Martin

Tre fingrar pekar på oss själva. Goddag min vän, jag är en del av dig, fast kanske inte alldeles bekant. Men jo, jag finns, och nu på din display, på platsen som du trodde var vakant. I hög mod var du inte observant, på ögonvrån en viktig plats för mig. Jag skådar hur du, alltid arrogant. Ser broderns grand, för det är viktigt, säg.

För dig att ställa till med stort stå hej, när andra felar, du din lille fjant, som jämt gör rätt och högfärdsblå slakej. Du glömmer mig och jag är en gigant, en bjälke stor som sitter här konstant. Det kan vara värt att påminna sig själv om att vi inte är helt och hållet perfekta. Där vi sitter och ondgör oss över tidsandan, kyrkoarstruktur, Markus-biro, lyckokontainrar och allt annat som vi raljerar över i en normal söndagssändning.

Det där var en fin och klok avslutning. Har du hört ett talesätt där tre fingrar pekar på dig själv? När du pekar på någon annan så pekar tre fingrar på dig själv. Det är från Bibeln men jag kommer inte ihåg varifrån. Jag har helt missat den, men det är en fantastisk bunt faktiskt. Den är väldigt bra.