Button-svg Transkribering

Augusti – Coraxkonferensen och vers av Simon Gustafsson, FreedomFest och en bra radiomånad

Redan medlem? Logga in

Få tillgång till alla inslag och transkriberingar från radio bubb.la

  • 20 euro/månad, ingen bindningstid
  • Alla 9 019 inslag från arkivet
  • Över 1 000 timmar ljudmaterial
  • Transkriberingar av alla inslag

För att bli prenumerant, gå till den här sidan:

Martin

Innan vi går vidare så skulle jag vilja säga någonting om vad bubblade för sig under sommaren och den tidiga hösten. I slutet av juli och en bit in på augusti så hade vi vår första årliga konferens här på Malta, KORAX-konferensen, KORAX-Konf som vi kallar den för.

I ungefär två veckors tid så samlades ett femtiotal personer, de flesta från Sverige men också från andra länder. En helt fantastisk tid. En av de bästa saker som jag har gjort på en vecka i mitt liv. Otroligt mycket intressanta samtal, fester och en helg i mittrande den här perioden.

Sprängfylld av intressanta föreläsningar, diskussioner kring samma och angränsande ämnen. Och jag skulle vilja göra en repris på den dikt som Simon Gustafsson skrev efter konferensen. Jag har redan läst upp den i radion en gång i juli, men det är en av mina absoluta favoriter och jag återkommer till den ibland när jag känner att jag behöver lite mer energi.

Destination frihet O kära vackra världsallt! Ge mig solljus i ett drinkglas. Ge mig ett samtal om fraktionella banksystem, eller om innebörden av en reaktionär samhällsyn. Ge mig dagar som flyger över solstekta fästningar och kyrktorn. Ge mig nätter som dyker mellan gräsklädda krippsländer och vilt förbjudna barer.

Tack! Kort sagt, ge mig något som jag för en flyktig stund kan få kalla hem. På andra sidan kusten vet jag säkert att allting stilla fortgår enligt rytmens alla regler. Byråkraterna äter sina luncher, poliserna sina vinerbröd och Eliasson, Wickström och åklagaren Nyqvist fortsätter att göra allt det som parasiter och blodsugare nu har för verksamhet.

Vad vi än tar oss till så lär de aldrig kunna med att sluta. Men för en stund, under några korta andetag, så kan varje släktet sluta existera i ens egen sfär och deras piskor, granater och militärkängor försvinna bort som en ond malaria-dröm. Istället låter vi livet vara en skimrande brygd av dagar som dansar statslös samba med varandra, nätter som bubblar sig upp mot osedda himmelshöjder.