Button-svg Transkribering

Libertarianska partiet Liberalistene registreras i Norge efter 6 100 namnunderskrifter samlats in

Martin

Libertarianska partiet Liberalisterna registreras i Norge efter att 6100 namnunderskrifter samlats in. Det här är en artikel från Nyköpings perspektiv kan man säga. Den handlar om Fredrik Laving från Nyköping som har flyttat till Norge. I Norge har han blivit engagerad, han var ju i Sverige engagerad också, i klassiskt liberala partiet.

I Norge har han varit med och startat Liberalisterne, som är ett nytt libertarianskt eller klassiskt liberalt politiskt parti. I Norge, precis som i Sverige, så har man en process för att ta till partiet och måste ha namnunderskrifter. I Sverige tror jag att det är 1500 stycken och sånt där. Liberalisterna har samlat in 6100 namnunderskrifter, vilket räcker. Och det är första gången på ganska länge då som det startas ett nytt parti i Norge.

Och här kanske vissa tror att vi libertarianer jublar, att vi säger hurra! Nu är stora förändringar nära, det finns en chans att det blir bättre i Norge och norrmännen får ett bra alternativ att rösta på. Kanske finns det en röst för frihet i norska parlamentet så småningom.

Men det är inte riktigt så vi brukar se på den här saken. Vad är det som du är så tröst på?

Man kan använda många förklaringar och liknelser, men det finns en fundamental motsägelse i att vara antipolitisk och vilja att politiken ska rulla tillbaks och inte längre vara centralpunkten och den styrande principen i samhället. Å ena sidan, och å andra sidan, att själv gå in i politiken och bli en del av det politiska systemet och söka politisk makt, att anpassa sina strategier till de strukturer som den politiska överheten har satt upp.

Det finns en fundamental principiell motsättning. Och i mer praktiska termer så finns det inget exempel någonstans överhuvudtaget på att ett sådant här projekt har haft något positivt inflytande. Det enda det gör är att distrahera människor som skulle kunna ha varit nyttiga antingen med någon konstruktiv aktivistisk verksamhet eller bara vara produktiva och konstruktiva människor i sina liv och i samhället i stort.

Att istället ägna sig åt politik, att gå på partimöten, att sitta och dividera timme ut och timme in om vad som ska stå i partiprogrammet. Vem ska stå på listorna, vilka motioner ska vi skriva, hur ska vi förhålla oss till det här, hur ska vi kommunicera, hur ska vi, det slutar alltid med, hur ska vi tona ner de här jobbiga delarna av libertarianismen? Hur ska vi undvika att det blir massa jobbiga diskussioner om droglegalisering?

Så att vi istället kan prata om De här är de frågorna som vi tror är mer aptitliga. Och det tar aldrig mer än några månader innan man inte längre står för de här misstagliga sakerna. Och om man inte står för dem, om man inte går till val på dem, så kommer man naturligtvis aldrig ha ett mandat att driva de frågorna. Så det enda som sådana här projekt kan åstadkomma, det är att underminera och urvattna frihetsrörelsen och göra den tandlös och kontraproduktiv.

Boris

Hör, hör och den lurar frihetsrörelsen att gå in i fel diskussioner. hela tiden och att diskutera på motståndarens förutsättningar. Man kan ju titta på liberalisternas program, alltså bara det de skriver om. De är ju tvungna i och med att de ska ha ett parti och gå in i den politiska debatten så måste de använda sådana här termer som jag tycker är knepiga faktiskt som välstånd och välfärd och vara en välförstat och vara välfärdsamhälle.

Man anlägger motståndarens språk och i några av programpunkterna är det till exempel, jag citerar, gradvis avskaffa välförstaten och lägga till rätta för ett välstånd. Vad fan betyder det egentligen? De kommer på partistämma efter partistämma sitta och tjäfta och harva om hur ska vi definiera gradvis?

I vilken takt ska vi avveckla välfärdsstaten? Och sen kommer de spilla in vad vi kan säga för att vi inte ska tappa röster. Eller bara att man har en programpunkt som tillrättarlägga för innovation och entreprenörskap. Alltså vem har bett att någon ska tillrättarlägga?

Martin

Alltså om man hör någon prata om att man ska lägga någonting till detta, då ska man dra öronen åt sig eller osäkra sin revolver. Det är en av de värsta varningsflaggor som finns och som visar att grundperspektivet är fullständigt fel och fullständigt människofientligt.

