Button-svg Transkribering

Oktober – Gruppvåldtäkten på Gotland och medias agerande

Martin

Ett annat exempel, mer beklämmande, men på ett sätt ett parallellt exempel på hur den svenska medievärlden vänder på berättelser så att de handlar om någonting helt annat än vad de ursprungligen handlade om, eller vad man kan tycka att de borde handla om, var en våldtäkt som ägde rum på Gotland. Det handlar om en handikappad, en rullstolsbunden kvinna i Visby som rapporterar att hon blev gruppmordtagen av en ganska stor grupp män, 5-6 män.

Sex personer greps den 2 oktober. Skäligen misstänkta för våldtäkt. En av dem släpptes fria direkt, fem av dem blev anhållna. Tre dagar senare släpps alla anhållna. När russansburna kvinnan rapporterar att hon är orolig, vilket man ju kan förstå. Då löste en demonstration i Visby, där ett hundratal personer går från polisstationen till platsen där våldtäkten sägs ha ägt rum.

Samma dag så sker det en attack mot ett asylboende i Sliten. Och det sägs också att några personer besökte åklagaren. i Vederbörandes hem. Gick och knackade på dörren. Två dagar senare så skickade polisen förstärkning till Gotland. Och det är ingen liten förstärkning heller, utan de skickar de hårdaste poliserna, en stor ekipage, till Gotland.

Inte för att se till att ingen blir våldtagen, utan därför att det har riktats hot mot personer inom rättsväsendet. Och även mot dom.

Boris

tidigare anhållna personer. åklagare och andra tjänstemän i statsapparaten som kunde utsattas för hembesök.

Det är det viktiga liksom och det är en av lärdomarna av 2016 att överheten och det samtlagna ska, är de utsatta för minsta lilla då är det sedan antiden till hot. Då jäklar, då blir det fart på polisen och andra instanser.

Martin

Samtidigt så fick vi en fingervisning om vad det egentliga problemet var i det mediedrevet som ägde rum. Det var väldigt stort fokus på att det fanns ett gotländskt medborgargarde, enligt medieuppgifter, som hade organiserat det här. Det hade att göra med den här demonstrationen som arrangerades på Facebook av en ung kvinna som bodde på Gotland.

Hon hängdes ut. i det som skrivs som en sampublicering. Hela Gotland, som är en nyhetssajt, bekräftade den där fria tidigfrågan. Hon sa att det här är en sampublicering. Det vill säga att man har gått ihop med som jag minns det, alla medier på Gotland. Hela Gotland, Gotlands tidningar, Gotlands allihanda publicerade samma artikel.

som inte säger rakt ut att den här 26-åriga kvinnan är en nazist. Det de gör är att de skriver en artikel om det här, de beskriver det de har gjort och illustrerar den med en bild av Nordiska motståndsrörelsen, tror jag att de heter. En mer hardcore, jag tror att de är äkta nazister. En bild på när de demonstrerar med fanor och slipsarna instoppade i hortorna och sånt där.

Det är en väldigt, väldigt ful uthängning. Och det här är fokus hela tiden, va? Problemet på Gotland nu är inte att en rullstolspunnen kvinna har blivit våldtagen av sex män. Utan problemet är att folk nu protesterar mot rättsväsendet. Folk bildar medborgare i garden. och använder Facebook för att koordinera ett motstånd och klagan på det som händer.

Så det är ytterligare ett fascinerande exempel på hur det händer viktiga saker, saker som också är enkla att förstå, saker som inte skulle vara så svåra att bara rapportera om. Men istället så står man knut på sig själv för att hitta någon märklig vinkel och prata om en helt annan sak. På ett sätt kan man kanalisera... All uppmärksamhet och all energi kring frågan, för man pratar om den hela tiden. Man pratar om en helt irrelevant aspekt av den.

Boris

Och det är ju också typiskt hur man så fort det blir mer, det är fortfarande så att mekanismerna blir mer. Jag tycker att så fort någon invänder eller har kritik mot ett agerande där en invander misstänkt för ett brottligt beteende då letar media väldigt, väldigt ofta efter en möjlighet att brunstämpla personen eller personerna i fråga. Vilket omöjliggör ett traditionellt samtal om hur verkligheten ser ut i Sverige idag.