Gustav N

Anställda överrapporterar pendlingsavstånd för att få större skatteavdrag. Mer sannolikt att överdriva om kollegor också gör det, enligt en px-studie av österrikiska data. Det här handlar alltså om ett skatteavdrag för resor till arbetet. Det här avdraget är konstruerat på ett sådant sätt att man får större avdrag när man kommer över vissa trösklar som är placerade på särskilda avstånd från arbetsplatsen.

nämligen 20, 40 och 60 km. Avdraget är intressant också så tillvida att man inte behöver rapportera det till skattemyndigheten utan man rapporterar istället till sin arbetsgivare vad man har för penningsavstånd. Och så drar arbetsgivaren av det här avdraget i samband med att de gör preliminärbeskattningen. Så att arbetsgivaren har väldigt svaga incitament att kontrollera ifall uppgiften om penningsavståndet stämmer.

Och Skatteverket kontrollerar det inte heller. Ändå, enligt den här uppskattningen då, där de har tagit uppgifter om var folk faktiskt bor och kört det genom ett system som hittar resvägar. Någon slags GPS-navigeringssystem. De har då jämfört folks uppgivna pendlingsavstånd med det pendlingsavstånd som kommer fram när man gör en sån här kartmanöver. Och då visade det sig faktiskt att de flesta trots allt inte fuskar med rapporteringen.

Redan det är ett intressant fynd som talar för att det finns hög social tillit i Österrike. Men sen ser man då vissa intressanta mönster. Det som används här är en regressionsdiskontinuitets design för att undersöka hur det är med fuskandet. Då drar man nytta av att de här trösklarna är arbiträrt placerade av den som har skrivit regelverket.

Så egentligen är det ingen större skillnad mellan någon som bor 19 km bort och någon som bor 21 km bort. Men... Tittar man på data så ser man att de som bor allra närmast arbetsplatsen har låg nivå av fuskmedrapportering. Det ligger kanske på 5%. Och sen stiger det och stiger och stiger ända tills man kommer bort till 20 km avstånd. Och de som bor på 19 km avstånd, där uppmäter man att det var så många som 60% som hade angivit en felaktig siffra.

Och sen sjunker det skarpt. Bland de som bor på 21 km avstånd var det färre än 40% som angav en felaktig siffra. Sen kom det en ökning igen fram till 40 km avstånd. Där var det närmare 2 av 3 personer som fuskade om de bodde 39 km bort. Sen vips så sjönk det igen så fort man kom över det här 40 km-sträcket. Man visar här att ju närmare sträcket man är desto mer siffror som kommer. Sannolikare är det att man gör en liten justering så att man just kommer över sträcket.