Martin

Stigbjörn Ljunggren, rekvisition av människors tillgångar, farlig metod för att möta migrationens utmaningar. Det här är en krönika i Dagens Samhälle, där Stigbjörn Ljunggren skriver då och då. Han beskriver något som han kallar för rekvisition 1 respektive rekvisition 2. Det är två olika steg för att i akuta lägen finansiera extraordinära statliga åtgärder.

Requisition 1 kan handla om sånt som händer just nu. Man kan säga att rekvision 1 är det som pågår just nu här i Sverige. Och då är det till exempel att man flyttar resurser från folk som befinner sig i systemet till folk som precis har anlänt. Så att man i skolan så styr man över kapacitet från vardagsrutiner till specifika utmaningar, till exempel med ensamkommande barn.

Man stänger idrottshallar för att göra om dem till svårplatser för flyktingar. Sjukvård ställs om för under tidig undersökningar. Polisen får migrationsrelaterade uppgifter och socialtjänsten lägger vanliga ärenden åt sidan för att prioritera migrationsrelaterade ärenden. Man pratar nu om att sommarstugor ska mobiliseras.

Under någon bokstavtal ska mobiliseras. Det är en intressant bild där, men kör runt alla sommarstugor. Sommarstugor står ju tomma på vintrarna. Då hör man på namnet och det är ett offantligt resurslöseri som Steven Junger påpekar. Det här är rekvisition 1, som är den första fasen. Stickans analys här, som är ganska intressant och oroväckande, är att det farliga med rekvisition 1-metoden är att den funkar så bra, att den ofta lyckas i den bemärkelsen att det finns mycket extra resurser.

Och på ganska enkel sätt kan man använda dem för att det är god att se viss mått av de akuta behoven. Så att om man genomför en sådan här rekvisition så blir man som politiker förvånad över hur bra det går. Då förrestas man att sätta igång med rekvisition 2. Rekvisition 2 är nästa vända.

Hur hittar man mer resurser för nästa rekvisition? Finns det fortfarande en massa rika människor och folk med hus? Det ska inte vara så svårt. Problemet är att när man går ut för att göra rekvisition två då visar det sig att plötsligt så finns det inga resurser kvar. Nästa gång man kommer så finns det inga hus, så finns det inga resurser, finns det inget extra budgetutrymme. Det finns inte ens så mycket att skära ner på.