Martin

Kinesisk funktionsreaktor uppgeslå världsrekord med 102 sekunders drift. Det är en intressant nyhet som knyter an till en nyhet som vi aktivt hoppade över i förra sändningen. Som vi sa, när vi hoppade över den här nyheten så återkommer vi. Den heter så här. Funktionsreaktorn Wendelstein 7X tänder första väteplasmat under kort stund. 30 minuters kontinuerlig drift förväntas om 4 år.

Det här är en oerhört intressant teknologisk utveckling, att man numera bygger inte en, utan flera funktionsreaktorer. På olika ställen i världen. I Tyskland har man två stora uppmärksammade projekt. I Kina har man minst ett i alla fall. Det här projektet som vi pratar om nu. Det man har i Kina är världens mest avancerade tokamak-reaktor.

Den heter EAST. Experimental Advanced Superconducting Tokamak. En tokarmakare är en typ av design som finns på funktionsreaktorer. Den andra välkända designen som används i den tyska Wendelstein 7X är en stellaratorkonstruktion. Om man ska sammanfatta lite snabbt vad en funktionsreaktor är för någonting så behöver man någon som har en helt annan nivå av kompetens och kunskap än vad jag har.

I ett ungefärligt nötskal så går fusion till så att man slår ihop två väteatomer till en heliumatom. Då förbrukar man väte och skapar helium som restprodukt och massor med energi. Samma princip som man använder i en vätebomb som nordkoreanerna säger att de har byggt.

Som vi pratade om i förra inslaget. Fission skapar radioaktiva sidoprodukter. Gamla strålning och annat otäckt. Och gammalt utbränt uran. Fissionskraften har potentialen att bli en ren energikälla. Där man bara behöver stoppa in väte och få ut massor av energi.

Eftersom det finns så mycket väte i världen. Det finns bara ett problem. Det är att sådana här fusionsprocesser kan bara hända vid så extremt höga temperaturer. De enda sammanhang där man känner till att fusion förekommer är dels inuti stjärnor. Inuti solen och andra stjärnor förekommer sådana här fusionsprocesser.

Vätebomber för att hätta upp ett väterplasma till de extrema temperaturerna som krävs för att uppnå fusion. Och då pratar vi alltså flera gånger varmare än insidan av solen.

Boris

Det där var härligt påläst!

Martin

Jag är säker på att vi kommer få nu arga kommentarer från alla skickliga ingenjörer som lyssnar på Radio Bubbla. Jag får ju känslan ibland av att de flesta som lyssnar på Radio Bubbla och läser Bubbla är teknologer. Teknologer i bunten. Så därför är jag alltid nervös när jag pratar om sådana här saker. Men jag är också tacksam för förslag på hur vi kan förbättra den här rapporteringen.

Det som har hänt nu som är så intressant är att man har haft de här tokamakreaktorerna ganska länge kan man ändå säga. Och där skapar man det här väterplasmat i en sorts cylindrisk form, det är som en sån här munk. När det är cirkelformad och där har man plasmat, man har magneter som gör att plasmat ska stanna i mitten och inte komma i kontakt med någonting.

Eftersom man hettar upp det till 50 miljoner grader till exempel. 50 miljoner grader blir det i den här IST-reaktorn i Kina. Det är tre gånger så varmt som insidan, som kärnan i solen. Att jordet varmt skulle kunna smälta ner basmedel. Stellarator så är den vriden i ett antal segment runt.

Så den vrider ett visst antal grader. Magnetfältet kröks gång på gång på gång igenom istället för att det är en jämn torusform. Och den ser riktigt sjuk ut. Den ser riktigt riktigt konstig ut. Den ser ut som någon skämtmaskin från någon alienplanet i Star Trek eller något sånt där. Men de har haft ett team med tio matematiker som har suttit i tio år och räknat ut den exakta vinklarna som det måste vara på de här magnetfälten.

