Transkribering
Richard Smith: Dags att skrota referentgranskningssystemet för vetenskapliga artiklar
Martin
Richard Smith, dags att skrota referentgranskningssystemet för vetenskapliga artiklar. Richard Smith är för detta chefredaktör för British Medical Journal.
[Speaker 3]
Förlåt, referentgranskningssystem, är det peer review? Exakt. Ett svenskt ord för peer review som inte jag känner till.
Martin
Så är det, referentgranskning är det svenska ordet för peer review. Som ju är ett vanligt system för att kvalitetsgranska vetenskapliga artiklar. Och i allmänhet ser man ju då på det här. På många områden, särskilt medicinska, att endast artiklar som är referentgranskade är riktig forskning. Richard Smith har studerat referentgranskning under ett antal år och pekat på att den är slumpmässig, den är godtycklig, den är tidskrävande och det är inte alls säkert att vinsten med referentgranskning uppväger kostnaderna i form av att det tar väldigt mycket längre tid att få saker publicerade och värderingen av referentgranskning Forskningen blir slumpmässig.
[Speaker 3]
Martin
Publicera data öppet, publicera resultaten öppet, utan referensgranskning först. Sen får man ha en öppen och fri diskussion om vad det betyder när det väl är publicerat istället. Då kan vem som helst föra fram kritik mot svagheter i metoden eller mot slutsatserna. Och det skulle om inte annat snabba upp det vetenskapliga samtalet betydligt. Idag kan det ibland ta flera år att få en artikel publicerad. Från det att data och analyser är klara, till dess att den passerar referensgranskningens nåshöga och till slut kommer ut.
[Speaker 3]
Det står att det mesta som publiceras i vetenskapliga tidskrifter är helt enkelt fel eller nonsens.
Martin
[Speaker 3]
Att det är helt enkelt fel, det kan man nästan förvänta sig. Vetenskapen är en sorts hypotesbaserad verksamhet. Men det är någonstans, det är mer oroligt tycker jag.
Boris
Vi har ju någonstans artikel tycker jag här om sexsorters fetma. Som utan att ha expert på fetma känns väldigt lös i köttet.
Martin
Ja men den är ett bra exempel. Man har då försökt göra en slags algoritmisk klustering av olika typer av fetma. Forskarna som gjort det har kommit fram till att det finns nog sex typer av fetma. Det är ett resultat som inte är användbart, som behöver replikeras innan man överhuvudtaget kan ta ställning till det.
[Speaker 3]
Nu har inte jag tittat på metoden som de har använt, men om du gör en sorts algoritmisk klustering utifrån ett datasätt. Det är en metod som normalt kan användas. för att påvisa ett godtyckligt antal kluster.
Martin
[Speaker 3]
Du kan ju bestämma dig för att klustra datamängden i två kluster, eller sex kluster, eller sex stycken kluster. Det är ju trivialt med nästan alla sådana algoritmer. Så i princip så väljer man ju då. Så väljer man då, så såg det bra ut med sex, så såg det bra ut med fem. Och då kommer man tydligen fram till att det såg nice ut med sex stycken.
Martin
[Speaker 3]
De kanske har något väldigt magiskt trick här, men jag tyckte inte att det lät så imponerande.
Martin
De har inget magiskt trick, och det här är forskning som inte har någon omöjlig tillämpning. Nej,
Boris
och där man blandar medicinska grejer med sociala faktorer, godtydligt valda, som antas leda till fetma. Fetma baserat på att man tillhör gruppen medelålders olycklig kvinna. Det känns väldigt...
[Speaker 3]
Forskning som inte har någon omedelbar tillämpning. Det är forskarkod för skit.
Martin
Det är väl ungefär som, säg till exempel, en journalistisk uppgift som inte är källgranskad. Eller ett företag vars affärsplan utlovar tillväxt i framtiden baserat på en produktion av branschens tidigare utveckling under en följd av åren. Kanske. Jag gissar lite grann.