Boris

Så att det här känns liksom som ett tyvärr ganska döfött. Som du säger, själva ingången i det hela är fel. Och de goda krafter som finns i partiet kommer bara att förslösas på att tjäfta med de mindre goda krafterna.

Martin

i partiet om hur program och valplattformar ska utformas så jäkla värdelöst.

En del av den positiva förändring vi kan ha, inte primärt, men en del av den positiva effekt vi kan ha handlar om att indirekt påverka politiken. Men om man då har den här idén att man vill vara inuti det politiska systemet och göra så att det fattas marginellt mindre dåliga besluten och sånt där då är det en extremt dålig idé att starta ett nytt parti. Mycket, mycket mer rimligt i sådana fall är att gå med i ett existerande parti.

Jag rekommenderar naturligtvis att du inte går med i ett parti. Men om du har någon så sjuk, pervers läggning att du måste gå med i ett parti, gå med i Socialdemokraterna. Gå med i det socialdemokratiska partiet, därför det är det parti som historiskt sett har haft mest inflytande i Sverige. Och det är även det parti som historiskt sett har infört väldigt många av de liberaliseringar som har hänt. Alltså den största...

Den socialistiska trenden i Sverige delvis bröts från slutet av 70-talet och framåt. Det berodde inte på att vi fick ett nytt frihetligt eller konservativt parti som klev upp på scenen och styrde upp saker och ting. Det berodde på att näringslivsorganisationer, alltså SAF och så vidare, de pumpade in en massa pengar i en bred kulturell strategi där man startade till exempel Timbro och många andra projekt.

Det påverkade samhällsdebatten och kulturen på bred front, vilket under loppet av tio år, femton år, diffunderade ut, ända ut till Socialdemokratiska partiet. Och när det kom till kritan så var det Socialdemokraterna som genomförde avregleringar och liberaliseringar och skattesänkningar. Sen hade vi också ett par så kallade borgerliga regeringar. Men jag tror att man kan göra ett case för, jag vet inte ens om det är kontroversiellt, att Socialdemokraterna gjorde mer.

Både under åndra 80-talet och under slutet av 90-talet under Göran Persson. Man både påbörjade och fullföljde, eftersom man ändå får säga, marginellt positiva utvecklingar inom politiken. Så det är enormt mycket mer värdefullt om vi nu ska ha libertarianer i politiken att finnas i Socialdemokraterna, Moderaterna och alla partierna. Så det rimliga är att ha libertarianska falanger i alla politiska partier.

Så kan vi påverka politiken. Men framförallt så får vi det automatiskt genom att verka utanför politiken. Genom att påverka samhället i stort, genom att ha en kulturell påverkan. så kommer de som söker sig till partier, de som finns i partierna, de kommer att ha tagit massa intryck av våra idéer. Medan om vi bildar ett eget parti, då kan vi aldrig bli mer än en liten kufig sekt som sitter och ropar in i tegelväggen för oss själva.

Boris

Det här för oss tillbaka, det vart ju väldigt elegant och symmetriskt att vi börjar med att börja med att visa hur man har. kristendom och anarki och första samelspoken. Och sen går vi som en åskådliggörande av hur farligt det är att ge staten ett lillfinger till diskussionerna om den norska liberalisterna. Det är ju vad de om och om igen gör i sitt partiprogram.

Därför jag inte tror det går att ha ens libertarianska falange. Det är för att man tvingas in i ett sammanhang där man genom sina diskussioner och sitt beteende faktiskt konfirmera att staten har någon form av existensrätt. Och då möjliggör man för den att fortsätta växa. Bara för att man ska bli lite mer trött och sorgsen.

Några andra programpunkter de har. Uppmuntra till innovation. Alltså är det all mig vi är med om här. Eller, det som gör mig nästan illamående, reducera statliga pålägg och regleringar. trin för trin, alltså steg för steg. Och då kommer de direkt när de hamnar i något utskott i det norska tinget och sitta där och diskutera ja, steg för steg, hur många steg kan ni gå med på att vi tar då 2018 eller 2019? Alltså det här är bara ett sätt att göra staten legal och det ska man inte göra.

Martin

Det är precis som i Samuelsboken Ge oss en kung som kan styra och döma oss. Det har ju alla andra folk. Ja. Samma sak man säger här. Ge oss en... Ehm... Ge oss det som alla andra... strömningar har. Ge oss en libertariansk kung som inte kommer förslava oss, som inte kommer ta tionde av oss, som inte kommer fördärva samhället, trots att alla andra har gjort det tidigare. Det kommer inte hända här med vår krona. Ge oss en kung bara. Det är precis samma felslut återkortakommande.