Transkribering
Kina bygger djuphamn i världsklass i São Tomé och Príncipe, potential att bli viktig logistisk hub vid Västafrikas kust
Martin
Kina bygger djup hamn i världsklass i Sao Tome och Princip. Potential att bli viktig logistisk hub vid Västra Afrikas kust. Det här är en geopolitisk utveckling med en djup bakgrund och eventuellt en betydelsefull framtid av konsekvenser. Tredje världskriget har eventuellt bryt ut med fokus i Mellanöstern.
En del av bakgrunden till att det har kunnat hända är det som man i USA kallar för Pivot to Asia som är Obamas nya utrikespolitiska strategi där man försöker flytta fokus från Mellanöstern till Asien. Man försöker flytta sitt fokus i en annan riktning geografiskt mot Stilla Havet och de interaktioner som man har med Asien.
Både Nord- och Asien. som USA traditionellt har sett som en intressesfär, men även sydöstra Asien, där USA nu försöker etablera sig mer och tagit upp konkurrensen med Kina inte minst, som har stora regionala anspråk, om inte territoriella så åtminstone i termer av handel, olika typer av avtal och relationer med länder. Men samtidigt som USA flyttar sitt fokus från södra Atlanten till Kina, där amerikanska intressen traditionellt sett har varit dominerande.
så uppstår ett vakuum, och Kina är inte sena att fylla detta vakuum. Kina har ju en pågående strategi som de pratar om i termer av att återupprätta Silkesvägen. Och Silkesvägen har ju två sträckningar. Dels är det landvägen över... Ja, vad ska man kalla det för? Över kinesiska öknar, Mongolia, Centralasien, Persien, och sen slutar Silkesvägen någonstans i Turkiet och sånt där. Men...
Boris
Egentligen är det en italiensk kust där man ska ta hela den.
Martin
Är det så? Ja. Jag föreställer mig att cirkelsvägen slutar vid Medelhavets östra kust i Israel och Libanon. Därifrån går en båtvägen. Hur som helst har cirkelsvägen också en sjösträckning. Därför att väldigt mycket av den här handeln historiskt gick med båtar från den kinesiska östkusten via Indisk Oceanen.
Medan de återupprättade båda sträckningarna av Sirkets väg. Men Kina blir också allt mer aktiva i Indiska oceanen med att patrullera vatten enligt uppgift på jakt efter pirater.
Samtidigt etablerar man sig i fler och fler länder. Man upprättar officiella eller inofficiella flottbaser. Punkter där man kan stanna och tanka sina fartyg i Indiska oceanen. Nu har man siktet ställt på ytterligare en sån här maritim utpost som ska förlänga och förstärka. Det nya maritima silkisvägen, nämligen ögruppen med aning kryptiska namnet Sautomer i princip.
Det är en liten ö, för de som inte har koll på geografin, som ligger i Gneabukten. Precis i kröken av Afrika, i hörnet mellan västligaste Afrika och södra Afrika. Där Afrika svänger ungefär 90 grader. Så det ligger söder om Nigeria och väster om Gabon och Equatorial Gne.
Och det här är en väldigt strategisk position för handel och kommunikationer i hela Gnia-bukten. Även till exempel om man vill hålla uppsikt över de här vattnen för att se vem som rör sig där. Om till exempel pirater kanske är en konkurrerande stormakt så är det här väldigt strategiska platser.
Boris
Det som slår en tycker jag, och man får inte glömma bort den parallellen, är att kineserna bygger idag upp ett imperium på precis samma sätt som vi har. Det är precis samma sätt som britterna gjorde. Att man köper och etablerar sig på jordbruksmark, man satsar på råvarutvinning. Och sen följer man efter med att bygga infrastruktur, hamnar och järnvägar. Och följer upp detta med militär närvaro.
Flottbaser och numera också militärbaser. Så att det man gör är att man gör det här. den brittiska imperiet 2.0 på något sätt. Man gör det ganska snyggt också.
