Martin

Schweiz nekar två muslimska flickor som vägrar att könsintegrerade simlektioner medborgarskap. Det här är också ett intressant exempel, lite som nyheten om ungen som vi pratade om alldeles nyss. Att Schweiz går en liten annan väg än andra europeiska länder. De har ju inte EU-byråkratin att slå sig mot eftersom de haft den stora visheten att stanna utanför EU.

Men man har ändå på många sätt samma frågeställningar och diskussioner i Schweiz som man har i andra länder. Den här nyheten tycker jag är särskilt intressant för att det är en så stark parallell till saker som händer i Sverige. I Sverige har man den här pågående diskussionen om t.ex. könsseparerade badhus. Vi hade en stor storm i vattenglaset, den här politiska skandalen med en miljöpartistisk politiker som inte ville ta kvinnor i hand för att han var muslim.

Vi vet ju alla hur man hanterar sådana här saker i Sverige. Det finns en oerhört stor acceptans för främmande kulturella normer. Och om det finns en konflikt så är det alltid de svenska normerna som ska stryka på foten. Och allting ska anpassas i högre utsträckning till exempelvis islamska idéer. Men i Schweiz har man en helt annan...

Här säger man att om du inte ställer upp på sveitsk kultur och sveitska normer vad gäller t.ex. könsroller och att män och kvinnor kan göra saker tillsammans, då kan du åka någon annanstans. Då får du inte medborgarskap här, då kan du hitta ett annat land. I det här fallet handlar det om två unga muslimska kvinnor som vägrade ta simlektioner i skolan.

Under simlektionerna skulle det också vara manliga skolkamrater. Pojkar skulle vara med i poolen. De här flickorna är 12 respektive 14 år gamla och bor i Basel. Deras familj har ansökt om medborgarskap, så de är i processen. Men nu blir de nekade i medborgarskap.

Boris

Det är intressant det här tycker jag, som gör mig... Jag är glad över en sån remarkabel skillnad mot Sverige, inte bara i inställningen utan i själva beslutsstrukturen. I Schweiz är det den lokala församlingen på kommunal, stads- eller bynivå som bestämmer, som tar grundbeslutet om naturalisering av frågan om en person ska få medborgarskap.

Sen skickas det vidare och då är det mer än man stämplar. Jämför det här med Sverige, där man sitter på Migrationsverket och tar besluten. Alla de här fallen vi har rapporterat om, människor som har kommit hit som flyktingar eller invandrare, jobbar, sköter sig, försörjer sig och sina familjer kanske till och med håller ett företag uppe genom sin kompetens och som åker ut. Och sen få mängder av människor lokalt att stödja dem och säga att de kan stanna, han och hans familj. Alltså hade vi det sveitska systemet så skulle de givetvis få stanna. Därför att den lokala samfälligheten skulle sluta upp bakom dem.

Martin

Ja, det är ett mycket, mycket rimligare system. Och jämför det med det svenska centraliserade systemet. Problem egentligen i alla olika ändar av processen. Därför att å ena sidan så... så finns det ingen spärr mot att trycka in nya människor i lokalsamhällen där de inte är välkomna. Det kan drabba småorter ganska hårt till exempel.

Men å andra sidan, om en liten ort vill att någon ska få stanna, om det är någon som är till exempel en duktig företagare, lärare, bilmekaniker och sånt där, så finns det inget sätt för dem att säga att vi vill ha den här personen, att vi vill ha den här personen, att vi vill ha den här personen, att vi vill ha den här personen. Där är Sverige föredömliga med den decentraliserade principen som de har genomgående i sitt land.

Det finns ett grannland till Sverige, Liechtenstein, som jag ofta pratar om för jag tycker att det är ett så fantastiskt föredömligt land. Där har man en helt decentraliserad process som gör att de lokala kommunerna i Liechtenstein kan själva rösta in nya medborgare. Du flyttar till Liechtenstein och du är en uppskattad kommun.

medlem av den lokala byn eller det lokala området, så kan dina grannar rösta in dig som medborgare i landet. Och varje den Liechtensteinska staten, eller försten eller någonting annat, behöver ha något med det att göra.

Boris

Det är ju ännu bättre. Så jävla trevligt. Till och med jag kanske kan få ett nytt medborgarskap.

Martin

Det är därför jag läste på om Liechtenstein, för jag har haft tankarna att man kanske skulle kunna få in en fot där.

Boris

Du och Sofia flyttar dit, bjuder grannarna på ett shopp och sen är det klart.

Martin

Mm, jag hoppas lite på det faktiskt. Det är ärligt talat en liten dröm som vi har. Vi funderar på ibland.

Boris

Men jag måste säga att det är ganska häftigt den här grejen, alltså Frans Fajsa, för att de lägger ju inte fingrar emellan. En familj nekades ju medbrödskap därför att de gick omkring i tränings- och rådbyxor på stan. Jag finner det, jag tycker i och för sig att det är trevligt. Men det är ju rätt många här i Sverige som skulle ligga pyrtillan och sökte medborgarskap i Schweiz. De har aldrig rätt faktiskt. Och sen hälsar de inte på folk heller.

Martin

Så att... in till där han bodde. För att man inte kunde namngera de här entiteterna så fick han inte medborgarskap. De är verkligen hårda att ha intressanta kriterier.

Med den här typen av mekanismer det är då man kan få en situation då invandring är något genuint positivt och oproblematiskt därför att det finns naturliga spärrar och man vågar ställa krav och Man kan framförallt göra det på en lokal nivå. I en kanton så kanske det är det här med träningsbyxor som är den stora grejen. I den andra kantonen så är det att man måste känna många grannar. Och på så sätt så får vi en bra konkurrenssituation. Då kan vi se vilken kanton har de mest framgångsrika kriterierna för invandring.