Plasma-upphängningen är en viktig del i magnetfältet. Där har de ännu högre temperaturer. Där har de 80 miljoner grader. Men däremot kan de inte uppbetala det plasmat lika länge. Så för en stellatorreaktor är det en triumf att kunna ha den här igång i en kvarts sekund. Medan i en tockamakreaktor så är det 1,5 minuter. Det är ett väldigt bra resultat. Men i båda de här fallen så är målet...

att kunna hålla igång reaktionen i 15, 20 och 30 minuter. Och i inget av de här fallen så hoppas man egentligen på ett överskott av energi, utan det handlar om forskning, studera förhållanden under vilket det här händer. Men det här kan leda så småningom till att man faktiskt kan få ett energiöverskott i funktionsreaktorer och det skulle vara ett enormt genombrott för världens energiproduktion.

Boris

Ja, för fortfarande slukar det vida vida mer energi än det producerar så att säga. Men det som fascinerade mig mest i det här det är ju faktiskt att när man hör om sådana här projekt och läser och det beskriver det så väntar man sig att det ska kosta hiskligt mycket pengar. Men det här är ju faktiskt ett lågbudgetprojekt. Wendelstein kostar inte mycket, 370 miljoner euro det är ju inte något att bråka om.

Martin

Det finns olika uppgifter om det där. En siffra som finns i Gizmag-artikeln är 1 miljard euro för Wendelstern 7x.

Boris

Jag tycker 370 var trevligare.

Martin

Oavsett, det är inte så...

Boris

Det är inte så jävla mycket pengar i alla fall.

Martin

Det känns konstigt att säga så, men för all del om man skulle jämföra med något annat som är på nivån, liksom Manhattanprojektnivå på teknologi.

Boris

Ja, eller att det här är till stora delar ett EU-projekt. Hade siffran varit tio gånger högre hade det inte tyckt att det hade varit kallaste. Nej,

Martin

det är ett av de absolut billigaste projekt som EU håller på att göra just nu. Så är det.

Boris

Mycket, mycket märkligt.

Martin

Ja, det är inte utan att det är lite inspirerande tycker jag. Att se, även om det är statliga korrupta och säkert väldigt... Det är ett byråkratiskt och ineffektivt projekt och en privat forskargrupp som är välfinansierad har säkert kunnat bygga, med Elon Musk har säkert kunnat bygga en mycket bättre fusionsreaktor. Det är ändå lite spännande att se tycker jag, när den här tekniken utvecklas och vem vet om 10 år, 15, 20 år, då kanske vi har fusionskraft och en helt annan situation.

Boris

Ja, jag undrar om inte vår vän som jag har rapporterat förut nere i Blekinge på kusten där håller på också i den här. Han som skulle bygga en atombomb på spisen Ja,

Martin

i Hässleholm Ja just det Vad var han hette nu vår vän? Richard Hendel eller nåt sånt där hette han Ja Han skulle ju eventuellt, när de släpper ut honom Så skulle han eventuellt kunna åka till Greifswald Och titta lite på den här reaktorn Ta oss emot med öppna armar En av mina favoritaspekter av de här fusionreaktorerna är att man får se en massa bilder hur de ser ut på insidan av dem. Jag tycker det är riktigt fascinerande att titta in i ett litet rum där man vet att det har varit och kommer att vara igen 50 miljoner grader varmt.

Boris

Nu snackar vi bastun.

Martin

Ja, det där ska man ha, det ska man vara ganska hardcore om man går in i den bastun. Jag vet också att när Wenderstan 7X, man har ju provkört den tidigare. Brassat på med såna här megawattpulser för att sätta igång en sån här plasma. Och det har man gjort framförallt för att göra rent den. För att få bort... Asmuts, då kör man på 100 miljoner grader och bränner bort mutsen. Det är ganska häftigt.

Boris

Som man gör med en modern restaurangugn ungefär alltså.

Martin

Ja, precis. Man gör ju det med ugnen ibland när man rengör den. De gör samma sak med sin ugn i Tyskland. De brassar på, de kör ju då 10-18 miljoner grader. Det brukar ju inte du göra i din ugn.

Boris

Nej, inte riktigt.

Martin

Man undrar hur bra de här magnetfälten egentligen är. Man har en så otroligt varm substans där inne. Det finns ingen risk att magnetfältet fallerar och så smälter det här plasmat igenom. När Angela Merkel står där och prissätter tryck på knappen. Fantasiäggande tycker jag i alla fall. Tänka på funktionsreaktorer.