Martin
Ja, Kina har ju liknande ekonomiska intressen som Storbritannien hade en gång i tiden. Det vill säga att man är ett land som är dels väldigt beroende av sin industriproduktion och sina möjligheter att exportera varor, samtidigt som man är beroende av att importera råvaror. Så man har det dubbla intresset. Dels måste man få in råvaror där, och dels måste man få in råvaror där.
man får ut produkterna. Och för det så behöver man ha väldigt goda relationer med råvaruproducerande länder, importerande länder. Och det är ett ganska komplicerat pussel för Kina att lägga, precis som det var för britterna. Men Kina har ju satt enormt mycket på att investera i Afrika. Inte minst stora infrastruktursatsningar i Afrika.
Och man kan nämna som en jämförelse att Kina investerar mycket mer i Afrika än vad Europa gör. Eller vad USA gör. Och framförallt gör man det i form av att man bygger hamnar, men också motorvägar, järnvägar, flygplatser, i storskalig infrastruktur. Och det är ju förlåt väldigt populärt bland afrikanska regimer, så det är sällan svårt för kineserna att komma in.
Och i många fall så konkurrerar de ut tidigare aktörer. I det här fallet på Sao Tome, där har USA tidigare haft ett starkt intresse. Det har varit tal om att USA skulle bygga en flottbas på Sao Tome. Men av olika skäl så har det inte blivit av. Så nu glider kineserna in och tar chansen. Målet här är att bygga ett handelscentrum, en transshipment hub där fartyg kan mellanlanda.
Framförallt i Kina. Vi har tagit Nesan och Sögon på väg via Indisk Oceanen till Kina och vice versa för att få ut råvarorna inklusive olja och så småningom få ut produkter till Atlanten. Det finns andra intressanta faktorer i bakgrunden här som är lite fascinerande. Till exempel relationerna med Taiwan.
Sao Tome är ett av endast 22 länder i världen, och endast tre länder i Afrika som har diplomatiska relationer med Taiwan. Det här är ju en het potatis för kineserna. Det är ju pågående diplomatisk krig mellan gamla Kina och nya Kina, om vilket som är riktiga Kina. Och man måste liksom... välja mer eller mindre på den internationella scenen vem man ska vara polare med.
För om man erkänner det i ett land så blir de andra förbannade, vissa världsämn. Sao Tomeu har varit ett land som har knut kontakter med Taiwan. Under lång tid vägrade stora i Kina ha någon kontakt med Sao Tomeu av det här skälet. Men för några år sedan så kovände man. Och nu satsar man väldigt stort på att investera i land knyter det till sig. Om man kommer bygga en jättestor hamn, man kommer att investera åtskilja miljarder i att bygga en förstklassig djup hamn för alla typer av båttrafik.
Boris
Och då även militärtrafik för att även om grunden är att det ska vara en handelshamn så visar erfarenheter från andra hamnar som kineserna har byggt eller skaffat sig rättigheter i att man ganska omgående låter stora ubåtar i att man ganska omgående låter stora ubåtar och krigsfartyg docka där också.
Och det ska bli jätteintressant att se om de gör på samma sätt i Aten. Som jag har sagt förut så håller de på att bygga vad som kan bli Europas största hamn. Där har de tagit över den och bygger ut den. Och börjar dyka upp kinesiska krigsfartyg i Atens hamn. Då kan det bli intressant.
Martin
Ja, exakt. Det är precis så Kinas strategi fungerar. Och ibland så är det också inofficiellt. De bygger en sån här handelshavn och sen plötsligt bara börjar dyka upp kinesiska urbåtar och annat. Där har vi sett till exempel i Sri Lanka, i Balochistan och på många andra ställen. Det finns långa listor över det här, över alla länder som berörs.
Den är väldigt lång, men tyvärr har vi ingen publiklänk till den. Men det är allt möjligt från Nordkorea till Papua New Guinea, Seychellerna, Kenya. I stort sett kan man säga att vartenda land runt Indiska oceanen har haft åtminstone besök av kinesiska militära fartyg i hamnar som inte är militärbaser. Men det här är ju ett väldigt stort... Det är ett strategiskt intresse för kineserna att ändå ha stöd för sina militärfartyg.