltså man ska bara betänka hur ett land som Storbritannien såg ut på 17-18-talet, hade flera stora, starka metropoler.
Idag har det bara London, men då hade det Liverpool, Manchester, Vad lever de idag på idag? De har inte alls samma ställning som de. Titta på Italien med flera jättestarka självständiga blomsade städer och kungadömen. Långt in i partnertalet innan detta förbannande enande kom. Och för att inte tala om Tyskland. Frankrike förlorades ju som jag har sagt tidigt. Vi ser hur så många har blivit lurade av det här att vi är européer.
Tittar man på de här vanliga bildningsresorna på 17- och 18-talet, där varje ung man, ibland kvinna också, skulle ge sig ut i Europa, som då på något sätt skulle vara en viktig del av världen, så ser man i dagböcker och reseskyldningar den här totala lusten och hur deras kreativitet och fantasi och kunskaper ökar för varje ny gräns de passerar.
Det som är ett land idag, var många länder då och ständigt möter de nya sedertankar och så vidare. Det är en ständig stimulans. Det är en vettig form av mångkultur helt enkelt. Men idag så har vi detta förbannade vi är alla europeer med en gemensam nationalsong när vi försöker trycka på oss och tanken om att det finns någonting europeiskt något som förenar alla och så vidare.
Alltså, människor låter sig frivilligt idag liksom reduceras till någon slags påhittad nationalitet och mentalitet. Vilket gör att Europa drastiskt försvagade för att ju lämna det som gjorde oss starka en gång i tiden.
Martin
Ja, det finns en dubbelhet här också för att på det politiska planet så är det ganska entydigt att Europa blir mer och mer politiskt centraliserat. Okej. Det började någonstans på mitten av 1600-talet vid Västfaliska fredagen och det nya systemet med nationalstater som tog rot då. Som gjort att vi har fått mycket färre stater, mycket mer centralisering, mycket mindre av institutionell konkurrens.
Och nu pågår den här pushen för att egentligen skapa en enda superstat för hela Europa i form av EU. Men... Nu kan man undra, innebär det då att man har fått ännu mer av... av kulturell och intellektuell sammanhang. Den här ideutbyte, de här fördelarna som beskrivs i den här artikeln till exempel.
Men det finns en väldigt stark motsatt tendens. Det som du pratar om Boris, och som delvis har att göra med de här starka monolitiska staterna som har ett intresse av att hålla människors uppmärksamhet begränsad till de här fördelarna. sina egna länder, som man säger då, de här artificiella nationerna eller kultursfärerna.
Och Sverige är ju efter oss ett ovanligt extremt exempel, men det är ändå ett bra exempel som ger paralleller till många andra länder i hur folk är väldigt, väldigt fixerade vid det som skrivs i de nationella massmedierna. Massmedierna som lever i symbios med de politiska ledningarna och tas som en upphöjd sanning. Och svenska till exempel. ta inte del längre av vad som skrivs i Tyskland.
Det är nästan helt okänt. Det händer kanske att Access låter någon tysk kulturperson letskriva en artikel och de översätter den och sånt där. Men från ett historiskt perspektiv så är Sverige oerhört kulturellt isolerat. Jämt emot till exempel Tyskland som alltid har varit den största grannkulturen som man har tagit mycket intryck av, läst tysk litteratur, varit en del av tysk kulturdebatt och så vidare.
tyska tidningar. Samtidigt som det finns en väldigt stark politisk centralisering så finns det också en kulturell isolering i de här artificiella nationella enheterna. Det här är ett kul artikel från Eon som jag rekommenderar för läsning.